Personligt varumärke, nya EU-krav & AI för annonsköp #118

Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Noll till hundra. Mitt namn är Fedja Porobic, och med mig som vanligt har vi Fredrik Ankarsköld. I dagens avsnitt ska vi hoppa rakt in på huvudämnet. Du har börjat fokusera på att bygga ett personligt brand. Vi ska inte bara prata om ditt personliga brand, utan också om varför man ens ska bygga ett personligt varumärke.

Det är en jättebra fråga. Jag har börjat med någonting som jag har tänkt på väldigt länge. Jag har byggt personligt varumärke över tid genom att dela stories och best practices på LinkedIn. Vi har haft den här podden som är helt osponsrad. Vi tjänar inte en krona, vi betalar till och med massor. Du hämtade massor av utrustning till podden här i morse.

Jag blev helt chockad när jag såg alla kablar. Nu blev det mickskydd också, puffskydd heter det kanske. Varför gör vi det här? Jo, vi tycker att det är kul och når ut till många människor. Jag vet att så många lyssnar dedikerat, och det blir extra roligt. Folk ställer frågor och hälsar på en på stan. Inte på stan kanske, men på något event.

Det har hänt någon gång att folk som jag inte känner känner igen mig ute på stan. Men jag kan tänka mig att det också är skönt att få fördelarna av att vara igenkänd, fast man inte är igenkänd av den stora massan.

I din nisch. Den stora fördelen, brukar jag säga, oavsett vilken nisch du är i eller om du bara bygger någonting, är att vad du än gör här i livet får du en enorm fördel om du har tusen följare någonstans. Eller bara tusen människor som gillar det du gör och vet vad du står för. Ackumulerar du tusen följare på sociala medier kommer det att gå bättre för dig i livet överlag.

På vilket sätt? På alla sätt. Du får en enorm fördel i arbetslivet om du är anställd, ska bygga bolag eller jagar nya kunder. Oavsett vad du jobbar med eller gör får du en enorm fördel om du har bara tusen följare. Att crack the code i dagens society: följare är den nya... Vad heter det?

Valutan kanske? Ja, kanske. Men jag tänker också på engagemang. Det handlar inte bara om prenumeranter, utan om att bidra med riktigt värde. Det är klart att du måste ha något värde, annars får du inget engagemang, ingenting. Dina videor kommer inte att synas. När vi började posta Noll till hundra på TikTok fick vi direkt tusen, femhundra eller tvåtusen visningar, vilket är mycket i vår lilla nisch.

Vi postar ändå och når ut specifikt till e-handelsnördar. Tvåtusen visningar är förhoppningsvis tvåtusen e-handelsbolag som har sett det här. Jag ser sedan i kommentarer, [oklart i underlaget: i link] och frågor att det är väldigt mycket rätt människor. Så såg jag att en annan podd postar, inga namn nämnda, men de får trettio visningar.

Uppenbarligen går det också att totalt floppa med sitt innehåll och få väldigt få visningar. Men trettio visningar är också mycket folk. Om du når ut till trettio rätt människor varje gång, repetitivt, [oklart i underlaget: trettionia kanske titt som tätt]. När du fyller ett rum med trettio människor är det ett fullt rum.

Där vill jag ge ett tips: många visningar betyder inte allt. Jag lyssnade nyligen på en kille som tog upp sina bästa videor baserat på visningar. Sedan tog han upp sina bästa videor baserat på intäkterna de hade genererat. De som hade genererat flest visningar var inte de som hade genererat bäst resultat.

Nej, det köper jag. Men det kan också vara så att de som genererat många visningar har väckt ett intresse för profilen, podden eller vad det nu är. Sedan kommer du in i ett djupare rabbit hole.

I hans fall var det att de generella videorna med generella råd kunde appliceras på fler människor. Därför var fler intresserade av videon, men det var inte hans kundmålgrupp. Rimligt. Jag köper det. Vi ser gång på gång att när jag lägger ut saker på LinkedIn, sedan egentligen 2018, behöver det inte vara de inlägg som fått mest visningar. Vissa inlägg har fått 100 000, 200 000 eller 500 000 visningar på LinkedIn.

De har nått extremt brett, långt utanför core audience, men inte genererat någonting när det kommer till inbound. Sedan lägger vi plötsligt ut saker på TikTok, YouTube och överallt kring vår podd. Folk börjar höra av sig och skriva i kommentarsfältet. Till och med på Spotify fick vi kommentarer. Då tänker jag att det är rätt människor som hör av sig, skriver, vill jobba med en, träffas eller ta en lunch.

Nu är inte jag den som tar mycket inbound, för jag har inte plats i kalendern. Bokstavligt talat har jag tackat nej till varenda en som hört av sig. Men jag försöker göra det vänligt och säga att jag har blockat kalendern för resten av året, och att vi gärna får höras nästa år, oavsett vad det gäller för case.

Tyvärr. Jag kan säga att även för oss kräver det en hel del planering att få till inspelningarna. Det gör det. Men tillbaka till personal brand: jag tror att det är jätteviktigt att bygga ett personal brand oavsett roll och vad du gör, om du är anställd, egenföretagare eller vilken typ av kreatör som helst.

Så länge du får ut saker som levererar värde bygger det autenticitet och personlighet. Folk lär känna dig utan att vara i samma rum som du, vilket är bra på alla möjliga sätt. Jag brukar se det långt framåt; jag spelar long game. Jag delar mina bästa tips, hacks och growth-strategier. Gör jag det konstant och frekvent över tid kommer folk att förstå att det här är the real deal.

En stor anledning till att jag började posta på TikTok, Instagram och överallt var att jag ville få ut budskapet om podden och få fler att lyssna. Det var det första. Sedan tänkte jag att jag kanske skulle mixa in lite vardagliga situationer i flödet så att det inte bara ser ut som att jag promotar en podd.

Det gjorde jag också, och de har också fått bra uppsving. Då tänkte jag: vad är målet med att jag lägger ut saker från vardagen? ”I huvudet på en entreprenör” har jag kallat mitt nyhetsbrev, men vad är målet med det? Nu har jag kommit på det.

Vad är det? Målet med att posta mer frekvent är att nå utanför målgruppen e-handlare. Jag ska nå kids som är i uppstarten av sin e-handelskarriär, är lite vilsna i livet eller försöker ta sig ut ur förorten där jag var. Jag vet inte varför jag vill det, men känner ett kall i livet. När jag växte upp hade jag många internationella förebilder.

