Hackat Meta-konto, dyrare frakt och flaskhalsar i e-handel #112

Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Noll till 100. Med mig har jag som vanligt Fredrik Ankarsköld. I dag har vi så mycket att gå igenom. Ny vecka, ny start. Hur känns det, Fredrik?

Det känns bra. Vi ska hoppa rakt in på ämnet. Det var ett par veckor sedan vi introducerade dig som ny poddvärd, så vi måste göra en check-up på hur det går med e-handelsbolaget Core by D som du driver.

Vad är era största utmaningar just nu? Den största utmaningen är att det finns så många saker att jobba på. Därför nämnde jag tidigare att jag läser en bok som Elon Musk och hans tidigare president Jon McNeill använder hela tiden: The Goal av Eliyahu Goldratt, om jag lyckas uttala hans namn rätt.

Boken handlar egentligen om att det finns massvis med saker att förbättra. Jag är inne på: Av alla saker som kan förbättras, vad ska förbättras och varför? De pratar om theory of constraints. Det finns en flaskhals någonstans, och optimerar du på ställen som inte är flaskhalsen kan du slösa tid och pengar. I hans fall handlade det mycket om produktion när han levde. Nu har sonen tagit över.

Optimerar du en del som inte är flaskhalsen … Säg att vi kan producera ännu fler delar på den här stationen i fabriken. Men är inte den flaskhalsen får du det de kallar att det ”piles up”. Ja, du producerar fler delar, men om det inte är flaskhalsen får du bara en massa delar som samlas någon annanstans i själva flödet.

Därför hittar du i stället var den faktiska flaskhalsen är. Hur är det för er e-handel? Jag är just nu i fasen att försöka lära mig olika metoder för att upptäcka de faktiska flaskhalsarna.

Jag brukar säga att e-handel är rätt enkelt. Du har tre huvudgrenar när du har nailat produkten. Ni verkar ha gjort det. Du måste driva trafik till sajten, få den att konvertera och få trafiken att komma tillbaka. Acquisition, conversion och retention.

Oftast är acquisition flaskhalsen. Men du kan ösa in trafik som inte köper, då är conversion flaskhalsen. Eller så öser du in trafik som konverterar men aldrig kommer tillbaka. Produkten är undermålig, unboxingen … Du svarar inte, du dropshippar och det tar för lång tid. Då kommer kunderna inte tillbaka. Det blir svårt att skapa lönsamhet över tid, och retention är flaskhalsen. Vilken av de tre är er flaskhals just nu?

En av våra flaskhalsar är att produkten är tillräckligt bra. Eller tillräckligt bra – den är så bra att vi inte får några returer. Men de går inte …

Den går aldrig sönder, så ingen vill köpa igen. Nej, men vi har precis fått igenom designskyddet i Kina. Snyggt.

Europa är på väg, och vi håller även på med ansökan för USA. Processen är i gång för alla, och vi får hjälp av advokater. Vi pausar där. Hur dyr kan en sådan process vara, att få igenom ett skydd i Kina?

Nu snackar vi några hundra dollar. Okej, inte så farligt. Nej. Sedan ska alla detaljer igenom. Vi har utvecklat en ny version av produkten där du kan skapa olika designs när du inte rehabiliterar eller tränar med banden. Nuvarande design bygger på att du måste ha banden på, annars har du clipsen som flippar och floppar.

Vi har utvecklat en ny design, men innan vi lanserar vill vi ha designskyddet på plats. Vad betyder det i praktiken? Att andra kinesiska fabriker, åtminstone i teorin, inte ska kunna tillverka samma produkt och sälja till andra varumärken?

Först och främst handlar det också om att de inte ska förhindra dig från att någon tillverkar den. I Framtidens E-handel, som jag är med och producerar, hade vi nyligen en annan advokat med, också han heter Fredrik …

… som berättade det jag lärde mig för länge sedan: Det finns pirater i Kina som, när din försäljning kommer upp i en viss volym …

… skyddar din design, ditt namn och allting. Sedan kan de förhindra dig från att tillverka i Kina om du inte betalar ersättning. Smart affärsidé. Väldigt fult.

Väldigt fult, men det är någonting … Jag visste inte att det var en grej. Det är en grej. Så en del är att förhindra andra från att förhindra oss att göra någonting.

Egentligen för att ni ska kunna producera som ni tänkt? Exakt. Det har gått igenom för några hundra dollar. Inte så farligt.

Nej, per område. Totalt kanske 15 000 kronor om man räknar ihop. Inte så jättemycket. Vad har vi för designskydd i Europa, samma procedur?

Det är samma procedur här också. Några hundra dollar. Tillbaka till flaskhalsen: Ni jobbar mycket med att skydda produkten, upphovsrättsskydda, för att först kunna producera i Kina och sedan sälja i Europa och resten av världen.

