Dropshipping som testlabb för e-handel #111

Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Noll till hundra. Med mig som vanligt har jag Fredrik Ankarsköld, och i dag ska vi prata om dropshipping. Jag har fått väldigt mycket frågor om det från nybörjare som vill in i branschen, har läst om e-handel och fått upp TikTok-videor från folk som ofta utger sig för att vara guruer. ”Jag har byggt X och Y”, och så säljer de dropshipping-kurser, vilket är hyfsat lukrativt, mer så förr. Ofta är det internationella aktörer, så det är svårt att bekräfta: har de byggt något eller inte? Man dras in i att det kanske är så enkelt som det verkar. De visar siffror, skärmbilder och videor: ”Det här har jag omsatt.”

Inte tjänat. Man säger att man tjänat pengar, men visar bara omsättning, som inte ens behöver vara ens egen. Dels det, dels nämnde du i första avsnittet med dig, nummer 102, att du byggt en dropshipping-butik som omsatte en och en halv miljon efter några veckor. Första månaden sålde vi runt en miljon, tror jag, och under sommaren runt 1,9 miljoner.

Helt galet. Då behöver vi bryta ner vad dropshipping är, hur man kommer igång, hur det förändrats, vanliga misstag, hur man inte behöver göra, hur man hittar produkter, bästa tips och fallgropar. Vi drar igång.

Du har byggt en dropshipping-butik, och det var ganska nyligen. Kan du berätta kort om den resan och varför du gjorde det? Jag visste inte riktigt vilken produkt vi skulle arbeta med. Som jag nämnde med Core by D hade vi ett urval av olika produkter. Jag såg också dropshipping som ett test och ett sätt att lära mig. Kan jag få fart på en produkt, komma igång, göra hela flödet och få alla lärdomar utan en enorm kapitalinsats? Det var en av anledningarna.

Efter mycket om och men... Jag gillar att hitta någon som redan kan det man vill göra. Sant. Vi hade en kille som heter Daniel. Jag nämner inte efternamnet eftersom jag inte vet om han vill att vi talar om det.

Jag var duktig på avancerade butiker för hela varumärken. Daniel kunde visa att det inte behöver vara så komplicerat och genomtänkt.

Det är genomtänkt till viss del, men inte på samma nivå som att exempelvis lansera Twistboxes. En fälla jag gick i tidigt var att göra det för komplicerat. Man bör hellre fokusera på hastighet och våga testa.

Okej, då tänkte ni: vi hittar någon produkt och testar? Ja. Vi kan börja med att definiera dropshipping. Det är egentligen att du säljer utan att ha produkterna i eget lager. Leverantörerna finns ofta i Kina, via AliExpress, CJ, Spocket eller en privat agent som skickar direkt till kund. Du tjänar på marginalen mellan inköpet och försäljningen. Sedan har du ad spend, och oftast marknadsför man sig genom Meta, TikTok, Google och influencers. Det är en definition. Sedan har du marknadsplatser som Fyndiq och CDON. Där har jag också tänkt: är det typ dropshipping? Amazon FBA är en annan sak, inte dropshipping. Då har du...

...skickar via Amazon. Men Fyndiq har också ibland två–tre veckors leveranstid. Då tänker jag att det ju inte är Fyndiq självt som skickar, utan en plattform med leverantörer. Jag hade en kund som handlade leksaksprodukter för ett företagsjippo. Jag tänkte: varför gick du dit? De tar fem gånger så mycket som om du köpt samma produkt direkt. Jag gick till AliExpress, sökte på produkten och hittade den direkt. Varför går du in på Fyndiq och handlar när du kunde köpt från AliExpress? Det kan vara min okunskap som gör att jag missar skillnaden, men de flyter lite ihop.

Det gör de. Det finns olika sätt med dropshipping. Ett annat fenomen har börjat explodera de senaste, säg, två till fyra åren: det jag definierar som nearshipping. Okej. Det är egentligen samma definition. Den stora skillnaden är att man hittar en svensk, eller åtminstone europeisk, produktleverantör. Man kanske kontaktar ett varumärke. Säg att man vill sälja Västerbottens Såpas produkter utan att köpa eget lager av oss. Nu gör vi inte det här, men säg att man skulle vilja göra det...

Eller Core by D. Man vill testa att sälja utan att köpa lager. Då kan man komma överens om att sätta upp en sajt, sälja produkterna och skicka en orderbekräftelse till leverantören, som skickar direkt till slutkunden.

Det påminner om vad jag hört: är man duktig kan man kontakta någon med en fysisk butik och produkter...

...men inte så bra e-handel, och föreslå att om försäljningen ökar över en nivå får man en viss procent av ökningen.

Det är egentligen nästa nivå, bara marknadsföring emellan. Tillbaka till dropshipping och den negativa klangen: håller du med om att det är dött? Det är bara ett sätt att testa produkter, en fraktmetod. I grunden säljer man någon annans produkt. Var finns lagret?

Det är en definition. Att lagret finns i Kina i stället för här, hur skulle det kunna dö? Det är bara ett sätt att frakta varan.

Men kanske har konkurrensen blivit för hård. Folk har sett långa leveranstider, sämre produkt, varierande batcher eller helt olika produkter i leveransen. Man har ingen kvalitetskontroll eller QA när produkterna skickas direkt från en agent eller Kina.