Det fanns ingen som hade gjort det jag ville göra i Sverige. Jag fick söka mig till Neil Patel, Sean Ellis och David Arnoux i Nederländerna. By the way, en skitbra guru, grym på growth hacking. Det här är några av de främsta i sin nisch för femton, sexton år sedan. Uppenbarligen några av världens främsta även i dag.

Det var människor jag kontaktade och skickade outreach till. Jag skickade till och med brev, bokstavligt talat, för att komma i kontakt med och lära mig mer av dem. Det var svårt att komma i kontakt med de här människorna, men oavsett lärde jag mig väldigt mycket. I takt med att jag lärde mig mer blev jag också bättre på det jag gör.

Jag blev bättre på e-handel, kunde prestera bättre i arbetslivet och fick ett kall, ett mission: att bli riktigt grym på det här. Kan jag inspirera bara en människa till att välja rätt väg i stället för en annan väg känner jag att jag har lyckats med missionet att dela mer av mitt liv och mina stories.

Det här är i motsats till att det finns så många kurssäljare i dag som bara säljer onlinekurser. Det är deras enda mål med sitt personliga varumärke. Varför postar man på TikTok och Instagram? Jo, för att sälja en onlinekurs för 10 000, 20 000 eller 40 000 spänn. Egentligen är det här scamkurser. I 98 procent av fallen är de som köper unga människor som känner sig vilsna och osäkra i livet.

Man sätter det i motsats till en YH-utbildning som kanske tar två år. Det här är en kurs som går fort, men informationen är daterad så fort den har skapats. Kurserna lär inte ut hur e-handelspsykologi eller marknadspsykologi fungerar, eller hur människor agerar i vissa situationer: de grundläggande, fundamentala sakerna. De lär i stället ut taktiker som fungerar här och nu.

Oftast quick fix-taktiker: hur du hittar en produkt, skapar en sajt, gör si och så eller sätter upp Google Analytics. Fine, du kan gå igenom det, men du kan också fråga din AI. Så svårt är det inte att sätta upp Google Analytics, Google Tag Manager eller din Shopify-butik i dag. Jag är frustrerad över att så många kurssäljare snackar så mycket goja där ute.

Då ville jag dela the real deal: verkliga livet bakom entreprenörskap, att investera i små varumärken och noll till hundra-resor med olika brands. Hur vi gör det och varför. Jag vill få ut så mycket relevant innehåll som möjligt så att folk kan följa och tycka: ”Det här är the shit. Det här borde jag göra för att lyckas med mitt varumärke.”

Gör de det och lyckas med sitt varumärke: applåd. Jag blir skitglad och varm i hjärtat. Många hör av sig, och jag träffar många på event som säger: ”Jag har lyssnat på ditt content i många år. Jag har gjort exakt så som du har strukturerat ditt Meta-konto, eller exakt så här, och det har fungerat så bra för mig.”

”Stort tack.” Exakt den känslan vill jag få ut av det. För mig har det blivit ett personligt kall. Jag vill inte krossa alla kurssäljare, men fan inte att fler unga människor ska dras in i det svarta hålet, köpa fel kurser och tro att de kommer... Ser du alla kurser som dåliga? Nej, faktiskt inte.

Det finns bra onlinekurser inom specifika nischer som är typ gratis via Coursera, andra [oklart i underlaget: e-handelsplatser] eller Khan Academy. De är rätt okej. Det finns betalda. ”Hatar” är ett starkt uttryck, men det jag inte gillar är de fejkade lifestyle-guruerna som visar flashiga klockor: ”Titta här, jag har en AP. Den kostar si och så.”

”Här är min bil. Kör samma bil som jag. Här är lyxhus.” Den typen av content gillar jag inte. Har du en AP eller en Rolle, ha på dig skiten, men du behöver inte styla så mycket mer. Jag älskar klockor och horologin bakom. Jag har varit i Schweiz och i Milano på utställningar.

För min del är det nästan som en konstutställning. Jag älskar att höra storyn bakom och se hantverket när en klocka byggs. Det är häftigt. Jag träffade nyligen en kille på en middag som jobbade med kugghjulen i några av klockorna. Han kunde sitta fyrtio timmar för hand med ett kugghjul.

Exakt, det är samma sak. Jag har sett det live: bara att sätta ihop två delar tar en timme. Vilken precision och noggrannhet som krävs. Jag tycker att det är kul, älskar hantverket bakom och kan lätt betala för det. Det finns ett personligt värde för mig.

Men det är ingenting jag sedan kommer att gå ut i världen och säga: ”Gör det här, följ din dröm, köp min kurs, så ska du också leva samma liv som jag.” Fuck no. Det är inte det man vill uppmuntra till. Jag såg nyligen en person som jag har följt och kollat på då och då under många år. Nu delade han: ”Jag har sålt kurser i alla dessa år.”

”Samtidigt har jag jobbat med riktiga produkter.” Så delade han en kurva: han startade en ny butik, den gick skitbra tills den inte gick bra, och sedan gick den ner. Då höll kursverksamheten ekonomin flytande så att han kunde ha sina sportbilar och sådant.

Sedan gick det upp igen: han startade en ny butik som gick skitbra. Så höll han på år ut och år in. Sedan var det: ”Nu ska jag bara bygga riktiga produkter.” Han lade ner kursverksamheten, men lyckades ändå inte. Det kom en dipp, och plötsligt gick han back under en period.

Nu delade han det och sade: ”Så där var det alla år innan. Men nu har jag kommit på en ny kurs som inte har med produkter att göra, för fysiska produkter är så svårt. Nu kan du göra white labeling på vitaminer. Köp min kurs om det, så kan du lyckas med det i stället.”

Då tänkte jag: du har ju inte lyckats under alla andra år med alla andra kurser du sålt. Varför skulle vitaminerna plötsligt skilja sig åt? Det här är exakt den mottrend och motreaktion som jag publicerar content för. I don't care om jag har tvåhundra eller tvåhundratusen följare i morgon. Jag bryr mig bokstavligen inte.

Could not care less. Jag vill skapa en motreaktion för de unga människor som ofta faller offer för den typen av content: snabba sportbilar, coola klockor och fina hus, med en kurs bakom som man ska köpa. Målbilden är att bli som mig: ”Titta vad jag har uppnått.” Mycket av det är också fejk.

Lånade bilar, hyrbilar eller leasingbilar, hyrda hus kanske i Marbella. De har hyrt ett hus en månad och gör jäkligt mycket content så att det ser ut som att de har bott där forever. Eller en flashig klocka som de lånat, eller gjort content med och sedan sålt vidare. Det är det man vill stoppa, för de här kurserna är ofta rent skräp och daterade så fort de är skrivna.