Är det det som är flaskhalsen? För oss är flaskhalsen egentligen forskning. En stor andel av målgruppen vi vill nå är veterinärer, hippologer och folk som jobbar med hästträning.

Många vill ha forskning bakom, vilket är rimligt. Det gör att vi ibland väljs bort till förmån för konkurrenterna. Även om forskningen där är begränsad finns det någonting. Det jobbar vi på. Att genomdriva ett forskningsprojekt är inte …

… superenkelt. Det kan inte vara superbilligt heller. Nej, det är en av grejerna vi jobbar mycket på. Ofta kan man få bidrag från kommuner och landsting …

… eller universitet om man har ett bra förslag. Har ni skickat in det till Göteborgs universitet eller något liknande? Det har vi, men responsen har varit att vi …

… måste ha förbestämda veterinärer redan i ansökan om stöd, som kommer att vara en del av forskningen vi vill göra.

Gruppen, typ testgruppen? De som genomför forskningen, skulle jag säga. Det har varit responsen, så vi jobbar på det just nu. Om målgruppen är professionella …

… är acquisition en del av tratten just nu. För att göra det krävs en förutsättning: forskningsstöd eller forskningsbaserat underlag för att sälja in produkten till dem.

Har ni frågat veterinärerna: Om vi hade forskningsunderlag som stödjer tesen, hade ni köpt produkten då? Ja eller nej? Då kan man få en purchase order.

En bekräftelse, en icke-bindande köpbekräftelse på mejl, som säger: När förutsättningen är uppfylld, forskningsstödet visar X, Y och Z, köper vi in och står för produkterna.

Det var faktiskt en bra idé. Det vi gjort hittills när vi jobbat med veterinärer och hippologer är … De flesta tänker att det är gummiband, så om det fungerar på en häst och banden inte skiljer sig särskilt mycket borde det fungera på den andra.

Med tiden har vi jobbat upp förtroende genom att folk använder produkten i verkligheten och märker att det inte är någon skillnad. Okej, rimligt.

Men det var en väldigt bra idé, den tar jag med mig. Jag har också tittat på att förskriva. I tidigare avsnitt diskuterade vi hur du hittar journalister som kan skriva om till exempel Twistboxes …

… och sedan förskriver artiklar att skicka till dem. För oss finns begränsningar. Vi vill nå ut i Tyskland, där det finns en begränsad mängd journalister att skriva till. Många av dem vill också ha forskning.

De vill ha något att luta sig mot. Precis. I stället för forskning skulle ni kunna göra undersökningar. Det brukar man kunna luta sig mycket mot, och det behövs inte samma mängd data eller samma … Av 100 hippologer, veterinärer eller ryttare säger 89 att det fungerar för deras häst.

Då kan man dra ut det i procent. Man behöver inte skriva antalet. ”89 procent säger att det fungerar.” Förstår du? Det blir stöd av någon typ av studie …

… som är självfinansierad och självgjord. Ni gör den själva. Tänker du att man kontaktar 100 och ger bort? Man behöver kanske inte ge bort. Hittar ni en skola kan ni testa där. De kanske bara behöver tre enheter, eller en som de testar på 50. Sedan har ni en enkät som de fyller i och är med i utlottningen av en enhet, så att ni slipper stå för så många. Det kostar mycket att göra.

Så kommer ni ner i kostnad och får datainsamling. De får säga vad de tycker om produkten, och ni får kvalitativ data och research. Ni kan publicera en studie kvantifierad på 100 eller 200 personer. Sedan kan ni publicera en egen bloggartikel.

Framför allt kan ni skicka artikeln till journalisten och hänvisa till datan. De gillar att plocka upp statistik. Vi gjorde så på Västerbottenssåpa: Vi undersökte svenskarnas tvättvanor.

Hur gick undersökningen till? Vi ställde frågor om hur ofta du tvättar, vad du tvättar och vilket tvättmedel du använder. Sedan tog vi undersökningen och publicerade i vår egen blogg.

Vi länkade det till olika sajter. Jag tror att Svenska Dagbladet nappade och skrev ”Så här tvättar svenskarna”, länkade till bloggartikeln och tog upp exakt statistiken därifrån. Svårare var det inte.

Hur gjorde ni själva insamlingen, hur svarade folk? Jag tror att det hette Typeform som vi använde, eller Google Forms. Vi skickade till mejllistan med dem vi vet har handlat tvättmedel, för då vet vi att de tvättar. Vad stod i mejlet som uppmuntrade dem att svara?

För oss räcker det att en undersökning kommer ut. Många är engagerade och vill svara. Det är klart att du kan ge incitament, men vi gör inte det. Inte just i de här mejlen. Jag kommer inte riktigt ihåg, det var säkert ett halvår sedan, så jag minns inte exakt. Men jag tror inte vi gav incitament. Även om ni inte gjorde det har ni ju något som uppmuntrar. Är det att få vara med och påverka, eller att få reda på statistik? Ingenting.

