Dina konkurrenter kör 30 % rabatt under Black Week. Gör så här innan du matchar dem #116

Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Noll till 100. Med mig som vanligt har jag Fredrik Ankarsköld. Välkommen tillbaka till morgonsoffan. Ny vecka, ny start, brukar vi säga. Jajamän. Och vi är riktigt peppade på att förbereda oss för Black Week.

Ja, i dag är vi typ mitt i september. Det är inte många veckor kvar. Man tänker att Black Week är långt bort, men vad är det, nio veckor kvar?

De där nio veckorna försvinner så fort. Ibland tänker jag på när man var liten, då gick dagarna segt. Ju äldre man blir, desto snabbare går dagarna. Nu när man börjar närma sig fyrtiosnåret går nio veckor så fort.

Gud, är det bara jag som känner så? Nej, exakt likadant för mig. Nästan läskigt faktiskt. Helt sjukt. Jag tycker det är skrattretande, för varje år brukar vi planera Black Week direkt efter att förra Black Week tar slut.

Då utvärderar vi och börjar sätta planen för nästa års Black Week, så att vi inte blir överraskade igen. Som SL varje år när vintern och första snön kommer: ”Signalkaos, signalfel.” Som om det var oväntat att första snön faller i november.

Man ska inte bli överraskad av Black Week. Det är bra att vara förberedd, och mycket går att förbereda. Samtidigt har vi content att spela in för nästa år, för vi vet ungefär vad som fungerade och inte. Vi vet inte nästa års trender, men vi vet att vi får ett erbjudande, kampanjer och någon bundle. Det går att förbereda och spela in när det fortfarande är snö ute. Det är sjukt svårt nu i mitten av september att spela in Black Week-content. Vi vet att det ändras. En sak är vi helt säkra på: Vädret ändrar sig.

Jag minns en reklam inför Black Week: ”Handla julklapparna under Black Week.” Jultomten gick omkring en vanlig dag i Gamla stan. Man såg nästan att de spelat in på sommaren när han stod där och svettades.

Det blir felet när man spelar in för tidigt, off season. Därför är det svårt att spela in så långt i förväg. Bäst är egentligen att direkt efter Black Week, eller vilken kampanj som helst, utvärdera med en retro med hela eller delar av teamet. Vad gick bra? Vad kunde vi gjort bättre? Hur ser resultatet ut? Och hur tar vi hand om kunderna vi precis köpt in?

Oftast köper man kunder rabatterat. Hur blir de lojala och återkommande? Det minsta vi kan göra är att få bra recensioner och ambassadörer ute i samhället. Då har vi gjort ett bra jobb under Black Week. Nästa fråga: Hur gör vi om det som gick bra i år utan att tappa momentum? Hur gör vi double down på det som faktiskt fungerade?

Och hur slutar man med det som inte fungerar? Exakt, kapa direkt. När det är färskt i minnet kan man skriva ner. Nu i september, när vi tänker på förra året, har vi redan tappat en hel del av det vi vet fungerade.

Jag vet själv hur minnet fungerar. Frågar du vad jag åt för tre veckor sedan …

… på måndagen har jag ingen susning. Förvånansvärt mycket försvinner. Helt sjukt. Innan vi djupdyker i siffrorna har jag sneglat på E-handelsindikatorn. Hur gick Q2 och hur har Q3 börjat? Siffrorna ser onekligen positiva ut. I juni omsatte handeln totalt 14,7 miljarder kronor …

… och i juli var vi uppe i 14,9 miljarder. Juni var något ner från föregående år, juli typ nio procent upp. Framför allt var Q2 plus tio procent. Q3 har börjat på exakt samma våg, med en ganska stark augusti bakom oss. Vi har medvind i e-handelsspåret. Varför tror du att medvinden är så stark?

Jag funderar på om många varit hemma och shoppat, eller om fler rest. Jag kan inte statistiken. Jag vet inte heller. Fler borde ha rest, men samtidigt vet vi att bränslepriserna på jet fuel har ökat jättemycket.