Det finns en idé och en poäng med vissa av kurserna eller delar av dem. Vi talar om fundamentala sanningar och saker som kanske också fungerar just nu.

Okej, det finns det. Men det är fortfarande inte det spåret som kommer... Det är själva mentaliteten kring hur man får folk att köpa kursen som jag stör mig på.

Okej, då är det egentligen inte kurser i sig, utan de som säljer en flashig livsstil som försörjs av kursverksamheten du stör dig på. Ja. Indirekt blir det: ”Titta, jag har byggt den här e-handeln eller det här dropshipping-bolaget.” Men egentligen livnär du dig på unga stackars, oftast grabbar, som köper dina kurser.

Enough said om det. Vi borde kanske snacka mer om svensk e-handel. Svensk handel minskar i augusti med... Nio procent, tror jag. Precis. Nio procent är ändå väldigt mycket. Förra året, 2025 mot 2024, ökade svensk e-handel i augusti ganska markant. Jag tror att det var tvåsiffrigt. I år minskar det nästan tvåsiffrigt, med nio procent.

Då var det främst utländska transaktioner som minskade. Exakt. Det var inte så farligt som det ser ut. I datan ser vi att utländska transaktioner minskar från 23 till 16 procent, eller 23 till 14 procent. Det är en ganska markant minskning av utländska paket.

Ja, det här grundar sig på det vi pratade om i förrförra avsnittet kring Shein och Temu. Om ni minns det avsnittet pratade vi om att det numera finns en straffavgift på tre euro för alla utländska asiatiska paket som kommer till Sverige och har ett värde under 150 euro.

Egentligen lite tvärtom mot den amerikanska de minimis-regeln när vi skulle skicka paket till USA. Överstiger vi ett visst värde ska vi tulla det. Nu är det om du understiger ett visst värde och importerar ett paket under 150. Det riktar sig direkt mot Shein, Temu och de stora kinesiska plattformarna som säljer skräpprodukter till Europa. Det här är på EU-nivå, inget Sverige hade kunnat reglera oavsett.

Jag tycker att det är fantastiskt. Vad tycker du? Jag tycker att det är bra. En av anledningarna är att det är mycket krimskrams som många gånger har låg säkerhet. De har ingen kemikaliekoll, vilket är en risk för användarna. I studier och mätningar visar det sig ofta att nio av tio av de produkter som testas, till exempel Labubus, är dåliga.

Nu var det på TV4-nyheterna om de här squishiesarna som är superpopulära och har gått viralt. Nio av tio har skadliga ämnen i sig. Barn har till och med satt dem i mikron, och det har varit katastrofala skador. Vissa har till och med... Ja.

Det var det sjukaste. God forbid. Det gäller att ha koll på sina kids. Några av produkterna är så direkt skadande och frätande att man verkligen borde hålla sig borta från dem. De flesta kommer via sajterna Shein och Temu. Jag är väldigt tacksam och glad över utvecklingen och att EU faktiskt har tagit sitt ansvar för konsumenternas bästa.

Jag kan rekommendera en serie på Netflix som heter Broken, och Rotten också för den delen. Jag ska kika på dem. Jag har inte heller sett dem. Jag är inte så förtjust i att titta på mycket tv, Netflix och sådant, men när det är sådant här vill man lära sig av det. Anyway, något annat som händer inom EU är ett nytt producentansvar kring förpackningar.

Små bolag har väldigt svårt att skicka paket internationellt, eller inom Europa, eftersom vi måste registrera oss i varje land. Om vi med Såpa exempelvis ska skicka såpaprodukter till olika länder måste vi registrera oss och rapportera till landet vi skickar till exakt vilka förpackningar och hur mycket som skickas.

Det är jättesvårt. Vi har hur många produkter som helst, olika förpackningar och storlekar, och skickar till olika länder. Varje land ska ha sitt eget system och sin egen rapportering. För ett litet bolag blir det nästan omöjligt. EU har fått väldigt mycket skit, framför allt från sydeuropeiska företag.

Nu börjar även nordeuropeiska och europeiska företag överlag angripa det här. Det som sägs är att bara stora bolag kan hantera de nya processerna, vilket sätter käppar i hjulen för oss små bolag. Det är en stor fråga på Västerbottens Såpas bord just nu som vi försöker lösa. Klart att vi kommer att lösa det.

Hur svårt kan det vara? Jag vet att EU i grund och botten vill skydda konsumenten, så det har ett gott syfte. Det är rätt tänkt men fel genomfört. Jag tänker på något liknande jag såg i en diskussion inom EU: de vill minska besprutningen av grödor.

Det låter jättebra. Men samtidigt har de fått igenom en annan sak: de vill minska mängden mark som man har grödor på. De två sakerna går inte ihop. Det låter bra att vi inte ska använda lika mycket mark till grödor.

Why? Vad ligger bakom? Ingen aning. Kanske att minska att man förbrukar skog och sådant. Jag vet faktiskt inte, jag har inte satt mig in tillräckligt. Det låter bra att vi inte ska ta ner skog för att odla, och att vi kan odla mindre, typ vertikal odling. Jag vet inte, men de två sakerna går inte ihop. Konsekvensen på sikt kan bli för lite mat: mer svinn på grund av mindre besprutning. Mindre besprutning är i sig fantastiskt, för det är jättemycket PFAS och sådant i mycket av besprutningen.

Det finns ny teknik som tillåter vertikal odling, så att man kan odla uppåt med ganska små medel och mindre vatten, typ nittio procent mindre. Jag köpte sallad från ett företag som heter [oklart i underlaget: Green and Growing].

Men min fråga är: innehåller de samma mängd näring? Vi människor säger ofta att vi hittat på en artificiell lösning som ska ersätta naturen, och det kommer väldigt sällan utan konsekvenser.

Exakt. Jag vet inte, för jag har inte testat de grödorna. Det jag vet är att de är [oklart i underlaget: mindre], för de kräver ingen besprutning i och med att det är vertikalt och inte går ner i jorden på samma sätt. Det är fortfarande jord. Men du saknar ju jorden? Det är fortfarande jord.

Det är fortfarande vatten. Det är bara rätt proportionerat per gröda, exakt proportionerat i stället för lite random. Jag vet inte om det är näringsfattigare. Jag vet att det är väldigt gott, av de tester jag gjort. I don't know. Oftast brukar smak hänga ihop med näring. När man konstgör tomater smakar de i princip plast här i Sverige.