Folk bara … Det är klart att det står att en bloggartikel kommer att publiceras, men den kommer du att göra oavsett om man svarar eller inte.

Folk svarar oavsett. Inte alla, kanske. Vill vi verkligen att en stor andel av dem vi mejlar ska svara kan vi uppmana med en rabattkod i slutet, en gåva vid nästa köp eller något annat. Ibland vill vi få in kvalitativ data …

… om produkterna: Hur upplever du en viss eller ny produkt? Vad vill du ha i sortimentet? Vilka dofter? Vid den typen av undersökning tycker jag att vi kan ge bort något till dem som tar sig tid att svara. Det kan ta 10–15 minuter att gå igenom ett frågeformulär, medan det jag pratar om för din del tar två minuter att klicka igenom.

Det ska alltså inte ta så lång tid att få in datan. Men när ni har en undersökning som tar 15 minuter att svara på, hur brukar ni göra? Ni vill lära känna kunderna bättre. Det finns en risk om du till exempel ber om kritik och samtidigt säger att man får en rabattkod …

… på nästa köp, men någon är jättearg, vill den ju inte ha rabatt på nästa köp. Sant. Då lockar du nöjda människor …

… att svara. Det är nackdelen med den typen av incitament. Det kan också vara något annat. Samtidigt är de arga, irriterade eller de som vill ha förbättring de som tenderar att bli överrepresenterade i formulär, även i recensioner. Har du haft en dålig upplevelse är du mer benägen att dela den om produkten eller företaget.

De tar lite ut varandra. Det är inte helt vetenskapligt bevisat, men det är enkelt att se att ytterligheterna är överrepresenterade hos nästan alla bolag, across the board. Antingen femmor eller ettor. Det är sällan trior på produkter: ”Det är en bra produkt men med lite förbättringspotential. Jag kanske köper den igen om jag inte hittar något bättre.” Sådana recensioner är svåra att hitta, tyvärr.

Vad har du för flaskhalsar just nu i företagen du jobbar med? Det finns hur många som helst. På Mockberg öppnade vi en ny butik på NK Göteborg, en större lokal. Vi har gått från en liten del där till en ganska stor butik för lilla Mockberg. Bolaget har vuxit och vi försöker ta större andelar. Det har gått bra. Vi har haft ett samarbete med [oklart i underlaget: slash] historiskt, tagit över en del personal och jobbar mer med inhousepersonal nu. Det har gått bra …

… och vi vill expandera. Sådana saker tar tid från organisation och ledningsgrupp. Man ska tänka på saker och göra upp planer, driva trafik till butiken och ta hand om butikspersonalen. Det är meckigt, men när man väl får till det, som jag tycker att vi har gjort, får man bra resultat.

Men det är ingen flaskhals i sig. En av de största är att få till några internationella länder. Vi har fått väldigt bra snurr i vissa och inte alls samma effekt i andra.

Jag såg ett land öka med 180 procent, medan vi i ett annat knappt har någon procentuell ökning. Varför är skillnaden så stor? Det borde vara hyfsat likt, inte så stor skillnad. Men du köper Mockberg, ett lifestyle-brand, mycket på grund av brandet. Ju längre du varit i ett land, desto mer tid har du haft att bygga varumärket. Därför är det kul att hjälpa legacy-brands som inte jobbat så bra med digital marknadsföring. Man ser en snabb effekt när flaskhalsen kommer på en gång.

Det är mycket svårare att starta från scratch, som Twistboxes eller Core by D. Från noll. Här tar du ett varumärke som är helt okänt i Nederländerna, Tyskland eller Italien och ska lansera där. Du har mycket medel, men också en organisation fokuserad på andra delar av världen, som har lanserat i andra delar och måste fortsätta växa där först …

… innan man doppar tårna i ett nytt land. Det är en flaskhals i sig. På Västerbottenssåpa är det framför allt produktionsutmaningar igen: produkt och logistik. Vi har underskattat behovet av populära produkter och måste cappa. Behovet kanske är 2 000 produkter om dagen, men vi kan som mest producera 1 200–1 300. När produktionen ligger efter hinner vi inte heller logistiskt skicka ner till hubben i Morgongåva, som får ut allt väldigt fort.

Då tar det i sin tur lång tid att skicka från Morgongåva till kunderna. Vi måste skicka direkt från Vilhelmina. Det är en flaskhals, för vi får en backlog av order som ett litet team där ska skicka. Samma team behövs till produktion, paketering och annat. Det är inte så litet, det är ganska många människor, men förhållandevis litet. I Morgongåva har vi redan planen och har expanderat med logistikteamet.