Det har till och med tagit slut. SAS och vissa bolag i Europa har ställt in många avgångar och behövt justera priset. Färre kanske reste, så att e-handlandet ökar. En stor anledning tror jag stavas den nya importtullen som vi måste beröra. Den 1 juli satte EU krav på att paket under 150 euro i värde, ungefär 1 600–1 650 kronor, beskattas med tre euro per paket. Det låter lite, men tre euro om du beställer från Shein för 90 kronor …

… ökar kostnaden markant. De som shoppar på Shein eller Temu är rabatt- och prisjägare som vill ha bästa, billigaste priset. Tre euro låter lite, men det blir typ [oklart i underlaget: 343 kr]. Rätt mycket på slutpriset. Vi ser att e-handlandet från Shein och Temu minskat.

I alla fall enligt undersökningen som Svensk Handel lät ett externt konsultbolag göra. Från jättehög tillväxt och hög handelspenetration till att det har minskat.

Vad tänker du? Jag tror det är bra. Dels älskar jag att det är bra för miljön. Bortser vi från svensk e-handel en sekund borde vi ha den globala hatten på oss: Vi har bara en planet, ett jordklot. Det irriterar mig att så många handlar engångsartiklar eller rent skräp på sajterna …

… bara för att det är gamifierat och en spelmotor sitter bakom och triggar. Med det sagt är det bra för svensk handel överlag, och e-handel i synnerhet. Vad tänker du när skräpköpen minskar? Bra. Jag träffade en av grundarna på Houdini nyligen. De tillverkar kläder, och vissa plagg är till och med komposterbara.

Snyggt. Då blir det mer hållbart både kort- och långsiktigt. Många tänker inte på … När jag var yngre var jag omedveten, men mamma såg alltid till att kläder måste tvättas före användning, annars kan man få utslag.

Jag förstod inte varför: De är ju nya, varför tvätta? Exakt. Tills jag struntade i det när jag flyttat hemifrån och fick hur mycket hudutslag som helst. Det var kemikalierna i kläderna, antingen för att bevara dem eller hur färgen är. All färg är inte likadan.

Sant. Man skyddar inte bara naturen utan också dem som bär kläderna. Exakt. Det har visats i många tester där externa företag testat kemikalier från Sheins produkter. Nio av tio plagg överskrider EU:s gränsvärden. Någonstans borde de förbjudas, men att man börjat med en tull och kostnad …

… good enough so far. I'm happy. Alright, in i Black Week-träsket. Då tar vi första frågan av många. Vi får många frågor …

… och det kan vara kul att svara på några. Vi har försökt tänka på vilka problem e-handlare har när de omsätter runt tio–tolv miljoner, strugglar och planerar Black Week, eller upp mot hundra miljoner. Det här vänder sig till er.

Då kör vi. ”Alla konkurrenter kör trettio procent. Hur tar vi fram ett erbjudande som säljer utan att ge bort hela marginalen?” Det är fundamentalt under Black Week och alla kampanjer: Ha koll på egna siffror för att inte rabattera bort dig eller göra bort dig totalt. Det är olika beroende på marginaler, snittordervärde och återköpsgrad. Behöver du rabattera eller inte? Så många parametrar, inget enkelt svar. Ska vi ändå dra en slutsats behöver du räkna på dig själv, inte alla andra. Även bolag i din bransch kan vara totalt annorlunda. Tar vi Såpa som exempel vet vi att vi har …

… knappt några kampanjer under året. Som mest en trasa eller refill på köpet vid någon höjdpunkt. Black Week är vår enda kampanj. Oavsett om rabatten är liten, tio, femton eller tjugo procent, vet vi att människor handlar. Framför allt produkter de kommer förbruka kommande året, i ganska stora mängder. Vilka handlar? Med all sannolikhet befintliga kunder först.

Den kalkylen behöver vi ha i åtanke. Försäljningen i november är någonstans framtida försäljning som vi flyttat fram. Men en del kanske hade bytt varumärke utan kampanjen, så det går inte att svara exakt. Vi vet att varje procent rabatt från top line försvinner från bottom line, mer än man tror.

Om vi rabatterar 30 procent betyder det inte att bruttomarginal eller bruttovinst påverkas med 30 procent. Det är betydligt högre.

Oftast betydligt högre, kan tilläggas. Man behöver räkna GM1, GM2 och GM3, där vet jag att du är duktig. Vi kan ta några grejer och ta …

… trettio procent som exempel om det går. Vi tar en produkt som normalt kostar tusen kronor. Okej, tjugo procent, för vi hade redan skrivit upp uträkningen. Produktkostnaden är 400 kronor. Då har du 600 i GM1.