Så åker du till Italien och allting smakar mycket mer. Ja, men det gör det i Sverige också om du odlat det på rätt sätt. Där vill jag lägga till en klausul: det gäller naturliga råvaror. Jag ser det som att kroppen ofta dras till vad den har behov av, så länge det inte är processad mat.

Är någonting extra gott när det är processad mat brukar det vara av fel anledningar. Man kan inte säga att den här pizzan eller Snickersen var extra god, för då brukar det oftast vara av fel anledningar.

Det är sant. Det är mer ingenjörskonst än natur som gör att en Doritos smakar som den gör och att du vill ta en till, en till och aldrig kan sluta. Vi har några andra saker då. Vad händer inom AI just nu som direkt påverkar e-handlare?

Vi har så många nyhetssläpp inom AI att det är svårt att hänga med. Vilket är top tier? Jag såg en rapport om att det 2023 och 2024 tog ungefär 73 eller 78 dagar mellan de stora AI-modellerna från Anthropic, OpenAI, Gemini och så vidare. Sjuttio plus dagar är ganska mycket.

Numera, 2026, är det arton dagar mellan släppen. Arton dagar, Fredrik. Varje gång vi spelar in har någon nästan släppt en ny stor, groundbreaking modell. Det säger allt. De senaste veckorna har vi fått OpenAI:s Astra-modell, som är helt mind blown. Jag har hunnit experimentera massor med den. Den kom i slutet av augusti eller början av september och satte ett helt nytt spår för vad du kan göra med AI.

Titeln var till och med ”Welcome to the AGI era”. Efter det har vi fått Opus-uppdateringen 5.5, Sol och Luna. Nu kom Sonnet 5.5 också.

Nu kom Sonnet 5.5 och Sol 6.1. Sol är OpenAI:s modell på [oklart i underlaget: Opus], egentligen en billigare modell, men snabbare och framför allt mer kostnadseffektiv. Jag testade Sol 6.1 i går. Den har också nivåer. Max är inte den bästa, men näst bästa Sol.

Då kommer man upp i nästan Astra Max-liknande resultat, mycket snabbare och med mycket mindre energikrav. Färre tokens om du går på API, eller usage som det numera blivit. En annan uppdatering jag såg Claude, förlåt OpenAI, göra är att strypa 20X-planerna. Först måste man förklara hur AI-användning fungerar 2026. Du har en vanlig plan som oftast kallas gratisplan.

Gratisplanen tillåter att du använder chatten, lite bildhantering och basic funktionalitet. Så fort du börjar betala, oftast tvåhundra kronor i månaden, får du tillgång till plusplaner i olika plattformar som tillåter mer användning. Du har fortfarande inte den senaste modellen eller de senaste funktionerna. Betalar du hundra dollar i månaden har du numera de senaste funktionerna och modellerna, men en usage på veckobasis som kallas 5X.

Tvåhundra dollar ger 20X. Fram till i går räckte det väldigt långt, och jag betalade för det. Tvåhundra dollar för 20X usage. Det tog nästan inte slut på en hel vecka. Jag bränner det på en och en halv eller två dagar.

Nej, på 20X byggde jag en app, en hemsida och presentationsunderlag. Jag byggde hur mycket som helst och har mitt morgonmejl. Mitt rekord är mindre än en halv dag innan jag bränt allt. Så blir det om man inte vet vilken modell man ska använda, hur man ska använda den, prompta och göra end goals.

Det är enkelt att bränna. Ja, men jag skulle säga att jag gör väldigt komplicerade arkitektursaker. Exakt, det var det jag skulle säga: om man inte vet hur man använder AI, eller om man gör extremt avancerad reasoning, som det kallas inom AI. Kräver du mycket logiskt tänkande inom [oklart i underlaget: station]...

Strategiskt kanske. Strategiskt och logiskt, reasoning eller deep learning, kommer att dra mycket eftersom den resonerar med sig själv. Det är egentligen modellen. Nu har de strypt [oklart i underlaget: Quadex-varianten] på 20X ner till 1X för samma peng. Du får 5X för hundra dollar och 10X för tvåhundra dollar. Det finns egentligen ingen anledning om du verkligen behöver usage.

Men det är fortfarande grymt subventionerat, ska man säga. Hundra eller tvåhundra dollar är absolut inte det egentliga värdet eller den egentliga kostnaden för de bakomliggande bolagen, som blöder pengar. Jag fick 250 dollar i [oklart i underlaget: cloud credits] från Claude.

Vad tog det mig? Sex timmar att bränna dem. Cloud credits eller API-tokens är deras verkliga kostnad, one to one. När man väl överskrider vad abonnemanget inkluderar, Jesus vad fort det går.

Sjukt snabbt. Jag tror att de där tokensen är deras verkliga kostnader. Det har jag inte gått på djupet med. Medan de här planerna, Plus, Pro och så vidare, 20X och numera 10X, är subventionerade och har mycket mer kraft och bang for the buck. Men får de som hade 20X behålla det, eller gäller det bara nya?

Är det nya användare som har det här? Nej. Först slutade de ta in fler användare på det eftersom de snabbt såg att de gick för mycket back.

Sedan har de sagt till dem som har 20X: ”Nu har ni 10X.” Inklusive jag, och mig också, för jag har på båda. Den senaste nyheten OpenAI släppte: de hade sin dev launch med sju nya stora lanseringar, ett nytt dev-API, skitbra, och nya desktop-funktioner. Framför allt har de släppt agenter, agentic stuff.

Förra veckan såg vi att Meta släppte Muse, som har fått två miljoner nedladdningar på kort tid. Muse är en agent Meta skapat för att hjälpa till med vardagssysslor, till exempel inköp, boka resor eller följa upp ett mejl. Små saker och påminnelser i vardagen: glöm inte det här, ditt schema eller om du har något i kalendern.

Muse påminner dig proaktivt. Du behöver inte prompta, diskutera eller sätta upp något. Bara ladda ner den och se till att du kopplat ditt mejl, ditt liv. Och gett all din data till Meta. Nej, inget ont kan hända där. Men så fort du gör det får du tillbaka väldigt mycket från appen, och många har hoppat på det.

”Inte vågat” är ett starkt uttryck, men jag har inte testat Muse på nivån att koppla hela mitt liv. Jag har redan andra separata applikationer. Jag vet att Amazon har portat Muse. Amazon har också försökt stämma vissa AI-agenter som ska gå in och shoppa och försökt få det till dataintrång.