Det är en irritation, för vi måste sänka marknadsföringskostnaderna och justera ganska mycket i marketing. Vi har egentligen alltid utmaningen att få in kunder till ett brand, men på Såpa har vi haft produktions- och logistikutmaningar sedan dag ett. Det låter som att ni skulle kunna läsa boken jag nämnde, som handlar om just det.

När du pratade tänkte jag att den lät bra för några i vårt logistikteam. Jag är inte i produktion eller logistik, men där har vi flaskhalsar. Man tänker: Nu har vi fått in en maskin, då borde det lösa flaskhalsarna.

Då dyker flaskhalsen upp på nästa ställe, också i produktionen. Teoretiskt kan vi producera 3 000 av en produkt som säljer jättebra. Men i steget innan kan bara 1 200–1 300 fyllas på, så den andra delen blir flaskhalsen. När den är löst tar dunkarna, flaskorna eller pipetterna slut. Någonting tar slut, för vi har också relativt dålig koll på inköp.

Man tänker: Hur svårt kan det vara? Men det är en svår apparat att rådda, med många smådelar och moment. Vi är ett litet team som vuxit fort, så det är naturligt att det händer. Det viktiga är att lappa hålen och se till att det inte händer igen.

Nästa säsong kommer, och vi har både säsongen och tillväxten att ta hänsyn till. Just nu gick vi från att sälja jag vet inte hur många tusen order om dagen till att behöva cappa på som mest 1 000–1 200. Det är vad vi klarar att producera, paketera och skicka. Annars får vi missnöjda kunder.

Det har varit den stora flaskhalsen. Sedan håller vi på med två rekryteringsprocesser. Vi har valt rekryteringsbyrå, börjat sålla och fått ut annonser. Varför valde ni just den byrån?

Det var en gedigen process. Jag har en liten förkärlek för E-commerce Recruit eftersom jag känner teamet bakom. Men vi valde inte dem i slutändan. Vi är ett team i ledningsgruppen som har träffat olika byråer. En annan byrå var bättre på seniora roller än kanske E-commerce Recruit, som är väldigt snäva och till och med har e-commerce i namnet. De har bra koll på e-handelsbranschen, men i grunden är Såpa ett produktionsbolag. En CFO och en Head of Retail är ganska långt ifrån e-commerce. Där har vi bra koll. Jag vill kanske ha någon touchpoint med e-handel hos personen, att det inte bara är en logistiker som kommer in.

Med det sagt valde vi gemensamt en annan byrå som vi är jättenöjda med hittills och hoppas kommer gå bra. Det är svårt, för alla känns same-same. De säljer på samma sätt, kostar lika mycket och jobbar likadant. I slutändan är det du som intervjuar och väljer kandidat. Det handlar inte om pris, utan om vilket nätverk vi tror byrån har inom rollen. Här var det två seniora roller utanför e-handel, så vi valde en annan.

Vi får se hur det går, jag kan utveckla i podden. Jag tog också referenser. Branschen är liten och jag känner någon på alla bolag de har referensuppdrag hos. Då kunde jag ringa någon, utan att namedroppa, för någon vecka sedan: ”Tjena gubben, hur mår du? Allt bra?” ”Jag är på svensexa nyss här.” ”Okej, fem minuter, jag ska snabbt dubbelkolla hur rekryteringsbyrån du använde för ett halvår sedan var.”

Får man tummen upp eller ner? Får man rekommendationer? Vilka i teamet använde du? Alla konsultbolag är personberoende, så man vill veta vilken konsult de var nöjda med. Då kan vi få samma, eller åtminstone att personen ingår i teamet.

Här var det enkelt att ta referenser på alla, så jag gjorde verkligen det. Jag ringde runt och hörde mig för och fick jättebra referenser om byrån, så vi gick vidare. Det är en typisk flaskhals: Vi behöver en Head of Retail för att expandera i retail. Vi har 180, snart 200 butiker. Det kan vi inte hantera med bara AI, appar och en person på deltid som inte har erfarenheten att rulla ut brett i Sverige.

Böckerna vi nämner kan vi länka till eller skriva ut i shownotes. Lätt. Jag ska också ta det boktipset. Vi pratade om boken för några avsnitt sedan, så den måste vi åtminstone skumma igenom.

Jag håller själv på att automatisera många processer för att försöka bygga ett AI-native bolag, som man kallar det. En hjärna som har koll på allt. Likadant, en LLM eller den vanliga chatten fyller inte ensam den funktionen. Ett helt system krävs för att det ska fungera. Därför nördar jag också ner mig i produktionsprocesser. När så mycket kan göras försöker jag verkligen lista ut vad det är som tar en framåt.