När det var ett nytt fenomen klickade många. Som vanlig konsument blev man lite lurad, men nu har många fått upp ögonen. Jag tror att det negativa är att en del dropshippers ljuger rakt ut. I mitt flöde såg jag exempelvis reklam för Skogshjärta, tror jag de hette. Där var bland annat Pernilla Wahlgren, tror jag, och några andra som gjorde reklam...

...och sade: ”Använder du plastskärbrädor får du i dig mikroplaster, och det är inte bra.” Skogshjärta var ekocertifierat, eller jag vet inte vilket trä, det finns olika träcertifieringar. Direkt när jag såg det tänkte jag att det verkligen såg ut som en dropshipping-produkt. Jag gick in på AliExpress och Alibaba och tittade. Redskapen verkade inte alls certifierade, utan bara billiga från Kina, utan att det verkade finnas kemikaliekontroll eller något sådant.

De kan också ha varit insmorda med mineralolja eller något annat material, eller plast runt produkten. När den skickas direkt från lagret har man ingen kontroll.

Ändå fick de stora profiler som Pernilla Wahlgren. Hur blev det när det uppdagades? Jag läste en artikel om Matgeek, som gått hårt åt dropshipping-butiker och tar upp dem.

Snyggt. Jag har tittat på vissa. Han har rätt ibland och fel ibland. Allt är inte så svartvitt som det framställs i sociala medier. Problemet är att ljuga om produkten och fördelarna bara för att sälja.

Avsikten kanske inte är att bygga ett långsiktigt varumärke. Eller så är den det, men man kan inte reglerna. Vi är båda intresserade av hälsa, och i dag undviker jag plast.

Då är det tråkigt om man säljs in på något annat bullshit när reklamen säger att man ska använda deras produkter i stället för plastskärbrädor. Jag håller med. Tillbaka till när ni startade...

...dropshipping-butiken. Hur valde ni produkt? Gick ni till AliExpress, eller fanns bättre sätt? Jag skulle rekommendera... Jag kollade upp några populära verktyg nu: Minea, [oklart i underlaget: Adsy], PP Ads som jag minns att vi använde, Sell The Trend och Dropship Spy. Det finns massor av sätt, men två vanliga...

Det finns massor av sätt faktiskt. Men två vanliga är att använda de här verktygen eller bara gå in i Facebook Ad Library. Klicka på annonserna när du märker att dropshipping-annonser dyker upp i flödet. Med tiden tränar du ögat för vad som är en sådan annons. Klickar du på dem tänker Facebook: ”Den här personen gillar verkligen dropshipping-produkter.” Då får du fler och fler i flödet. När de dyker upp kan du sedan gå till Facebook Ad Library och se hur länge annonserna varit aktiva.

Och hur många variationer de har. Har någon kört en annons i tre månader med flera varianter är sannolikheten högre att produkten går ganska bra.

Men vill man konkurrera med en produkt som redan har traction? Man kan söka hur många som konkurrerar. Kanske har bara en person hittat den.

Det som fungerade för oss var att hitta en redan fungerande produkt. Det tar tid att bygga butik, skriva produktbeskrivningar, beställa och spela in reklam. I början kan man ibland använda färdigt innehåll.

Man kan göra bildreklam, som exempel. Men det är fortfarande en process och man vill hitta en produkt. Likadant inom business kan någon säga: ”Jag är den första som tänkt på det här. Jag har aldrig sett det någonstans tidigare.” Då kan man tänka: ”Ja, det kan vara helt fantastiskt.”

Men varför finns det inte? Löser produkten kanske inget problem, så att ingen vill ha den?

Eller så är marknaden outnyttjad, omogen eller inte tillräckligt utbildad. Då handlar det om att hitta en produkt som redan fungerar, så att man inte börjar från noll. Jag köper det. Samtidigt tänker jag att då missar du... Alla verktygen du nämner tittar på annonser eller trendande produkter. Tar du något som funnits i månader för att det säljer bra är det svårt att hitta något som bara en eller några säljer. När något fungerar jättebra borde produktbolagen som utvecklar det pusha hårt till fler som vill sälja. De säger väl: ”Det här fungerar för den här personen. Vill...

...inte ni också ha den?” Jag tror inte det. Men grejen är: om vi tar ett exempel vill du inte ha en mättad marknad i Sverige. Du går in, söker på produkten och upptäcker att tjugofem andra redan säljer den på Facebook.

Däremot kan något gå bra och trenda i USA, men ingen sälja produkten i Sverige eller Tyskland.

Man kan hitta trender i andra länder som ännu inte finns där man bor eller på språken man kan. Nu gör AI översättning enkelt.

Vilken produkt sålde ni? Inte skärbrädorna? Nej, flip-flops, alltså skor. Det var det vi sålde. Sedan finns olika fraktsätt. Vi fick tidigt hjälp att hitta en agent.

De bästa agenterna tar inte emot en innan man har tillräcklig ordervolym.

Vi började med en agent. Efter en vecka sade de att de snart skulle skicka. Vi visste att produkten behövde ungefär tio dagar för att...

...komma fram. Om ni skickar efter en vecka... Försäljningen gick bra, så i början tänkte jag: nu gasar vi. Sedan började jag få oroliga nätter när jag märkte att det gått två veckor. När vi skrev svarade de bara: ”Don't worry, we will fix this, we will send this.” Fast ni gör det aldrig. Parallellt började vi leta efter en ny agent som kunde hjälpa oss. I första fasen när man testar har man inga egna produkter och har inte gjort någon beställning.