Det kommer att bli många sådana. De har haft flera omgångar nu. Hittills, såvitt jag vet, misslyckades de i den sista omgången och fick inte igenom det. Det känns löjligt att sätta stopp för ny teknik. Amazons AI ligger lite efter, så det är inte konstigt att de försöker gå emot det. Men strunt samma.

Vi ser att fler agenter släpps som är enklare att komma igång med, mer för den vanliga människan än för power users. Grokbot var den första för sex, sju veckor sedan. En superbra plattform, jag tror att vi nämnde den i podden. Jag har föreläst mycket om den för teamet. Jag satte upp Grokbot för min verksamhet i Italien, och den fungerar utmärkt behind the scenes.

Den gör allt jag behöver: uppdaterar rumspriser och svarar kunder. För dem som inte vet hyr du ut lägenheter. Ja, lägenheter som jag hyr ut. Det är på pappret en ganska enkel, straight line business. Du behöver uppdatera och jobba väldigt mycket med den, men AI kan ta över en stor del av arbetet. Nu gör den också forecast, loggar, bokför och gör mycket mer.

Varje bot har sin egen uppgift som jag sedan synkar via Oliver, som är head chief of staff. Nyheten nu är att OpenAI släpper sina agenter. Vad kallar de det? Dots. Har du provat dem?

Det går inte, för de är inte live i Europa än. De har släppts i USA först som mycket annat, men det kommer när som helst, troligtvis snart. Oftast handlar det om någon typ av säkerhetsgodkännande. Först av Trump och administrationen i USA, de bryr sig mest om det, sedan resten av världen. Där är ett tips att faktiskt använda...

Jag använder ChatGPT:s agenter. De är väldigt duktiga på att styra musen. Jag brukar använda det till bokföring, eftersom de kan dra in kvitton och sådant utan problem. Det har Claude historiskt sett inte klarat. Den fastnade på hur man tar ett kvitto från Finder på Mac och drar in det på rätt yta i webbläsaren.

Det var ett problem den hade. Jag har haft samma problem, men Grok klarade det. Grokbot har egna skärmar och datorer. De tar inte över din skärm och gör ingenting på den, utan har sin egen. Du kan se deras skärm, bokstavligt talat se en AI. När du har fått access och gett den tillgång att jobba kan du se det i realtid.

Det är ganska häftigt första gången man ser det, och de kommunicerar med varandra. Man ser: ”Send this to Oliver. Send this back. Oliver is reporting this.” Man ser hur de pratar, dialogen och kommunikationen.

Gör de riktiga, användbara saker då? Ja. Så att det inte bara ser coolt ut men är en gimmick? Nej, den gör exakt det du vill. Du kan sätta igång det på natten. Vi schemalägger det så att den går igång då och tar över kundtjänsten även under natten.

Då lär den sig av hur du har chattat historiskt. Skit in, skit ut. Om vi tar tre tips för e-handlare: vad skulle de kunna använda Grokbot till? Absolut. Titta framför allt på enkla uppgifter som snabbt kan automatiseras. En sådan sak är research. Varje vecka inför ett kreativt möte behöver du samla in vad konkurrenterna och andra i branschen har gjort och vad som trendar just nu.

Det tar väldigt mycket tid. Ett enkelt sätt är att crawla Amazon, som har spärrat mycket av AI-agenterna: trendande nyheter och recensioner i din bransch. Negativa och positiva recensioner brukar sticka ut. Jag brukar titta på femstjärniga och enstjärniga. Vilka är pain points? Låt AI göra en summering. Varje måndagsmorgon när jag vaknar har jag det för olika brands.

När jag går in i growth-dialoger vet jag vad som trendar i branschen, vilka annonser som trendar och vilka brands som går bra just nu. Jag tittar framför allt på amerikanska, australiska och sydeuropeiska, men även lite på hur de gör i Indien eller Kina.

När du tittar på annonser, låter du den gå in i Ads Library? Vad gör du för att hitta de trendande annonserna? Jag har ett externt verktyg som jag låter den browsa via.

Vad heter det? [oklart i underlaget: Filter]. Jag tittar på AdSpy och BigSpy. AdSpy har jag också använt förut. De laddar egentligen ner alla annonser som publiceras, så att det blir snabbare för AI att hitta dem. Du kan också filtrera på hur många dagar en annons har körts eller hur mycket engagemang den har fått. Du kan ännu inte filtrera på hur mycket pengar någon har spenderat, det vet vi inte.

Men du kan se hur många den har nått, vilket är en proxy för hur mycket pengar som spenderats. Har den nått tre personer har de inte spenderat någonting. Exakt. Har den körts över tvåhundra dagar och nått över en miljon människor är det en proxy för att det kan vara en bra annons. Den bryter ner det.

Den kan också se alla frames i den och göra en kort summering med länk: det här är varför annonsen går bra. Vi kommer inte att göra exakt samma, men kan ta inspiration från en annons i en helt annan bransch eller vertikal och göra det till vår egen. När något trendar ser vi snabbt att någon ofta har hittat ett nytt format som fungerar.

Jag brukar själv ladda ner olika videor med programvaror. Det kan vara annonser eller YouTube-videor som jag vill förstå bättre eller ändra kontexten för. Sedan drar man bara in dem i ChatGPT. För YouTube använder jag 4K Video Downloader. Då kan du välja 720p, ladda ner videon och be ChatGPT analysera transkriberingen om du använder work-läget.

Du kan också analysera frame för frame. Det är slöseri om det till exempel är ett bildspel, men den kan läsa av när den upplever en skillnad i videon. Smart. Det var nummer ett. Nummer två för en e-handlare? Det finns så många use cases.

Jag skulle lätt säga att Claude, åtminstone som jag har testat det, är en good enough medieköpare i dag. Den slår nio av tio svenska medieköpare på de mediekonton jag har tittat på, både i struktur och optimering. Men bygger inte det på att du har gett rätt instruktioner från början? Nej, jag har sett use cases där jag inte ens varit involverad.

Framför allt har jag sett en helt nybörjare, en tjej med en digital produkt, vilket inte är samma sak. Hon har sålt en enkel, billig digital produkt på Etsy och fått Claude att generera väldigt mycket pengar åt henne. Jag djupdök i hur den satte upp kontot och annonserna, och hur den dag för dag optimerade, sänkte och ökade budgeten. Jag såg: perfect, well done, applåd.

Jag hade gjort ungefär samma justeringar. Den hittade till och med en breakdown på vissa målgrupper: den här målgruppen fungerar bättre, men om vi ändrar till den breakdownen kommer vi att prestera sämre på kontot överlag, så vi gör inte justeringen. Resonemanget bakom är mind blowing. De flesta medieköpare ser något och bara: ”Bam, nu ska vi ändra så att vi har fler av det här”, utan grundlogiken i bakhuvudet.