Sänker du priset tjugo procent till 800 och produktkostnaden är oförändrad faller GM1 från 600 till 400. Tjugo procents rabatt sänker alltså GM1 med 33 procent, inte tjugo. Sedan GM2: Du ska plocka, packa och skicka ordern, betala kortavgifter och andra rörliga kostnader. Säg hundra kronor totalt, för enkelhetens skull.

Då går GM2 från normalt 500 till 300 kronor under Black Week, en minskning på fyrtio procent. Sedan GM3, vad som återstår efter marknadsföring. Normal kundanskaffningskostnad 250 kronor ger GM3 på 250. Under Black Week kanske rabatten ökar konverteringen och sänker kundanskaffningskostnaden till 150.

Trots det blir GM3 bara 800 i intäkt minus 400 produktkostnad, minus hundra i frakt, fulfillment och kortavgifter, minus 150 för kundanskaffning. Kvar är 150. GM3 per order har gått från 250 till 150 trots effektivare annonsering.

Det stämmer i många case, ett jättebra räkneexempel. Det är också farligt, för många bolag räknar bort sig, särskilt när man precis nått tio–femton miljoner och vill trycka på under Black Week.

Jag satt med vårt team på [oklart i underlaget: Boset] i morse och sade att vi behöver en bättre CFO-kalkyl. Vad tjänar vi faktiskt under kampanj? Jag är rädd att man räknar bort sig exakt här. Visst får vi större volym och effektivare marketing cost, men det betyder inte att vi tjänar mer.

Där måste vi bli riktigt duktiga på att omvandla kunderna till återkommande. Vi får troligen lite större volym under perioden, men fulfillment cost kan öka när vi måste plocka och packa kvällar och helger för att hinna ikapp. Vi får större backlog, mer kundtjänstärenden, mer av allt.

Bara för att vi säljer mer top line är vi inte lönsammare på bottom line. Se över marketing cost. Helst ska den bli mycket effektivare än i exemplet, där förbättringen var typ fyrtio procent. Vi skulle behöva ännu mer, sextio, sjuttio eller åttio procent.

I min kalkyl ändras inte kortavgifter, fulfillment och frakt. Kortavgiften är rörlig, så med rabatt ändras den förstås lite. Den är …

… borde bli lite lägre eftersom det är en mindre del av omsättningen. Exakt. Men fulfillment kan, som du säger, öka om volymen är större än vanligt och mer personal behövs.

Ja, ofta extrapersonal som gör fler felplock per order eller per tusen order. Mer returer under Black Week också. Många saker staplas, och de är individuella för ditt brand. Man måste verkligen ha koll på ekonomin …

… när man trycker på gasen. Två saker förändras under Black Week oavsett om du kör rabatt eller inte. Den ena är kundbeteendet. Folk har väntat i veckor, ibland månader, på inköp eftersom de samlar dem runt Black Week. Även utan en krona rabatt, om du bara ändrar till lite svarta färger i annonserna, ser du en markant ökning i försäljningsvolym jämfört med om du inte haft svarta annonser.

Du behöver inte ens ordet Black Friday någonstans. Så länge folk ser någonting på temat svart ökar köpbeteendet. Dels är det den tid på året när folk är mer köpsugna och köpladdade. Vi har flyttat fram en del av julhandeln …

… och skjutit på en del som normalt sker i oktober–november till Black Week. Även utan rabatt har folk sett annonserna länge och tänkt att du kanske kommer med en rabatt …

… och sparat dina produkter. Jag vet inte om jag skiljer mig från genomsnittet, men jag har en lista: Det här är inköp jag behöver nu och inte kan vänta med.

Sedan har jag inköp i ett Google-dokument som heter Black Week. En produktlista med sådant som kanske kommer på rea. Är det rea köper jag då. Är det inte rea köper jag förmodligen ändå.

Det är exakt så många vardagssvenssons tänker. Man brukar göra en lista, ofta tillsammans i familjen. Den handlar man egentligen oavsett rabatt eller inte. Större inköp, som ny tv, högtalare och liknande, brukar gå bra under Black Week. Elektronikbolagen var tidigt ute med Black Week-planeringen och har vässat arbetssättet så att det passar konsumentens köpbeteende väldigt bra.

Kan det inte bli så … När vi flyttade till ny lägenhet visste jag att det var många månader kvar, men att jag kunde leva med gamla tv:n.