Men man får ordern. Om jag beställer från din svenska sajt, vad händer? Det beror på volymen. Saknas ett eget lager hos agenten måste de först köpa in produkten och sedan skicka, vilket ger extra fördröjning.

De måste hitta den, kanske från två, tre eller tio fabriker? Ja. Där var problemet att de kanske väljer det pris som är bäst för dem och lägger på en marginal som vi inte ser.

Det är deras affärsmodell. De har pack, plock och frakt, men vill också ha extra marginaler som är osynliga för oss. Det var första problemet. Till slut började de skicka några order, men då hade vi redan hittat en ny agent och bett dem köpa ett lager. Vid det laget hade vi fått in pengar att köpa lagret för. Men det var magknip varje dag...

När ska de få ut det? Den nya agenten var ganska bra i början och skickade skor. Jag gissar att de var väldigt röriga. Det märkte vi vid ännu större volymer.

Vad är större volymer? Femtio order per dag, eller? Nej, jag tror att vi sålde kanske femtusen flip-flops under perioden. Har man ett rörigt lager... Vi har sett bilder, för den nya agenten som tog över fotograferade deras lager. Det var säckar i en hög i något hörn, noll kontroll överhuvudtaget. Jag minns en kund som fick en Baby Shark-dräkt i stället för skor. [Skratt.] ”Vänta, det här har jag inte beställt.” De kunde till och med skicka någon annans produkt.

Wow. Sedan hamnade vi hos en tredje agent som var mer strukturerad. De senare agenterna hade jättefina hemsidor och sålde in sig som att de skulle förändra allt. Sedan var det dåligt ändå.

Den tredje agenten var bra. Eller bra, det var de egentligen inte när jag tänker efter. [Skratt.] De satte oss i skiten genom att köpa in skor utan att fråga oss. Då hade vi redan hittat en tillverkare och gjort produkttester. ”Det här är tillverkaren vars skor vi känner har bra kvalitet och känsla. Det är bara dem vi ska handla av.” Då kunde vi dessutom lasergravera vår logotyp på skon, så att det kändes mer som vår egen. Under perioden hade vi även lagt till egen paketering. Det är ett steg när man vill göra produkten mer unik: egen kartong eller påse med tryck. Det var första fasen. Sedan...

Vi tänkte att vi gjort research och hittat de bästa tillverkarna. Med lasergraverad logotyp fick vi både egen förpackning och produkt.

Men det gjorde de inte. De köpte i stället från en massa olika tillverkare. Folk var så nöjda med vår produkt att de återkom. De hade varit skitnöjda med första skon och ville köpa fler, vissa till andra i familjen. Sedan kom de tillbaka, köpte igen och kände att det var helt annorlunda. Då började vi få returer: ”Jag var ju nöjd första gången. Vad har hänt sedan dess?”

Det var en del av huvudvärken. Med låga ordervärden och många ärenden blir det mycket support. Som tur var hade vi Gorgias med makron, men det var fortfarande inte kul att sitta med alla ärenden.

Hur många ärenden på femtusen försäljningar, hundra eller femtio? Jag minns inte exakt. Femhundra? Jag skulle snarare gissa trehundra. Det vill man inte lägga tid på med låga marginaler.

Det är ungefär sex procent? Ja. Trehundra ärenden som nystartad är mycket att hantera och kanske inte något man planerat...

...att lägga tiden på. Vi ville få ut produkten mer, eftersom det bara var en tidsfråga innan fler konkurrenter kom och marknaden blev mättad.

Rimligt. Är det en anledning att folk tröttnat på dropshippers? Det tror jag, men jag skulle inte säga att det är leveranstiderna i sig.

Nej, det är inte leveranstiderna, utan förväntan och när du ljuger om dem. Det är ett sätt att få [oklart i underlaget: charge för klar], den vanligaste saken när man kör. Många av de här använder ju Shopify.

Vissa som har kommit upp i tillräcklig volym... Jag har som tur är aldrig blivit bannad någonstans. Men jag vet att det finns de som till och med blivit bannade från Klarna när volymen och antalet chargebacks blivit tillräckligt stora.

Det finns säkert automatisering för det. Det skulle jag gissa. Definiera chargeback. Egentligen är det... Den ena saken kan vara att du inte ens säger att leveranstiden är lång.

Den andra är att du kanske lovar fyra–fem dagars leverans när det i verkligheten tar sju till tolv eller fjorton dagar. Då kan kunden anmäla till Klarna: ”Jag har inte fått min order.” Många använder Klarna med trettio dagar. Tar leveransen längre vill man inte betala innan man fått varan. Vår första agent tog så lång tid på sig att skicka att vi plötsligt kom upp i trettio dagar. Då förstår jag att folk blir irriterade.

Men på Fyndiq kan det många gånger också ta sju–fjorton dagar, och där verkar det inte vara problem. Det är inte att det inte är problem, utan att du inte ser dem. Jag kan garantera att det säkert finns problem.

Men där ser du det. Amazon har också produkter med långa tider. Jag tror att det värsta jag såg på Amazon var tre månader eller något sådant.

Då vet du det, för leveranstiden är väldigt tydlig. Då blir du inte besviken om den är längre. Många varor produceras först när du beställer, och har därför lång leveranstid.

Du kan till och med köpa ett minihus, typ attefallshus, på Amazon i USA. Då förstår man att huset kanske inte finns färdigt.

Det måste kanske tillverkas. Ett containerhus skickas i en container. Exakt, det tar tid. Jag sade fel innan: folk blir besvikna om det tar för lång tid. Tar det lång tid som de redan förväntat sig blir de inte besvikna.