AI-modellen Claude, och det här var också Opus, klarade det mycket bättre. Det var inte ens nya 5.5, utan gamla 5.4. Jag är väldigt positivt inställd i dag till att allt medieköp bör ske via AI.

Du säger alltså att nittio procent av alla medieköpare kan ersättas med Claude? Jag tror att hundra procent kan ersättas, men fortfarande att det finns tio procent specialister som slår Claude. Det skiftet sker nu, det närmaste kvartalet. Då kommer ingen procent att vara kvar. Vad är värdefullt då?

Ta en growth marketer som exempel. En growth marketer kan lätt hantera en AI med instruktioner. På samma sätt som du haft en specialist som köper media har du nu en specialist som är en Grokbot, en Claude-bot eller numera en OpenAI-agent. Det är din utförare.

Du sätter fortfarande strategi, mål och metodik och filtrerar vilka creatives vi ska köra, var och hur. Väldigt mycket arbete kvarstår. Du kan outsourca allt, men det blir inte lika bra som om du faktiskt gör vissa saker själv. Själva det taktiska medieköpet klarar AI, skulle jag säga, i stor utsträckning bättre än människor i dag.

Det är nummer två. Nummer tre är manuell rapportering. Det är så tedious och jobbigt att gå in i alla system, exportera data och sätta in dem i Excel. Excel är fortfarande väldigt överskådligt, funktionellt och enkelt att jämföra och skicka runt. Det är jobbigt och tar mycket tid, men man vill ändå ha det gjort.

Numera kan du koppla upp dig. Du har inbyggd Shopify-connector till de här plattformarna och en massa andra: Meta, Google, Analytics. Allt finns inbyggt. Du kan få ut datan enkelt och kostnadseffektivt, få den överskådlig och chatta med den. Du kan ställa motfrågor: ”Hur tänker du här? Vad tänker du här?”

Hallucinationer händer inte när det är faktisk data. Den skriver inte fel, för den hämtar bokstavligen din data från en connector. Du behöver inte sitta och dubbelverifiera, även om det kan vara positivt att fortsätta göra det. Du kan lita på att om den har lagt upp dina kohorter har du rätt data framför dig.

Sedan kan du ställa djupa och tuffa frågor till den. Har du ett exempel? Absolut. En människa hade haft svårt att ta fram datan snabbt, det hade tagit tid. Ett exempel är: vilka är mina bästa produkter för förstagångsköpare? Surprise, ofta är det inte dem du gör reklam för, utan en annan produkt än den du tror är din hero-produkt.

Med ”bästa” kan jag mena högst lifetime value. Vilka ingångsprodukter gör att folk oftare kommer tillbaka för ett andra eller tredje köp? Det kan vara stora skillnader mellan produkterna. Hos Såpa kan startpaket, kalkborttagning, fönsterputs eller trallsåpa som ingångsprodukt ge helt olika utfall för hur kunderna gör sitt andra köp.

Vi ser att människor som köper trallsåpa kanske inte gör ett andra köp inom tolv månader. De som köper vårt alltvättmedel kommer däremot tillbaka inom fyrtiofem dagar och gör ett andra köp, dels av alltvättmedlet, dels av något annat. Vi har stor stickiness i den målgruppen, vilket gör att vi kan betala mer för att få in den kunden.

Eller återaktivera kunden. Förstår du hur mycket marknadsföringsstrategin ändras när man känner till det underliggande, hur värdefulla kunderna faktiskt är? Vi kallar det kohorter. Hur viktiga de är, när de kommer tillbaka, från vilken produkt, kategori eller annons. Det tar tid. Basdatan från Shopify är inte så värdefull i sig om man inte har ett sammanhang och en korrelation med annan data.

Hur ser spenden ut på kategorin eller produkten? Hur ser återköpsfrekvensen ut för de kategorierna och produkterna? Ett problem för vissa marknadsförare är att de utan rätt data kan råka stänga av en egentligen lönsam annons och låta en olönsam fortsätta. I den direkta datan ser det ut som det bästa resultatet eller beslutet.

Med mer övergripande data kan det visa sig vara ett sämre val. Det är jättevanligt att en manuell medieköpare, nu kallar vi det en agent, stänger av annonsen som inte ser ut att prestera, men sedan presterar hela kontot sämre. Varför? Den ”sämre” annonsen kanske nådde top of funnel-kunder och flyttade dem nedåt så att de såg andra annonser, sedan den tredje och fjärde som de konverterade på.

I datan ser det ut som att den tredje, fjärde eller femte annonsen presterar, medan de första som fick folk intresserade av varumärket inte konverterar så bra. Vi stänger av dem, bam, och de andra annonserna presterar plötsligt mycket sämre. Den relationen ser man genom att titta på djupet på hur mycket folk tittar på annonserna.

Vilka som har sett den här annonsen har också sett den här. Datan finns där, men människor hinner inte gå igenom den. Agenterna gör det eftersom de exporterar datan. Allt är kod, så att man i koden kan se data och relationen mellan dem. Att en medieköpare ersätts av AI har vi sagt i många år, men nu är vi där att den faktiskt klarar det.

OpenAI:s plattform klarar det med Astra i grunden. Med de nya agenterna kommer man att kunna göra det mer repetitivt. Förut behövde man schemalägga ett arbete som ett jobb för Astra. Nu klarar agenten det och blir mycket mer proaktiv. Den kommer till och med att fråga: ”Jag ser att det här händer. Vill du agera på det?”

Om du inte svarar kommer den att agera själv. Lite riskabelt om den gör det på natten och ställer en fråga klockan fyra på morgonen. Men du kan instruera den att vänta med de sakerna.

Ja, du behöver knappt instruera. Efter ett tag lär den sig: ”Du har inte svarat klockan fyra på morgonen. Jag fattar att du sover.” Ett tips när man använder agenter: när jag använder Claude kan vi se... Förut var det Sonnet 5, nu Sonnet 5.5.

Man kan få upp till trettio procent mer gjort, med minskad kostnad eller snarare trettio procents ökad effektivitet. Därför brukar jag använda Opus 5.5 när jag sitter i mina system. Det är den övergripande hjärnan för planering och strategier.

Sedan har jag instruerat den att ha [oklart i underlaget: fable advisors]. Om det är riktigt komplexa saker där det kan bli stora fel, eller om den fastnar och inte hittar resultat själv, har den en strateg bakom.