Man väntar, eller hur? Exakt, man överlever med befintlig teknik till Black Week. Hundra procent, det stämmer. Så ska vi summera frågan är det väldigt individuellt.

Men ha koll på siffrorna och gör en räknesnurra. Vi ser också högre snittordervärde de dagarna. Köpbeteendet ändras och konverteringsgraden ökar oavsett vad du gör.

Du kan jobba med bundles och få upp snittvärdet ännu mer än normalt. En bra period att vara e-handlare. Men spendera inte mer på marketing om du ger rabatter, är kontentan. Nästa sak som inte är med i kalkylen ännu är returerna.

Exakt. Från tidigare år och arbete med hundra olika slags varumärken vet vi att returer tenderar att öka under kampanj, särskilt Black Week. Många förlänger returperioden till januari, så att folk kan köpa julklappar då och returnera i lugn och ro. Det är snällt.

Vissa som förlänger returer till januari ser minskat returbeteende. Det kan bero på att folk glömmer att returnera, vänjer sig vid produkten hemma eller något annat. Det kan vara vad som helst. Jag köpte ett fotbollsmål som var lite för litet för att spela med barnen. Det var sista exemplaret på hyllan, så jag tog hem det och tänkte: Hittar jag något bättre returnerar jag. Tiden går, man glömmer, och så har det gått trettio eller fyrtio dagar. Då tänker jag: Jag har ändå fotbollsmålet, låt mig bara bygga ihop det så att vi har något.

Right. I en busy vardag, och jag är inte ensam om det. Många svenskar har det så. En förlängning från november till januari kan alltså också minska returbeteendet. Men vi vet att returer ökar under kampanj.

En utmaning är att om du säljer slut på en produkt kan du inte sälja den till någon annan som skulle behållit den.

Exakt, särskilt inte under den perioden. När den kommer tillbaka kanske den inte går att återförsälja på grund av skicket. Dessutom kanske perioden är över.

Säsongen kan vara förbi, särskilt för skidjackor. De peakar i oktober–november inför säsongen. Det finns spontanköpare under säsongen, men då kanske produkten måste ut på rea.

Som ni hör är det många olika parametrar när vi tittar på kalkylen. Viktigast är att inte räkna bort sig. Hårdrar och förenklar man väldigt mycket: Sätter du tjugo–trettio procent rabatt på hela sajten får du fler kunder. Med all sannolikhet ser du större snittkvitton, för folk plockar fler produkter i korgen för att nå fri frakt, men också för att de får saker billigare och är mer köpbenägna. Du ser större volym i antalet transaktioner och sedan en sämre bruttomarginal across the board. Men det betyder inte att kalkylen blir sämre.

Kalkylen kan bli bättre beroende på kundanskaffningskostnaden. Har den historiskt varit tjugo–trettio procent av marginalen och minskar till fem, tio eller femton gör du kanske en fantastisk affär. Är kostnaden ungefär samma som före Black Week, medan volymen ökar, är det bara marginalen du slaktat …

… och oftast en dålig affär. Inte nödvändigtvis, för du kan ha fått många nya kunder som upptäcker varumärket. Återigen, det beror på.

Det beror på. Vi tar mer siffror kring returer som jag räknat på. En produkt med fem procents returgrad ger ganska litet problem. Är det i stället mode med trettio procents returgrad blir matten tuff.

På hundra order har du annonserat för hundra kunder, skickat hundra paket och betalat fulfillment och kortavgifter. Men bara sjuttio köp återstår i exemplet …

… eftersom du får trettio procent retur. Yes. Med samma exempel kan tjugo procents rabatt, 150 kronor i kundanskaffning och trettio procent retur landa runt noll i GM3.

Okej. Som du nämnde, om man inte gör något mer … Det är alltid ”det beror på”. Nu räknar vi mer som att …

… allt är statiskt, även average order. Konverteringen har ökat lite eftersom kundanskaffningen gått ner. Det är bara ett exempel att diskutera. Man kan inte bara fråga hur mycket vi sålde för. Vi kanske har blött pengar och gått back.

Sant. Något många missar är bundles, som du nämnde. De flesta borde skapa naturliga, färdiga paket. Folk är stressade under perioden och behöver hjälp. Guida mig: Vilka tre produkter borde jag köpa om jag normalt köper en?