Nej. Allt handlar om kommunikationen och kundlöftet. Det finns mycket av det i e-handeln. Lovar man snabba leveranser och det tar tre–fyra dagar är man inte snabb.

Tre–fyra dagar är mer som ett genomsnitt i dag. Skriv hellre att det tar tre–fem dagar med lite marginal. Man kanske tappar några köp, men får nöjdare kunder, färre returer och färre chargebacks som du nämner.

Tillbaka till dropshipping. Ni hittar produkten och sätter upp sajten, uppenbarligen i Shopify. Hur lång tid gick från att ni hittade produkten till att sajten var uppe? Dagar eller veckor?

Under en vecka åtminstone. Var du helt eller nästan helt grön? Jag hade hållit på med en del tidigare, och vi fick hjälp av Daniel också.

Jag skulle inte säga att jag var helt grön, snarare för komplicerad eftersom jag redan drivit... Du ville förenkla processerna så att det gick snabbt. Under en vecka är inte mycket, men satt du åtta–tio timmar om dagen? Mer...

...mindre än så, kanske fem–sex. Totalt kanske trettio timmars arbete innan det var uppe. Ändå en snabb rusch. Sedan fick du första orderna när du satte igång annonserna, jag gissar på Meta?

Ja. Hur lång tid gick till första ordern, minns du? Vi testade en annan typ av sko först, så någon dag gick emellan. Men det gick ganska fort när vi väl hittade något som fungerade. Det märktes och tog ingen lång period. Jag träffade en annan tjej som hade ett vanligt företag och anlitat en Facebook Ads-byrå. Jag frågade hur annonseringen och byrån gick.

Hon sade: ”De är så bra, för de tar inte betalt så länge jag inte tjänar pengar.” Jag frågade: ”Okej, hur går det? Hur länge har de hållit på?” Jag minns inte exakt antalet månader, men jag tror att de hade bränt femtontusen i månaden under ett halvår utan en enda försäljning. Hon tänkte: ”De kanske fixar det snart, och de tar ändå inte betalt.” Men räkna ihop femtontusen gånger sex.

Det blir mycket pengar fort, särskilt för en liten företagare utan stor kassa som försöker få något att rulla. Det kan ha varit så att byrån var dålig. Bara för att någon inte tar betalt i början är de inte bra.

Nästan tvärtom: du säljer inte din tjänst gratis om du vet att du är bra. De kanske vill bevisa sig på marknaden, men har det gått så lång tid utan att lyckas är något fel.

Ja, eller det kanske är flera saker som är fel. Produkten i sig kan vara svår. Du kanske behöver göra annat först för att göra marknaden mer mogen och intresserad av produkten. Men det kan också vara så att själva annonsen är fel. När man tittar på dropshipping är annonseringen normalt ofta problemlösningsorienterad.

Inte bara på en känsla, utan att lösa ett problem. Vi kan ta Skogshjärta: du har plastskärbrädor, byt dem till trä.

Även klädmärken gör det mer. Ta Sennormal. Det är inte dropshipping, de har riktiga designers och det mesta av produktionen i Portugal, vill jag bara säga.

Något som fungerar i en Facebook-annons är inte bara: ”Här är ett par byxor.” Man kan säga att de har djupa fickor eller extra stretch som gör det lätt att röra sig. Med dropshipping var det, åtminstone när vi arbetade med det, ofta att lösa ett problem och demonstrera det.

Rimligt. Jag brukar dela in e-handelsvarumärken i två fack. Det ena är lifestyle, som Sennormal, Mockberg och många andra. Där köper man in sig i varumärket eller i en produkt som förbättrar livsstilen.

Sedan finns den andra kategorin, problem to solution. Du har ett problem i vardagen som du vill lösa. Här är lösningen, som Västerbottens Såpa eller skärbrädorna du nämner, hudvård, hårvård och liknande. Det är ungefär de två kategorierna. Man måste veta: vilken kategori tillhör mitt varumärke? Det definierar också vilken typ av annonsering man primärt kommer att köra.

Jag skulle säga att det är väldigt svårt för ett problem–lösning-varumärke att arbeta med lifestyle images och aspiration. Samtidigt är det svårt för ett lifestyle-varumärke som Sennormal att fokusera på ”här är problemet och här lösningen”. Visst kan man ha lite djupare fickor och mer stretch, men det finns bara så många problem att hitta i ett lifestyle-varumärke. Grunden är: jag tycker produkten är snygg...

...att den passar min livsstil eller att jag aspirerar till personen på bilden eller i videon. Jag vill vara lite mer som Jon Olsson och köper de här byxorna för att komma lite närmare honom. Så ser jag kategorierna. Det är svårt för lifestyle-varumärken att gå över till enbart problemlösning. Därför är det inte konstigt att dropshipping-bolag...

...oftast är problem–lösning-bolag. Jag nämnde tidigare att man kan träna ögat för att se vilka som är dropshipping-butiker.

Hur lär man sig det? Jag lärde mig genom att sitta och analysera. Jag hade ett tillägg till Google Chrome, jag minns inte namnet, men det finns massor för att ladda ner Facebook-annonser. Genom PP Ads hittade jag det som var populärt, mycket på TikTok men även i Facebook Ad Library. Jag laddade ner annonserna och öppnade dem i Premiere Pro, som jag kan. Men man kan använda CapCut och andra gratisprogram för att bryta ner dem. Jag satt och tittade: ”Okej, först talar de om det här. Sedan de här delarna. Sedan en produkt och sedan ett problem.”