Jag förstår vad du menar. Det här är ett helt avsnitt, vi måste ha ett AI-avsnitt. Hur bygger man en egen agent? Vilka verktyg finns och väljer man i dag? Token optimization är ett helt ämne, för det blir snabbt dyrt att bygga agenter. Flera tusen kronor, ibland tusen om dagen. Hur …

Jag brände nog 2 000 kronor bara i går på en sak jag ville göra. Du säger att 2 000 bara försvinner, bam. Är det billigare att ta in frilansare som bygger agenterna eller assisterar? Det är ett helt avsnitt, vi får ta det om några avsnitt, dels när din agent är klar och vår är klar. Vi har flera agenter klara, men jag har inte djupdykt i hur de skapats. Folk i mitt team har byggt dem. Jag har assisterat med strategi, men inte suttit och byggt. Vi hade en lunch and learn med en i teamet för några veckor sedan, där han visade steg för steg.

Men jag kände att jag skulle behöva sitta mer med Ivan, side by side, och bara kötta och se: Help me out. Något jag tittar på med systemet är att vem som helst ska kunna trycka ”Installera” och få samma process.

Bygger vi upp en SEO-struktur ska någon bara kunna trycka ”Install” och få tillgång till samma utan att lägga all tiden. När jag pratat med andra som bygger kanske någon säger: ”Min kompis är SEO-specialist”, och så kunde de snacka med honom. Men alla har inte tillgång till de människorna.

Typiskt är att få den kritiken. Det finns mycket gratis skills på nätet, men gratis betyder inte att de är bra.

Långt ifrån. Att optimera dem kräver i många fall någon som förstår vad som är rätt och fel. Kan man göra templates av det underlättar vi för alla.

Älskar det. Det är rim och reson. Vi pausar den diskussionen, men borde återuppta och skapa ett eller två renodlade AI-avsnitt. Mycket mer tutorials. Man kan skärmdela när man skapar en. I stället för våra fina ansikten …

… ska ni se vår skärm. Vi gör bokstavligen en process steg för steg. Det låter jättebra. Ni som är intresserade, skriv till oss på LinkedIn eller kommentera på YouTube eller Spotify: Vad vill ni lära er om AI …

… och allt runt omkring? Vi håller båda på mycket, eller du har också personal som jobbar med det. Kommentera i inlägget nedan. Det hjälper oss bli bättre och ge er bättre content.

Exakt, hundra procent. Med det sagt har mycket hänt i omvärlden. Två, egentligen tre, ganska stora saker borde adresseras. Dels lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad för några veckor sedan, mot förmodan. Först sade man att inflationen skulle skena på grund av kriget.

Inflationssiffrorna kommer in i slutet av april och är lägre än väntat. Det gör att Riksbanken inte vågar höja räntan, trots att man kanske ville det initialt. Bankerna har redan höjt sina räntor i förebyggande syfte, vilket är skitfult.

Men det gjorde många storbanker, och vissa följde med. Nu måste de backa bandet. Från att utsikterna var höjda räntor i år ser det tvärtom ut som att man kanske sänker ytterligare ett steg. Det sannolika är att den lämnas oförändrad. Det är en stor makroförändring i samhället. Det går snabbt i hockey, brukar man säga.

Hur påverkar det e-handlare och konsumtionsbeteende? Jag tror det är jättepositivt. Går räntorna upp blir folk direkt livrädda. Bolån är en av de största kostnaderna, om inte den största, för privatpersoner och familjer, så man håller hårt i pengarna. Börsen har återhämtat sig och nått all-time high igen. Det gör oftast att de som är investerade har mer pengar i plånboken att röra sig med.

Vi har räntor som lämnas oförändrade. Båda delarna bådar gott för sommaren, som annars brukar vara trög för många e-handlare. Nu blir det väldigt bra, särskilt för säsongsprodukter som solglasögon, resväskor, badbollar, utemöbler och pergolor. Allt som har med sommaren att göra …

… grillar och utomhusaktiviteter, kommer att gå bättre än om det varit tvärtom. Den enda nackdelen, eller det finns en del, men den stora just nu är att flygpriserna ökat tolv procent bara vecka för vecka. Bränslepriserna för flygbolag har skenat, och flyg ställs också in på grund av det.

Exakt. När flyg ställs in ökar priserna på dem som är kvar. Trycket ökar. Fler lägger mer pengar på resandet och får mindre till konsumtion. Det kommer också att synas i handelssiffrorna för juni, juli och augusti.

Påverkar det själva e-handeln eller turistorterna de åker till? Jag tror inte att turistorterna påverkas jättemycket, för de får fortfarande besök. Vi hörde från Norwegians vd eller marknadschef att resandet, eller bokningarna, är opåverkat av prisökningen. Reslusten finns, och det är inte konstigt: Svenskar älskar att resa. Vi längtar till sportlov, höstlov och sommarlov med barnen och bokar gärna något att se fram emot och lägga pengar på.