Den har en strateg i instruktionen som den får hämta utan att fråga mig. Jag har till och med flera [oklart i underlaget: fable advisors] beroende på problemtyp, så att den inte blir biased. Ber man en AI kritisera sig själv kommer den att vara snällare än om en extern agent gör det.

Sant. När du sedan ber den göra research använder du Sonnet 5.5. Du vill inte använda den strategiska kraften till att samla in data. På så vis får du mycket mer datainsamling på ett kostnadseffektivare sätt.

Vi borde döpa om podden till AI-podden, med så många AI-tips vi har, Fredrik. Herregud, det är det jag gör. Noll till hundra med AI, Fedja och Fredrik. Vad tror du? Ska vi starta en ny podd som bara handlar om AI?

Ja, så kan gamla Noll till hundra heta Västerbottenpodden eller något. Why not? Vi pratar så mycket om såpa. En sista grej inom AI, ett life hack: jag brukar ha datorn på under natten och ge den ett mål att jobba mot. Den avslutar inte uppgiften innan den nått målet.

För att göra det skriver jag i OpenAI, ChatGPT, Codex eller Work, som jag använder, ”/goal”. Det inleder prompten. Till exempel: ”/goal. Jag vill att du skapar den här och den här presentationen, researchen eller DD:n”, due diligence. Någonting som du vill göra.

Sedan jobbar den, tuggar på och kan hålla på i timmar. Den slutar inte innan den nått målet. Det farliga är att om du har tokens så bränner den dem, om du inte har spärrar däremellan. Exempelvis: ”Om du inte klarar uppgiften efter tre upprepade försök och har försökt med olika delar, avsluta.”

Men jag älskar det life hacket just nu. Annars kan man ge en uppgift som den inte riktigt löser, men ändå avslutar. Man kommer tillbaka och undrar vad fan: det var inte exakt det jag ville, inte uppgiftens end goal.

Bland det viktigaste när man har ett mål är att inte bara säga: ”Sätt ett mål och jobba mot uppgiften.” Det har jag gjort, och så bränner den alltihop utan att nästan ha fått någonting gjort. Då har det varit för abstrakt. Jag pratade nyligen med en utvecklare som sade: ”Bland det farligaste vi kan fråga är om det finns något mer kring målet som vi ska jobba på.”

”Då kommer agenten att hitta på det.” Det är bättre att när du sätter målet också definiera en plan och en checklista. Då kan du kontrollera hur långt den kommit på checklistan.

Vaknar du på morgonen och undrar om den är klar kan du inte säga: ”Är du klar med målet?” Det finns en risk att den börjar hitta på saker. Du kan i stället säga: ”Har du slutfört de här punkterna på listan?”

Då blir det mer ja eller nej. En AI är icke-deterministisk. Ett jävla krångligt ord, men det betyder att om man ställer samma fråga fem gånger får man olika svar varje gång. Ställer du för breda frågor utan definierade punkter finns det en risk att den börjar hitta på saker att göra, bara för att vara dig till lags.

Frågar du om den ska ha någonting att göra vill den hitta på det. Jag fattar. Bra tips med listor. Det har jag inte gjort tidigare, men jag ska också testa det.

Jag har haft det för att den... Men mina prompter är också långa. När jag skriver end goal brukar jag skriva: ”Det här är end goal.” Sedan vill jag inte säga exakt hur den ska ta sig dit, vilken lista eller ordning. Det här är mitt end goal, det jag faktiskt försöker uppnå med rapporten, analysen eller presentationen.

Det här är tillvägagångssättet jag gillar. Jag inspireras av de här böckerna, psykologi, marknadsföringstaktik eller något annat. Jag brukar skriva in det, och sedan lär den sig mycket. Här tänker jag likadant som när man delegerar till en människa. Förra veckan hade jag förmånen att träffa experter från Frankrike och USA som forskar på beslutsfattande, rekrytering och att optimera resultat. Det tycker jag är... Okej, det är häftigt.

Skitkul. Det skulle kunna vara ett avsnitt i sig. Forskarna pratade om delegering. Om vi tar en rekryterare som exempel har de många gånger som mål att rekrytera ny personal, men ingen uppföljning. De får inte reda på hur det gick efter två år.

Det är sant. Men bryr de sig om det? Ja, hur ska de annars kunna bli bättre? På att få folk att stanna? Du har ingen aning. Du kan säga att det här var den bästa människan.

Ja. Om du jämför med att singla slant var de som har en idé och plan för hur de rekryterar sextiotvå procent bättre än att singla slant, som ett exempel. Likadant finns det en annan bok som heter Peak, av Anders Ericsson.

Där har de ett exempel med en läkare som gör en grundundersökning. Läkaren kanske tittar på en röntgen och ser att du förmodligen har cancer och skickar vidare dig till canceravdelningen. Om läkaren inte får reda på om diagnosen var rätt eller fel, hur ska han lära sig vilka cancerpatienter han missade och vilka han hade rätt om?

Om du inte får någon feedback. Här tänker jag likadant med agenten. Jag har lagt in hos mina AI-agenter att de visuellt ska gå in och verifiera om det behövs. Den kan inte visuellt verifiera kod. Men om koden är kopplad till en knapp ska den verifiera visuellt.

Ta Claude som exempel. Den skickar in Sonnet i webbläsaren för att klicka runt och på knapparna. Sedan läser den loggar som jag kopplat till olika system för att se om det blir buggar där. För det visuella har jag också en instruktion: den ska utgå från att den som tittar är en förstagångsanvändare som aldrig har sett det här förut.

Då har den det perspektivet, och på så vis kan man förbättra upplevelsen. Shit, då får du ut mycket mer. Ja, det kom från att den när jag byggt komplexa saker kunde säga: ”Det är klart.” Så tittade jag och tänkte: ”Fast jag fattar ingenting som människa.”

Jag frågade: ”Varför har du gjort så här?” ”Jag bygger för agenter eftersom jag är en agent.” Den utgår från en agents perspektiv, tittar inte visuellt utan på koden. Då kanske det är en box i en box i en box i en box i en box.

Väldigt logiskt för den. Ja, för i koden finns en hierarki. Visuellt finns ingen tydlighet: vad är viktigt här? Är det fakta eller en åtgärd? Jag kan snöa in på hur många detaljer som helst där.

Det behöver vi inte, men det är mycket kring AI. En annan utveckling jag sett är inom content för e-handlare. Spolar vi tillbaka ett eller två år kunde vi se AI slarva med fingrar: sex fingrar eller korta fingrar. Sedan såg vi slarv med hårstrån. Rörde sig en AI för snabbt såg man att det flimrade lite i skärmen.