Det var en del av hur jag lärde mig göra bra annonser. Köpte du alltså ingen kurs? Jo, det gjorde jag också. Under den perioden när vi körde på köpte vi en kurs som jag tror kostade tiotusen dollar.

Dollar? Ja, dollar. What? Det var en av kurserna. Jag köpte flera andra saker också, så jag har lagt mycket pengar på...

Gick de inte igenom i kursen hur du skulle göra? Det känns väldigt basic: steg för steg, gör det här. De gick igenom det, men jag känner fortfarande att jag gillar att analysera hur andra gör, för då hittar man andra detaljer. Även om vi berättar en plan för något är det ibland nyanserna: var står de, vad har de för bakgrund och vilken miljö?

Det är sådana nyanser. En kurs är ofta generell och ska täcka många produktområden. Då får man hitta exempel inom områden man själv vill annonsera i. Vi gjorde också så... Nu kan AI analysera jättebra och transkribera texten. Vi satt och skrev av för hand vad de sade i annonsen, och då fick vi en struktur. Sedan kan man lägga in den i sin AI och säga: ”Jag vill producera annonser med liknande struktur. Analysera den här strukturen.” Ta helst inte bara en annons, utan kanske tio olika att mata in.

Nu går det mycket snabbare. Men tillbaka till att du brände över hundratusen svenska kronor på en jäkla kurs.

Hur gick du på det? Förlåt, men jag blir spektakulärt imponerad av människor som lägger så mycket på ofta generella digitala kurser. Var såg du kursen? Sökte du, googlade, såg någon prata om den eller följde en person under tid?

Det var en agentur som inte gjorde reklam på YouTube, utan hade gratis innehåll där. Jag var desperat vid den tiden...

...att verkligen lära mig. För mig finns också en alternativkostnad. Man har sin tid, och kan jag inte det här kostar det mig också saker. Pengar.

Kanske mer annonskostnad när man börjar och bränner pengar på annonser som inte fungerar. Om vi tar dig: du säljer förmodligen inte konsulttimmar. Någon kanske undrar vad Fedja tar. Jag vet inte timpriset, men vi hittar på tjugofemtusen kronor.

Sist jag gjorde det var det 3 800, år 2020 eller före 2020. Efter det har jag inte sålt konsulttimmar. Men ta 3 800: någon kan tycka att det är jättedyrt per timme. Det kan man lätt bränna på Facebook.

På mindre än en dag, om man vill, på skräp. Det är bra att först testa och få baskunskap innan man anlitar en konsult. Ibland är det tvärtom, man behöver konsulten för att komma igång. Vet man ingenting vet man till slut inte ens vad man ska googla.

Det förstår jag. Men det finns så mycket gratisinnehåll, och det var nyligen. När var butiken uppe, 2024 eller 2023? 2024 är mer rimligt, om jag...

År 2024 är ungefär två år sedan. AI fanns, och det fanns massor av bloggartiklar, gratis YouTube-innehåll och vägledning på TikTok. Vad gör att man lägger över hundratusen svenska, kan jag tänka mig skattade, kronor på...

Det var som tur var företagspengar. Okej, oskattade pengar. Mycket pengar på en av kurserna, och du säger att det fanns fler. Vad var de andra? Små...? Tiotusen är mycket för en digital kurs som kan säljas i många upplagor. Du köpte en för över hundratusen svenska kronor.

Det som skilde den var att man fick delta i veckovisa gruppsamtal. Dessutom ingick sex personliga möten med någon av deras annonsspecialister.

Det gillar jag. Då var det konsultation i ett paket också. Ja, en hybrid, mer än en ren kurs. Okej, det var vad pengarna skulle täcka. Det var en amerikansk byrå, tror jag du sade, och de kostar oftast mer än svenska.

Ganska mycket mer ibland. Lönerna i New York kan vara två, tre eller fyra gånger svenska löner för samma roller. De människorna kostar.

Utmaningen med kurser är löftena. Någon köper en för tjugo- eller tjugofemtusen av en dropshipping-guru som säger att man blir rik på lätta pengar. Problemet är inte kursen i sig. Folk kan läsa fem år på universitet och ändå ha svårt att få jobb.

Massor. Men [oklart i underlaget: det är en blåsning]. Snarare handlar det om vad de lovar. Går man på Yale, vars löfte jag inte känner till, säger de inte att man kör Ferrari första dagen efter skolan. Det är inte sådana löften.

Därför har folk andra förväntningar. När jag köper en kurs kanske jag förväntar mig att behöva sex kurser som kompletterar varandra. Den första innehåller kanske ett delmoment jag behöver lära mig. Skill stacking kallas det. Jag vet inte vad det blir på svenska, skicklighets...

Alla förstår skills. Kan man bara annonsering kommer man kanske inte långt. Man behöver också kunna analysera produkter, produktdesign och ha ögat för det. Köper man skor kan man inte köpa världens fulaste och tro att de säljer bara för att man kan Facebook-annonsering. Det är svårt att tro.

Det handlar om flera färdigheter. Många kurser säger att man blir rik genom att gå just den och göra en enda sak. Förmodligen lär man sig en sak där och behöver något annat från en annan kurs.

Vissa saker behöver man lära sig genom erfarenhet. Oftast är det inte en enda sak. Det tror jag är ett av problemen med kurser. När man säljer kurser...