Man kanske skär ner på annat, och det är det andra jag tror drabbas. Vilka saker? All konsumtion, oftast den som inte är nödvändig.

Twistboxes kan bli ett exempel: ”Jag avvaktar med takbox i år”, eller med utemöbler. Det är högst spekulativt, men det är makroklimatet nu. Den andra stora saken är att Kina blockerade Metas uppköp av appen Manus. Meta hade gått ut med köpet och redan integrerat Manus i plattformen. Det är ett AI-verktyg som hjälper till att analysera annonskontot och skriva saker där. Nu blockerar Kinas regering köpet. Meta fick aldrig riktigt tillgång till algoritmerna och den smarta hjärnan bakom Manus. De hann bara förintegrera appen och lansera till allmänheten. De flesta har säkert sett …

… säkert delar av det. Meta har gått tillbaka och sagt: Det spelar ingen roll, vi baserar AI-verktyget Manus på våra egna LLM:er. Det är en big deal, ett stort tech-uppköp som blockeras av kinesiska regeringen. Vad tänker du? Jag tycker det är intressant att de fortsätter, men också att de lagt in det innan regeringen godkänt. Jag vet inte, eller var det godkänt och så kom regeringen i efterhand och blockerade? Bra fråga. Jag vet inte. Jag tror inte att det var godkänt, för större AI-transaktioner ska alltid godkännas, även av amerikanska regeringen. Tittar vi till exempel på när TikTok skulle säljas till …

… USA ville den kinesiska regeringen blockera transaktionen. USA har svarat att de inte ska sälja Nvidia-chip till Kinabaserade bolag, eller utanför storbolagen i USA. Först får storbolagen paxa chippen, sedan mindre bolag och så vidare. Det har gjort att kinesiska bolag fått utveckla egna maskinerier, för sämre hårdvara att sedan utveckla mjukvaran på.

Det är från båda hållen, så det är egentligen inte oväntat. Jag tror att Metas ledning visste och kände till att risken var överhängande stor. Ändå valde de att gå vidare med transaktionen och rulla ut det, för de vet att AI är så viktigt. Det är deras vision. Meta vill ha din budget, inte att du rör annonser eller annonskontot. På sikt säger du bara: Det här är min målgrupp, mitt mål och min budget. Jag vill ha fler köp, leads, besökare eller vad det nu är för mål.

Tre parametrar ska du kunna ge Meta. Sedan fyller du i hemsidan och var du vill driva trafiken. Den ger rekommendationer, kanske att vi byter produktsida, men AI ska rådda annonserna. Det är deras uttalade mål sedan några månader. Egentligen flera år, men mer intensivt de senaste månaderna.

Manus var bara första steget. Men de har redan LLM:en Llama som de utvecklat i många år och satsat jättemånga miljarder på. För mig var det konstigt att de köpte ett externt verktyg från Kina att integrera.

Apropå Facebook blev vårt Facebook-konto hackat nyligen. Nej! På Core by D, alltså. Jag brukar aldrig bli lurad. När folk blir hackade tittar jag ofta på det och tycker att det är ganska uppenbart. Problemet var att vi hade gjort influencer marketing-kampanjer via ett externt IRM-verktyg.

Vadå IRM? Influencer relationship management-verktyg som vi köpt in. Det vi inte tänkte på när vi köpte in det … Vi lägger in hur mycket av budgeten vi vill lägga.

Då hittar de influencers som spelar in, och sedan godkänner vi materialet. Men vi fick inte ladda ner annonsen och lägga in den i vårt eget annonskonto. Vi var tvungna att koppla deras annonskonto som manager till vårt. Hänger du med?

Som partner kanske? Ja, som partner. Om vi ville annonsera fick vi ge pengarna till dem, så skulle de sköta annonserna.

Oj, livsfarligt. Hade du frågat mig hade jag aldrig tillåtit det. Nej, vi gjorde inte det. Då har du inte datan. Ingen data, ingenting.

Det som skedde var att jag sade att jag inte tänkte göra det. Bra. Men jag ville ändå se om vi kunde spåra någonting genom dem. Jag hade godkänt partnerskapet och fick ett mejl från Facebook: Accepterar du den här partnerns rättigheter?

Jag dubbelkollade: Det var från Facebook själva, inte någon annan. Men scammers hade kopplat upp sig mot det här bolaget. När jag klickade på länken fick de tillgång. De skapade retargetingannonser för …

… kinesiska skitprodukter, riktiga scamprodukter. En batteridriven air conditioner som du kunde ta med dig. Jag vet, jag har sett sådana typer av bolag många gånger.

Klickade du på länken för köp hamnade du dessutom på virus. Som tur var upptäckte vi det, eller snarare Mia. Vi bevakar kommentarerna hela tiden för att kunna svara.