Det kanske är svårt med klädbundles, men enkelt med basics. Alla behöver t-shirts och underkläder. Det är lätt att samla den typen, som vanliga vita eller svarta t-shirts …

… i hög kvalitet som du normalt säljer en eller två av. Gör fempack och se hur det går. Ett annat tips är varukorgen, den som dyker upp när du trycker ”Lägg i varukorgen”, där man ser sammanställningen och går till kassan.

Använd den verkligen. Såpa använder den ytan till merförsäljning. Absolut, snegla på hur vi gör, för det är en av våra bästa retailytor. Från annonsen landar du oftast på en produktsida, inte startsidan. Du ser varken kategori- eller om oss-sida, utan produkten.

I bästa fall har du klickat vidare, och då är det oftast kundkorgen, minicart, du ser. Utnyttja ytan till merförsäljning. Hellre där än framflyttat till checkout. I checkout vill du bara att folk klickar vidare och handlar.

Har du merförsäljning i checkout, särskilt om du rekommenderar någon produkt eller superdeal, finns risk att tappa kunden. Den går tillbaka till just den produktsidan och börjar researcha något den inte hade tänkt köpa.

Det har hänt mig, att jag går tillbaka för att veta mer. Jag också. Jag var inne på Gymgrossistens sajt …

… och såg merförsäljning i checkout: Vill du ha det här? Jag började fundera på om jag behövde det och gick in för att läsa. Sedan klängde mitt barn: ”Pappa, vi ska spela hotell.” Okej, vi spelar hotell. Jag lade undan mobilen och glömde köpet. Jag fick ingen bra cart-påminnelse heller. Två dagar senare upptäckte jag det, eftersom produkten hade tagit slut och jag behövde kosttillskottet. Sedan gick jag in och köpte det på [oklart i underlaget: tias] hemsida.

De tappade hela köpet för att de lade det i checkout. Det reflekterade jag inte över då, utan långt senare eftersom jag jobbar med e-handel.

Finns inte den risken i minicart också? Den risken tror jag är låg. Där kan man trycka in på produkten. Checkout är ofta låst så att man inte kan gå vidare, och folk har redan börjat fylla i kontaktuppgifter.

Min mejladress … Man vill se vad frakten kostar. Sedan börjar merförsäljningen, nästan i sista steget, och man tänker …

… man avbryter köpet. Minicart används ofta som wishlist. Allt jag lägger där ska jag inte köpa, jag vill jämföra sajter. På Såpa kanske jag lägger saker i korgen för att se totalsumman för det jag behöver. Är det bara ett paket finns risken att folk hoppar av, men ofta klickar de på flera saker och vill ha mer.

Jag använder den som wishlist. Lägger ner många saker och börjar sedan plocka bort vid kassan till det jag behöver. Då är du en av typ 72 procent som använder minicart som wishlist.

Ett vanligt beteende. Drop-off eller bounce rate efter add to cart behöver alltså inte vara negativt. Det kan vara en del av köpresan som fångas upp senare.

Det är skönt på nätet. I en butik kan du också lämna saker i kassan, men det är betydligt bökigare.

Mycket bökigare. Men bounce rate finns i butik också. Du tittar och tänker att du kommer tillbaka efter att ha kollat resten. Ofta i köpcentrum eller kluster där många säljer samma sak. Ibland glömmer du eller hinner inte tillbaka. Det fysiska är mycket svårare att hinna med.

Men ibland kommer du tillbaka senare, handlar och slutför köpet. En annan fråga är: Ska vi köra Black Week, Black Friday eller Black Month? Black Week, Black Friday eller Black Week Month. Den är också svår. Det beror på vilken kategori du är i.

Är man ett typ Lyko har du dels de här reareglerna att förhålla dig till. Du kan inte göra mer än fyra–fem stora utförsäljningar per år. Du vill maximera, men inte lägga alla fem efter varandra. Först har du stora utförsäljningen under Singles Day.

Du har fars dag precis före. Sedan Singles Day den elfte, och Black Week som kommer en vecka efter, åtminstone starten, eftersom många tjuvstartar …

… någonstans torsdagen veckan före Black Week. Sedan julkampanjen direkt vid första advent, första söndagen, som kan infalla den första eller andra december. Många säljperioder tätt inom få dagar. Du behöver ha olika saker att kommunicera, annars tröttar du ut målgruppen som handlat av dig tidigare och också är mest benägen att handla nu.