...ser man fort att inte så många handlar om marknadsföringen inte är tillräckligt aggressiv. Därför har vi människor som den svenska killen [oklart i underlaget: Samuel Wember], som vi pratat om tidigare. De visar aggressivt en glamorös livsstil med dyra restauranger, lyxbilar och skärmbilder av elevers framgångar, men missar allt annat för att locka människor att köpa kursen.

Jag kan tänka mig att konkurrensen är brutal, eller jag ser ju att den är det. Du kanske har rätt förväntningar när du väljer sex kurser och bygger en skill stack. Men det har inte de flesta som är lite yngre än du och vill köpa en kurs. De tror att de får den porträtterade livsstilen. Där blir det fel, tycker jag, eftersom förväntningarna är så höga. Samuel kanske inte bokstavligen säger: ”Köp min kurs, så blir du rik.” Jag vet inte, för jag följer honom inte.

Eller: ”Köp min kurs, så kör du också McLaren eller Lamborghini direkt efteråt.” Det tror jag inte att han säger. Då finns inte den uttalade förväntningen, men man ser honom göra det och får den indirekt. Varför kan han göra det? Kanske har han byggt en faktisk e-handel, eller en kursverksamhet med tillströmning av kapital så att han enkelt kan köpa bilen. Det gör många andra kursguruer. Men tar man lån på en Lamborghini, och tittar på månadskostnaden på exempelvis Platinum Cars, kanske den är tjugofemtusen. Då kan man tänka...

...hur många kurser behöver personen sälja för att köpa en Lamborghini som sedan hjälper till att sälja fler? En kurs per kvartal om de kostar hundratusen? Exakt.

Då täcker man också försäkring och bränsle. Sedan säljs fler kurser, och Lamborghinin blir ett verktyg för att få fler köpare. Där ser jag en utmaning. Samtidigt finns två sidor: vissa gör det för att de tycker att det fungerar.

Jag har en bekant som exempel. Han lever på trading och berättade att han satt på en parkbänk och väntade på en kompis. Då kom folk och gav honom pengar eftersom kläderna var så slitna. Han köper ett par byxor och använder dem tills de är så trasiga att de inte går att ha längre. Han har inget behov av lyx. Han berättade att han säkert kunde sälja skitmycket kurser om han var intresserad av lyxprylar, köpte en Lamborghini och sådant. Men det intresset har han inte, så ingen märker honom.

Snarare försökte de skänka honom pengar på bänken. Han tänkte att han verkligen måste byta kläder när folk misstar honom för hemlös. Då är det dags. Tillbaka till din butik: det tog en vecka eller trettio timmar. Du hittade flip-flops...

...och fick logistikproblem och magknip, kanske svårt att sova. Du hade lovat kunderna leverans efter tolv eller femton dagar, kanske stod det på sajten?

Vi skrev förväntad leveranstid nio–tolv dagar. Och så blev det inte. Då kom reklamationer och chargebacks. Som tur var blev du inte bannad.

Nej. Men ni körde hela sommaren? Juni, juli och augusti, måste det vara. Okej. Vad gör ni efter att ni sålt och kanske stänger av annonserna? Ni sålde för 1,9 miljoner.

Hur mycket lade ni på annonser? Jag minns inte exakt, men mer än en halv miljon åtminstone. Då har ni byggt ett no-brand, och tanken är att tjäna pengar på den halva miljonen. Försäljningen på 1,9, var den inklusive eller exklusive moms?

Inklusive moms. Först ska momsen bort. Det missar många dropshippers, har jag märkt. De visar vad som står i Shopify, inklusive moms.

Jag blev inbjuden till dropshipping-forum. Jag satt och ställde frågor i olika chattar och forum eftersom jag hela tiden ville lära mig mer. När människor märkte att jag fick resultat bjöd de in till sina andra diskussioner. Då kunde jag se jargongen. Nu gäller det inte alla, vissa forum är skitbra, men i några tänkte jag att jag inte ens kunde vara kvar. Diskussionerna handlade typ om: ”De här kärringarna klagar bara på att skiten inte fungerar. Vad fasen vill de ha pengarna tillbaka för? Idioter.”

Det var deras syn på kunderna. Andra sade att momsen åt upp vinsten och diskuterade hur man kunde slippa betala den. Det handlade inte om att ta hand om kunderna, utan om att klaga på dem. De forumen lämnade jag. Sedan finns forum med människor som genuint vill bygga något vettigt.

Min sammanfattade syn på dropshipping, så att folk förstår, är att det är som annan e-handel: vissa missköter sig, andra sköter sig. Det är inte dropshipping eller e-handel i sig. De som märks är oftast de som misskött sig. Dem som sköter sig märker man inte.

Sant, och du lämnar de forumen, ofta toxiska forum. Tråkigt. Men ni kör sommaren, de tre månaderna. Vad gör ni sedan? En stor del äts upp av moms och annonskostnader, sedan produktinköp och betalning till agenten. Tre månader har gått. Du har uppenbarligen betalat mycket för kurser och lärande och lagt tid, säkert femhundra timmar eller mer ihop med teamet under sommaren. Timförtjänsten för att driva det blir väldigt låg.

Gör ni om det eller dog det där? Nej, jag tror att jag räknade ut att det var runt tvåhundratusen i vinst efter alla...