Bra. Det var bottar som kommenterade på annonsen för att skapa engagemang. Så upptäckte vi den ganska fort. Den hann bara bränna 5 000 kronor och sådant.

Tur i oturen att hon hittade det. Det andra är att Meta numera satt in många hard blocks. När det här hände för några år sedan, 2020–2021, kunde du lätt bränna en miljon innan Meta lade in en hard block, särskilt med faktura eller ett kreditkort med bra limit.

Ökar du nu din ad spend från att alltid ha spenderat 20 000 om dagen till plötsligt 200 000 kommer Meta blockera, för att de tänker att något är fishy.

Det är smart. Sedan, om du lägger in en ny pixel eller kopplar till en ny sajt dit du driver trafik, spärrar Meta det. Inte för några tusenlappar, men så fort den bränner lite pengar. Meta ger ju tillbaka pengarna till annonsörerna. De 5 000 ni bränt är inte ert fel, ni har blivit hackade. Anmäl det så får ni med all sannolikhet tillbaka dem.

Vi fick ett meddelande att de räknar med refund inom 30 dagar. Då har det redan hänt. Det är Meta som går miste om pengarna. De vill inte att det sker, för de fattar att du kanske slutar annonsera hos dem, även om det är ditt fel. Upplevelsen för användarna blir också dålig. Urusel, de får skräpannonser till en målgrupp. Meta har byggt många processer för att hindra det. Det är fantastiskt att de lagt så mycket resurser på det, för det här är enkelt att råka ut för. Jag har sett många …

… bli av med konton. Men det var inte er Facebook-sida? Jag trodde det. Annonskontot blev hijackat. Ja. Fuck. Via partnerkonto.

Det kan bli så. Därför är jag noga med tvåfaktorsverifiering för alla anställda. Vi har access till många partners. Alla byråer är egentligen en liability, en risk …

… för har du en byrå kopplad till annonskontot kan den annonsera åt dig. Alla anställda där som har access kan också bli hackade.

Därför behöver man flera nivåer på byrån: Tvåfaktorsverifiering, att inte alla har access till alla annonskonton och väldigt få admins som får redigera rättigheterna. Bara det hjälper till att säkra upp mot hackning.

Jag har räddats av att jag också har tvåfaktorsverifiering. Det sjukaste jag varit med om var när jag hade ett annat bolagsnamn och domännamn inom företaget.

Jag hade sagt upp domännamnet men glömt att koppla bort det från Facebook, där jag hade det som inloggning. Plötsligt fick jag en notis: Är det du som försöker logga in från den här e-postadressen? Då hade scammers, det här var för ett eller två år sedan …

… köpt domänen och försökt återställa lösenordet. De lyckades inte eftersom jag hade tvåstegsverifiering. Det händer ofta faktiskt. Men jag tyckte det var sjukt att de lyckats lokalisera att det var mitt, köpt domännamnet och skapat en e-postadress för att återställa mitt lösenord.

Det är next level. Det vanligaste är att lösenord läcker på darknet i stora trådar som kan köpas billigt. Du får tio miljoner mejladresser och lösenord. I dag använder man AI, men förr bara script, för att gå igenom sajter och återställa folks lösenord.

Det var vanligast och säkert vanligast fortfarande. Men att köpa en domän för att komma åt ett lösenord är next level.

Exakt. Helt sjukt. Men jag räddades av tvåstegsverifieringen. Det är tipset: Ha den på, särskilt där du kan spendera pengar, som Meta, Google eller Shopify med dina order och allt annat. Ett knapptryck extra några få gånger. Fuck it. Installera eller aktivera direkt. Jag har en bekant vars företagsmejl blev hijackad. De tog över mejlen och raderade allt som fanns. Sedan mejlade de virus till alla på kontaktlistan och översatte till arabiska, så att det skulle ta lite längre tid att komma in och återställa.

Åh helvete. Sedan raderade de, så när personen loggade in hade virus skickats ut men ingenting fanns kvar. Jätteroligt. Not.

Du pratade om fler viktiga nyheter. Ja, konjunkturförändringarna, uppköpet som blockerades av kinesiska staten och det jäkla kriget i Iran som verkar dra ut mer än vad man först sade. Amerikanska presidenten sade två till fyra veckor. Jag sade att det var klart. Sedan drogs det till sex–åtta, och nu har vi passerat åtta veckor. Att vi har problem i Hormuzsundet gör att energipriserna fortsätter ha samma problematik. Det har marknaden redan prisat in.

För e-handlare innebär det med all sannolikhet dyra leveranser från Asien till Sverige, och även dyrare frakt inom Europa. Vi ser det på bensin- och dieselpriserna. Vi har fått lite subventioner från regeringen i Sverige, men inte när man importerar från andra delar av Europa och särskilt inte österifrån. Det behöver man ta hänsyn till och redan se över sitt lager. Ska man se över prissättningen och justera? Människor brukar vara förlåtande för prisjusteringar kring transport och drivmedelstillägg. Gör det förebyggande, innan det är för sent.