Det måste du ha i beaktande. Är man en multibrand store, som Lyko i exemplet, kanske man ska köra Black Week Month med start dagarna eller veckan före Singles Day, ofta kring fars dag. Kommunikationen kan vara Black Week Month, med fokus fars dag.

Då har vi fokus på fars dags-produkter och gåvor till honom. Sedan Singles Day, gåvor till dig själv. Därifrån flyttas fokus till gåvor åt andra i närheten: mamma, pappa, sambo, syskon och barn. För att flytta fram julförsäljningen. När advent kommer förflyttas allt mer eller mindre till julkampanjer och bara julfokus.

Olika fokusgrupper under Black Week Month. Även om du har rabatt behöver du inte rabattera allting samtidigt. Kampanjen bör ha samma benämning, Black Week Month, för den typen av …

När man håller sig inom reglerna, då gör man det. Sedan har du ett D2C-varumärke som Såpa eller Mockberg. Där finns egentligen inga skäl att rabattera så länge. Du bör ha en kort men intensiv period. Inte bara Black Friday, för folk är sönderstressade och kanske inte hinner handla den helgen. Då har du missat köpet. Rekommendationen är hela veckan, ett Black Week med start söndagen före, för vi vet att söndag är en bra e-handelsdag. Eller lördagen före. Sedan avslutar du söndagen efter, eller inkluderar Cyber Monday i paketet. Totalt kanske tio–tolv rabattdagar …

… eller kör Black Week som tänkt, måndag till söndag inklusive Black Friday. Du kan kalla det Black Friday Week och ha strategier för rabatter och vilka produkter som pushas olika dagar. Highlights? Bundles? Ett Black Week-megapaket eller liknande?

Olika kommunikation går att ha som e-handlare under veckan. Sedan kan man fokusera på vilka produkter som ska reas ut.

Då kan man använda det för produkter som ändå inte flyttar sig från hyllorna. Hur får vi bort dem från lagret? Sedan har du brands som Twistboxes, en startup utan data från föregående år, som inte heller har så mycket återkommande kunder. Du köper en takbox, och förhoppningsvis köper du inte en till utan är nöjd och behåller den i många år, kanske generationer. Hur gör man med den typen av kund under Black Week, vill man rabattera? Twistboxes är en produktinnovation, det vill säga att det inte finns någon jämförbar produkt på marknaden. Konkurrenter finns förstås, andra varumärken som säljer takboxar. Så som konsument står du och väljer …

… den ena eller andra. Men har du sneglat på Twistboxes länge och behöver kampanjen för att kicka igång varumärket kanske du ska ha den. Eller merförsäljning där något annat ingår på köpet.

Eller ingenting: Vi bojkottar Black Week för vi behöver det inte. Olika strategier beroende på brand. Jag säger inte att vi inte kommer ha Black Week på Twistboxes. Jag säger att du kanske inte behöver det om du är ett Twistboxes.

Sedan finns varumärken som tar ställning, till exempel Asket. De stänger sajten under Black Friday. Många gör det, och det är absolut godhjärtat. Idén med att stänga eller avstå rabatt är att man annars bidrar till konsumtions- och köphets, där folk köper saker de annars inte ville ha.

Delvis stämmer det. Det är honorable att stå utanför. Men om de inte köper dina produkter köper de ju någons.

Att stänga sajten bidrar inte till att hjälpa miljön eller konsumtionen överlag. Samma konsument handlar av konkurrenten, kanske en sämre produkt för miljön än hos Asket.

Ja, så kan det vara. De vill fortfarande köpa julklappar eller vad det må vara. Jag ser ingen positiv del i att Asket stänger sajten. Det minsta de kunde göra är att hålla öppet och säga: Vi säljer som vanligt, för vi har inte det marginalutrymme i produkten som många andra har. Vi har ett fair price året runt. De brukar inte köra kampanjer andra dagar heller, right? Det hade varit fair kommunikation, och du hade fått ett uppsving av konsumenter ändå eftersom du tar ställning. Fungerar det för alla? Nej, det tror jag inte. Såpa är ett better-for-you-alternativ och oftast det …

… i e-handelsmedia och all media som hållbart och sustainable. Vi har gjort allt vi kan, men vårt mål nu är att nå så många hushåll som möjligt. Handlar du från Såpa köper du inte saker som kastas, utan hållbara produkter som fungerar livet ut, ish. Produkter som kan användas när som helst och som förbrukas över tid.