Sedan kunde vi upptäcka att den var för polerad. Det såg absolut inte... Vi hörde på rösten att det kändes väldigt AI, direkt när en voiceover var gjord av AI eller inte. Den klarade inte heller detaljerna i klockor. För [oklart i underlaget: mockuper] hade vi jättestora utmaningar. Det här löste sig.

Allt jag nämner har löst sig. Sedan var det en enorm utmaning att ha två AI-UGC:are eller profiler på samma skärm som interagerade, skickade något mellan varandra eller passade en flaska naturligt. Det gick inte. Ett annat problem var när de krockade eller stötte på varandra. Man såg direkt att det inte såg verkligt ut.

Det har löst sig. Allt jag nämner har de löst över tid. Nu klarar AI de flesta content-uppgifterna på alla språk vi behöver, typ sjuttioåtta språk som vi annonserar på, utan problem. Det behövs lite olika plattformar. Claude och OpenAI klarar det mesta som hjärnan bakom.

Den används ofta av Higgsfield för motion graphics och av ElevenLabs för rösten. Man bör koppla upp dem via MCP:er, ett enklare sätt att ansluta via connectors som finns i båda programvarorna. Vi ska se ett klipp. Du måste se det här. Jag visar en video först och har valt en AI-annons som någon annan genererat.

De har lagt in ett foto på personen och ett foto på produkten. Personen på grundfotot var i samma miljö som i den genererade annonsen. Sedan fanns en beskrivning av ungefär vad personen skulle säga, hur lång annonsen skulle vara och hur hon ungefär skulle röra på produkten.

Det roliga är att den inte följde instruktionerna exakt, men det blev fortfarande väldigt bra. Titta på den här. [Annonsklipp på engelska:] ”I've been using this tumbler every day lately, and I didn't expect to like it this much. My drinks stay cold literally all day, which is kind of crazy. It doesn't leak, it fits in my car, and the handle is actually super comfortable.”

[Annonsklippet fortsätter:] ”I just end up taking it with me everywhere now.” Den är cool. Det där är oklippt, raw output från AI:n. Jag gillar inte annonsen. Den är generisk, hooken är dålig och allt kring den känns som något som hade varit jättebra 2023. Nu fungerar inte den typen av innehåll, eftersom det blivit så lätt att massproducera.

Men den är nästan perfekt gjord. Man ser inga exakta misstag: händer, hårstrån, klicken på flaskan, läppsynk och uttal. Mycket har blivit bra. Det är fortfarande lite för perfekt utstrålning, eller vad man ska kalla det. Men jag undrar om det är grundfotot och personen som valts? Personen, ja. Det beror på vilket foto man valt som grund.

Det intressanta är att du har ett fönster bakom och en garderob med massor av kläder. När hon rör sitt hår, ser du? Ingen av dem blir skev eller något sådant.

Nej, allt håller consistency. Det är snyggt, även mellan scener. Jag såg ett klipp i mitten, efter fem, sex sekunder. Ja, det är AI:n som klippt själv. Ingen människa har klippt den efteråt.

Det känns väldigt realistiskt i dag. Kanske åtta av tio i realism. Men i kvalitet som annons, skulle jag köra den i mitt annonskonto? Nej, kanske fyra av tio. Okej, visa videon jag pratade om nu, Fredrik, för att visa hur långt vi kommit inom AI för content.

[Demonstrationsklipp på engelska:] ”Babe, I want to do a demonstration for the viewers on how realistic AI video is now.” ”Using us?” ”Exactly. Okay, look at my face. Skin, hair. I'm not real.” ”Do the hands. AI always messes up hands.” ”Five fingers, five fingers. Groundbreaking. Okay, hair.” ”Every single strand.” ”And you're still fake.” ”Rude. Jewelry, fingers, hair. And nothing's melting into anything.”

[Demonstrationsklippet fortsätter:] ”Exactly. Okay, reflections?” ”Reflections are ridiculous now. Movement used to expose AI instantly.” ”Okay, watch this then.” ”Still fake.” [En del saknas i underlaget.] ”Okay, catching things too?” ”Apparently.” ”You are just teasing them now.” ”Show off. Walking, touching things, clothes moving properly, bumping into your annoying friend. What about this?” ”AI. Even drinking.” ”Babe, you're not even thirsty. You don't exist.” ”That's actually quite rude.”

[Demonstrationsklippet fortsätter:] ”I don't think they believe us. Let's prove it.” ”How the hell do you even learn this?” ”AI video bootcamp. AI is getting ridiculous.” Det här är en bra övergång till att vi snart ska spela in nästa avsnitt, som kommer att handla om att skapa autentiskt innehåll.

Exakt. I den här innehållseran har AI blivit så bra på sådant den tidigare var dålig på: att hålla konsistens mellan scener och hålla en karaktär. Nu har vi till och med [oklart i underlaget: ordspråket], flytet mellan karaktärerna. Det är flawless. Jag hittade inget i den här minutlånga videon som jag kunde peka på...

[En del saknas i underlaget.] ...och säga: ”That's AI”, eller att det känns väldigt fejk. Jag tror inte att du heller såg något? Ingenting jag direkt uppmärksammade, nej. Den påpekar ändå de flesta brister vi sett hos AI de senaste åren och löste det så bra. Jag vet inte: är vi där nu där AI faktiskt gör bättre content än människor? I would say so.

Det ska vi prata mer om i nästa avsnitt. Då kommer vi även att prata om community: vad det innebär och hur man bygger ett sådant. Grymt, jag ser fram emot det. Stort tack för att du lyssnar på Noll till hundra. Vi sitter här varje vecka, varje måndag, och försöker producera så bra innehåll vi kan som är aktuellt för dig som lyssnar.

Så att vi har något att prata om varje torsdag. Det betyder väldigt mycket för oss om du följer podden och oss på sociala medier, gillar det vi lägger ut när du ser det och skriver en kommentar då och då på LinkedIn eller här nere på Spotify.

Eller på YouTube. Där finns också hela avsnittet i fullformat på video. Just do it. Gillar du oss, dela också med en kollega, så vet vi att vi kan producera ännu mer roligt innehåll.

[oklart i underlaget: gensant]. Fortsätta göra bra saker helt utan sponsorer. Det enda sättet vi klarar det på är att ni finns med oss. Stort tack för att du lyssnar. Vi ses igen nästa torsdag. Hej!

Hej!