...kostnader betalda. Ja, och det här är före skatt. Vi använde det i stället till att bygga något mer hållbart. Snyggt. Det har gett självförtroende: det går. Samtidigt tog jag med mig lärdomar. Vad jag än gör framöver ska det alltid vara vi som styr. Företagen jag arbetar med ska själva ha kontakt med fabriken, utan mellanhänder. Vill man utveckla eller ändra något i produkten ska dialogen vara med fabriken, inte en mellanhand. Sedan finns skillnader. Jag arbetar inte inom fashion, men vet att man där ibland måste ha agenter för att ens få kontakt med rätt fabriker, på...

...eftersom man som nystartad inte har så stor volym. Okej, det låter konstigt att man behöver agent för att komma till fabriken. Är det bara den som tillverkar materialet, eller vad?

Jag är inte designer, utan har bara talat med människor på klädvarumärken. Ibland är det billigare med en agent emellan...

...för att få volym. Agenten kanske beställer många klänningar. Skitsamma, vi går vidare. Jag släpper dig från det. Du går inte in i ett nytt dropshipping-projekt?

Det är en story jag hört från andra också. Man testar två, tre, fyra eller fem produkter som alla floppar, och lägger ner. Eller så testar man flera och något tar fart. Man tänker: det var så kul, och får en dopaminkick av att sälja. Sedan kommer verkligheten ikapp med returer, chargebacks, agentproblem och avstängda annonser, vilket är jättevanligt. Block från Facebook, starta nytt konto. Block från Shopify, inte ovanligt.

Eller från Klarna eller en annan betalplattform. Mycket kan gå fel. Man blir irriterad och startar nytt, ibland till och med i någon annans namn. Man tar över flickvännens eller mammans Facebook-konto för att annonsera...

...tills det stängs. Eller kanske inte den här gången, för man har värmt upp pixeln, installerat [oklart i underlaget: chapig] och gjort mer arbete och lovar inte lika mycket längre.

Men då får du inte lika bra ROAS och får inte riktigt affären att gå ihop. Jag vill bara säga att det inte är så enkelt som det ser ut. Följer man TikTok-guruerna verkar det lätt: köp en kurs, gör och installera det här. Vi hittar produkterna tillsammans åt dig, du får några vägledande samtal, sedan är det klart. Även om du lyckades sälja för [oklart i underlaget: 5,9 miljoner] tog det ändå tre månader och gav tvåhundratusen före skatt. Efter skatt blir det mycket mindre. Du har inte tagit ut en krona ur bolaget, gissar jag, men har lite startkapital till nästa. Lärdomen jag får från storyn, och varför det fortfarande kan vara värt att...

...starta och göra dropshipping genuint bra, eller nearshipping, som jag tror är ett ännu bättre steg. Mycket bättre, förresten, eftersom man har bättre kontroll på lagret. Där finns också utmaningar: lagersynk som inte fungerar i realtid eller butiken man kontaktat som får slut på produkterna. Mycket annat kan gå fel. Men man får mindre kundproblem och bättre kvalitet och säljer mindre skräp ut i världen.

Lärdomarna du tog med dig, eller hur? Du har lärt dig att sätta upp en butik, vilka annonser du ska skapa, problem–lösning-vinklar och hur du skriver manus till Meta. Conversion-optimering på sajten, där du säkert ändrade saker två–tre gånger. Hur du byggde texterna, lite copywriting: vilken titel ska jag ha? Du kanske inte arbetade med SEO, men tänkte säkert indirekt på hur det ser ut i Google när någon söker efter varumärket. Du lär dig mycket i olika vertikaler i vad jag kallar hyperhastighet.

Normalt kanske man läser e-commerce manager på IHM i två–tre år eller en yrkeshögskola som [oklart i underlaget: KH]. Där lär man sig analys och uppsättning under ett eller två år, ganska långsamt jämfört med din turbo: egna kurser, butik, produkter testade med egna pengar, försäljning på 1,9 miljoner och sedan skatt och moms.

Jag ser det mer som en skola än ett yrke att leva på. Jag skulle säga att storyn upprepas 999 av tusen gånger. Kanske en på tusen lyckas leva på sin butik, medan 999 inte gör det. Det är mer regel än undantag att inte kunna försörja sig. Håller du med?

Ja, det skulle jag hålla med om. Redan innan hade jag mött entreprenörer som inte vågar testa något, eller gör det för stort. Jag minns en första produkt, men vill inte nämna den och avslöja bolaget. Deras första inköpta lager var för en miljon. De lyckades till och med få kontrakt med NK, så de hade produkterna där.

Riktigt legitimt. Problemet var att de inte kunde annonsering och inte fick fart på omsättningen, på NK eller annars. De sålde lite på NK, men kunde inte annonsering: vi har en bra produkt men får inte ut den.

Jag undrar om de fortfarande sitter på lagret. Jag har inte frågat, men det skulle inte förvåna mig. Ändå en miljon.

En risk. Den storyn hör man också ofta: man är bra på att hitta ett hål på marknaden, designar och tar fram en produkt och arbetar kanske i år...

...innan man märker att man inte kan delen att få ut produkterna. Då går man till min eller andras byråer och hoppas på ett mirakel. De fick ju fart på Västerbottens Såpa, Mockberg och ett schampobolag från noll till stor omsättning. Då måste det gå.

De byråerna är ofta upptagna. Jag har inte brist på förfrågningar: kanske hundra personer per kvartal nu, mot hundra om året tidigare. Jag hinner inte gå igenom allt. Vissa måste bokstavligen höra av sig dagligen i månader.