Jag har snackat med flera entreprenörer vars produktionspriser ökat. Skruvar och delar blir dyrare, bara häromdagen. Totalt kanske produktionskostnaden har ökat tio procent. Det priset brukar aldrig gå ner sedan.

Nej, det är skitenkelt att höja priserna och väldigt sällan man sänker dem. Right. Jag tänkte på matmomsen, som var en stor grej den 1 mars när regeringen gick ut med att sänka till sex procent. Initialt sänkte alla matbutiker priserna rakt av med sex procent. Jag var till och med i min lokala Coop dagen före och såg det. Det syns på priserna: När det kostade 25,99 kostar det numera, vad blir det, 22,78 eller något sådant. Du ser det. Men när du nu går in i matbutiken och ska handla …

… är du tillbaka på att tomater kostar 49,90. Vart tog de sex procenten vägen? Var är matmomsen? De har prissatt likadant, åtminstone vissa produkter. Inte alla, tror jag. Vissa är säkert fortsatt nedsatta. Jag köper broccoligroddar varje vecka och ser samma pris som efter sänkningen. De har väl gjort någon sänkning i systemet, men produkter som löpande förhandlas, tomater, gurka, frukt och grönt, kött och mejeriprodukter, tror jag redan justerats tillbaka. Då blir det svårt för konsumenten att se någon effekt.

Beror det på att priserna ökat så mycket även för butikerna att de behöver höja? Jag tror inte … Inköpspriserna måste ha ökat eftersom producenternas leveranser blivit dyrare. Då stryker matmomsen med där, tyvärr.

Det är en logisk förklaring, men jag vet inte, jag är inte så insatt. Med all sannolikhet får det stor effekt på svensk konsumtion i övrigt. Vad ska de som lyssnar göra utifrån makroekonomin och sommaren som du tror på?

Först och bäst: Se över prissättningen. Även om du har gott om lager, titta på inflödet och logistiken. Har priset gått upp? Hur ser containerleveranser och forecasten för branschen ut? Har något drabbats hårt? Jobbar du med guld har guldpriserna skenat senaste året. Man får hela tiden se över om priserna till kund ska skruvas upp eller ner, oftast upp, så att bolaget inte drabbas för hårt. Då kanske man behöver mejla kunderna: Vi behöver höja med X och Y på grund av detta. Oftast är kunden väldigt förlåtande. Man tror att det kommer …

… drabba oss jättehårt, att ingen vill handla och alla går till konkurrenterna. Det händer väldigt sällan. Men gäller det gamla kunder? Hur är det med nya? Dem kan du inte kommunicera med på samma sätt. De landar på sajten utan referenspunkt till priset, om de inte sett annonser och tvekat att handla. De har inte samma referenspunkt, så det är inget problem.

Jag tänker när man annonserar och driver trafik till produktsidor. Om nya kunder kommer och priserna höjs hela tiden, hur påverkar det konverteringen?

Man ska ju inte höja hela tiden. Höj priserna. Men det känns som att vi måste göra det hela tiden på grund av allt som hänt senaste åren.

Jag tycker att man höjer den gången och tänker bättre i förväg, så att man vet att priserna kan hållas åtminstone ett halvår, ett år eller två framåt.

Så att man slipper höja hela tiden. Hur mycket marginal behöver man? Lite marginal. Du kan inte höja två procent utan behöver …

Nej, höjer du måste du höja så att det täcker marginalen. Oftast räcker några få procent. Det brukar täcka även om drivmedelspriserna ökar hundra procent, för det är inte hela kostnaden i GM1:an. Du behöver kanske bara höja tio eller fem procent till kund för att täcka att drivmedlet blivit hundra procent dyrare, produktionen dyrare och allt annat gått upp. Right? Det är oftast inte det som är problemet.

Cool. Vi har snackat om mycket, som vanligt gott och blandat. Jag hoppas ni fått med er tips och tricks. Har ni tips på andra teman eller avsnitt att adressera, skicka DM till mig eller Fredrik. Jag lovar att vi läser alla. Kommenterar ni kommer vi definitivt läsa och ha en dialog i kommentarsfältet.

Där sätter vi punkt för veckans avsnitt. Ni hör oss som vanligt varje torsdag morgon. Vi släpper avsnitt åtminstone fram till sommaren, sedan får vi se om vi tar ett sommaruppehåll. Tack så mycket. Dela med en kollega eller vän om det var lärorikt och ni tycker att podden borde ha oförskämt många fler lyssnare. Det driver oss också att skapa bättre content.

Tack så jättemycket. Tack. Hej! Yeah.