Köper du dem med rabatt är sannolikheten större att du inte köpt en annan produkt. Då har du gjort ett bättre val för miljön och din hälsa. Vi ser det som win-win.

All the way around. Har vi datumen för i år? Alla kan kolla sin kalender. Är fars dag den nionde, eller åttonde? Den elfte är en onsdag, Singles Day. Viktigast är Black Friday, som i år ska vara den tjugoåttonde, va?

Den tjugosjunde. Black Week är 23 november till söndag 29 november. Du nämnde söndagen före, så då börjar man den 22 november.

Ja, eller fredag och lördag, beroende på sajtens upplägg. I några varumärken vi deläger stänger jag handeln en dag, kanske två, och samlar mejladresser från dem som vill ha tillgång när vi kickar igång. När vi sedan gör det har vi bästa erbjudandena …

… till befintliga kunder. Det pratar jag ofta om och det är värt att upprepa, för handels-Sverige har glömt det. Man vill alltid locka och kämpa för nya kunder. Men det är fem gånger lättare att gräva där du står, och därför premierar vi befintliga.

De blir också mer lojala, sprider ordet och är gladare om de fått bästa erbjudandet. Det får de när sajten är låst och kräver inloggning.

Koden skickas bara till dem som handlat över en summa eller ett antal gånger under året eller åren, eller via ett lojalitetsprogram och så vidare.

Hämtar ni oftast datan från Shopify eller plattformen? Ja, obviously. Vi måste ha rådata, ingen tredjepartsdata.

Nästa fråga. Var är vi? Mycket att beta av, vi har fått frågor och försökt summera. En återkommande är leads inför Black Week.

Är det värt att betala för leads, alltså mejladress eller telefonnummer, veckor eller månader före? Kan det avskräcka folk från att handla när de får leadannonserna, för att de sparar inköpen?

Då kanske bruttomarginalen försämras. Hur tänker du? Jag såg en sajt där det stod att man kunde vinna produkten gratis genom att fylla i mejladressen.

De mätte själva effekten, och folk handlade mindre. Konverteringen sjönk för att kunderna hoppades få den gratis.

Det är klart, särskilt om mejlet kommer efter ett antal dagar eller veckor. Men nu är vi inne på tävlingen, en annan sak. Där skulle jag kanske hellre se att man anordnar olika tävlingar inför Black Week än att man bara har … Det beror också på var. Var syns de här mejladresserna? Leadsannonseringen brukar vara till nya kunder på Meta …

… och du exkluderar befintliga, som best practice hela befintliga mejllistan, så att Meta inte jagar samma kunder. Deras adress har du troligen redan.

Jag är mycket för data. Utan svaret skulle jag göra ett A/B-test. Köper det, men testet blir svårt att mäta, för du exponerar …

… många för leadannonseringen. Hur vet du om de valt att handla senare eller när de fick annonserna? Den är svår. Ja, precis. Det blir komplext, och du måste dessutom komma upp i stor volym för tillräckligt med statistik eller data för att avgöra. Ja, någon typ av signifikans. Jag håller med. Svårt att sätta upp. Det jag kan säga är att vi brukar köra leadsannonsering.

Inte att det är the best way to go. Gör ni på alla eller vissa? Typ alla. Vi hade en Black Week med Såpa som gick bra utan leadannonsering 2020 …

… två. Sedan körde vi det 2023 och det gick ännu bättre. Vi vet inte om det var leads, bättre bundles eller något annat.

Vi vet också att vi sänkte snittrabatten från 2022 till 2023 och framåt, och det fungerade ändå. I början tror jag vi hade 25 procent på allt och sedan gradvis sänkt till en snittrabatt på femton–arton procent.

Det låter lite, men slår direkt på sista raden. Precis det vi räknade på i första kalkylen, det blir stor skillnad.

Framför allt drar vi ner marketing spend på Såpa, men ökar i andra case. Allt är individuellt. Tillbaka till leads eller inte: Jag förespråkar att köpa in trafik, och får vi deras mejladresser kan vi kommunicera fler gånger under Black Week utan retargetingannonser i Meta eller att de ska se oss på andra plattformar.

Jag gillar leadannonsering överlag och förespråkar tidig start, gärna i början av november. Men inte för tidigt. Börjar du i oktober med Black Week tror jag effekten blir motsatt. Leadkostnaden, CPL, går upp, och du får nästan direkt en avskräckande effekt på försäljningen.