Det kan vara intressant och jag vill arbeta med det, men vill annat också. Jag gillar podden och att ta hand om min hälsa och hinner inte prioritera det. Det finns mycket att vinna på att lära sig själv.

Kom en bra bit på vägen och säg: ”Hej, nu har jag proof of concept.” Några grabbar startade en posterbutik i höstas och kontaktade mig då för råd och tips. Jag älskar att hjälpa, så jag svarar, är trevlig och visar exakt hur jag skulle gjort, eller svarar på deras frågor. Sedan kommer de tillbaka under vintern och uppdaterar: ”Du, det har gått skitbra. Nu säljer vi för en och en halv miljon i månaden.”

Wow. Eller om det var under perioden. Det var i alla fall en snabb utveckling. De senaste veckorna kommer de tillbaka: ”Du måste ta ett möte. Fem minuter räcker. Kan du hjälpa oss till nästa steg? Nu har vi tagit det så långt.” Det är inte dropshipping, de har köpt hem en lasermaskin och trycker posters själva. Jag vet inte om det sker i en källare eller någons villa, men de visar videor där de går runt. Det är så entreprenöriellt och intressant. Jag vill hjälpa de unga grabbarna, och de hör av sig ofta. Jag vill ta mötet men har inte tiden, så jag skjuter på det. Fortsätter de skriva blir de top of mind, och jag kommer...

...att ta samtalet. Nu uppmuntrar du alla lyssnare att skriva varje dag. Nej, men skriver man bara en gång kommer man ingenstans, eftersom min inkorg fylls dagligen.

Även 2021 saknade jag tid för samtal. Elvira på Mockberg skrev först, sedan igen, och tredje gången tog vi mötet.

Det tog några gånger innan mitt intresse fångades. Resten är historia, Mockberg har blivit en stor framgång. Likadant med Såpa: Sara gjorde sin lista och mejlade. Jag råkade svara, men skickade vidare till en kollega för att validera det.

Den processen kanske tog ännu längre. Vad tänker du om Steven Bartlett, som driver The Diary of a CEO? Han delade också att han inte kan svara på alla meddelanden.

Det förstår man. Jag är inte Steven Bartlett. Han får en miljon lyssningar, helt galet. Tio eller femton miljoner prenumeranter, hur många det nu är. Men i kommentarerna skrev folk: ”Är du för fin för det här?” Vad tänker du?

Många får en personlig relation till dem de lyssnar på i timmar och tror att de känner varandra. Man sitter och lyssnar vecka efter vecka.

Jag lyssnar själv på The Diary och känner nästan indirekt Steven. När jag träffade honom på D-Congress för ett och ett halvt år sedan sade jag: ”Hej Steven.” Jag hade en relation, men han visste inte vem jag var. Jag kunde prata med honom, för han har berättat om privatlivet, flickvännen och hur de träffades. Jag har lyssnat sedan innan han började intervjua, när det faktiskt var dagbok över hans entreprenörsresa. Då tyckte jag att podden var som mest intressant. Sedan har den blivit intressant av andra skäl, med hälsoaspekten i mitt liv. Utan alla hälsonördar han intervjuar hade jag nog slutat för länge sedan. Anyway, det kändes som att jag...

...kände honom och hade en relation. Han var väldigt trevlig, så inget problem. Men det är den känslan människor får, och då är kommentarerna inte så konstiga.

Om vi tar tillbaka det lite för att avrunda dropshipping: skulle du råda människor att starta en butik 2026 eller 2027, eller avråda? Är det tuffare nu än 2024? Jag vet faktiskt inte om det är tuffare eller lättare. Verktygen gör vissa saker lättare, medan konkurrensen gör andra tuffare. Jag skulle ändå rekommendera människor att prova, för det är en prisvärd skola.

För att lära sig produktval, annonsering, lager, logistik och sådant. En prisvärd skola, bra tips. Jag håller med, en bra sista punchline. Jag brukar också rekrytera till Porobic Group människor som arbetat med dropshipping, eftersom jag vet att de fått lära sig i hyperfart.

För gör man inte det i hyperfart är man ute. Då får man aldrig snurr på produkten, och man kan till och med hamna i skuld upp över öronen. Det är en bra skola, by far, kanske till och med den bästa e-handelsskolan, för man gör allt i praktiken själv. Sedan är det [oklart i underlaget: ingen vikt i produkterna] som man släpper ut. De är ofta oetiska och av ganska dålig kvalitet, även om de kan vara bra. Där vill jag lägga till att man ska undvika farliga kemikalier i det man säljer och inte lova för mycket. Då får man också nöjda och återkommande kunder. Viktigast är egentligen att man inte...

...förgiftar människor. Sedan måste man hålla koll på siffrorna och lära sig det. Annars kommer Skatteverket, kanske om två år i stället för i år: ”Pengarna du trodde var dina vill vi ha nu.”

Och man vill inte bli åtalad för ekobrott. Nej, sant. Med det säger vi stort tack för att du lyssnar på ännu ett avsnitt av Noll till hundra. Tycker du att det var intressant och gillar det nya formatet, dela med en kollega eller vän. Det uppskattar vi jättemycket. Gå in och recensera, skriv en review eller åtminstone ge ett betyg på Spotify. Numera finns vi på YouTube också, där du kan se avsnitten och både lyssna och titta.

Snart publicerar vi också fler reels på olika ställen, så ni får se oss i sociala medier. Stort tack. Tack så mycket. Hej.