I ett Såpa-case börjar vi kanske med leadannonseringen bara veckan före, eller tio, tolv, tretton dagar före. På Mockberg, ZacZess eller Twistboxes startar vi någon vecka tidigare.

Kanske tjugo–tjugofem dagar före. Då är vi tillbaka i samma svar: Det beror på. Det beror på. Du behöver själv väga vad som fungerar bäst för ditt varumärke. Jag brukar förenkla e-handel och säga att det är enkelt: Gör tre saker bra. Driv trafik till en sajt, få den att köpa och få den att komma tillbaka. Ganska enkelt i grunden. Men det här är svårt, och ofta låter man magkänslan styra. Jag säger inte att jag är bättre. Jag är datadriven ut i fingerspetsarna, men låter också magkänslan styra. Den bygger på data och erfarenhet från hundratals varumärken i bagaget, vilket gör att …

… om vi ska ta ett beslut som inte riktigt går att A/B-testa, för signifikansen behövs som vi pratade om, vad gör vi då? Det är svårt att testa perioden. Ska vi ta två länder där vi inte är så starka, Tyskland och Nederländerna, och göra helt olika? Leads i ena men inte andra. Sedan är Black Week över och lärdomen blir till nästa år. Men man vet inte om någon större skillnad i landet …

… påverkade utfallet. Tyskars returgrad brukar vara skyhög. Var den högre under Black Week? Jag vet inte, det är svårt. Sedan finns perioder också. Jag lyssnade på en entreprenör som sålde jättemycket när elpriserna var högre, produkter som hjälper en hålla värmen, varmare kläder …

… inomhus. Han förstod inte varför siffrorna var enorma. Jag minns inte procenten, men det var otroliga tal baserat på elpriset. När elpriset sjönk störtdök försäljningen. Han hade trott att kampanjen var så bra, att allt gick bra på grund av honom.

Just det, ett jättebra exempel. En följdfråga om leads som jag alltid får är hur vi vet vad vi ska betala per lead. Den kalkylen brukar jag förenkla med CLTV, customer lifetime-värdet.

Om en kund har ett snittköp på 400 kronor och CLTV på säg 900 betyder det att de kommer tillbaka och handlar totalt för 900 …

… 2,2 gånger eller något under kommande sexton eller arton månader. CLTV måste ligga inom rimlig, överskådlig framtid, inte räknas för evigt.

Då kanske du väntar tio år på nästa köp, vilket inte är värt det. Så om CLTV är 900 kronor kanske din CPL-kostnad kan ligga … Din vanliga …

… kostnad för lead. Om normal kundanskaffningskostnad är 150–200 kronor och CLTV 900, kanske CPL, kostnad per lead, bör vara ett snitt av kundanskaffningen delat med tio. Säg 175 delat med tio, alltså 17,50.

Eller CLTV delat med ungefär femtio. 900 delat med femtio, vad blir det? Nu gör jag bort mig i podden, men det borde vara arton kronor. Bättre huvudräkning än jag har, jag kan faktiskt kolla.

Då har du arton kronor, ungefär samma i exemplet. Med CLTV på tusen delat med femtio har du tjugo. Det är arton, bra räknat.

Jag drog upp 900 till tusen, tog tusen genom femtio till tjugo och sedan … Okej, skitsamma. Snabb huvudräkning.

Med tusen blir det tjugo, så det finns en viss skillnad mellan 17,50 och tjugo. Man kan ta ett medelvärde eller se att man hamnar någonstans emellan.

Med mycket högre CLTV, säg 2 500, får du högre kostnad per lead. Skillnaden mellan kundanskaffningskostnad delad med tio och CLTV delat med femtio blir typ tjugofem kronor. Kanske en väldigt stor skillnad att ta. Ska jag betala 17,50 eller fyrtio per lead? I don't know. Ett medelvärde, om man har råd med leads som inte blir lönsamma direkt.

Räkna på lönsamheten dag ett, efter sex månader eller efter tolv när andra köpet kommer. Har du råd att vara uthållig, gå break-even i början och tjäna senare kan CPL ökas. Måste du tjäna på första köpet, håll dig till första siffran, typ 17,50. Oftast ökar kostnaden per lead ju längre annonsen körs.

Folk tröttnar. Meta tar de enklaste kunderna först och sedan ökar leadkostnaden. För att sänka CPL behöver du fler creatives, precis som i andra perioder. Ha ett batteri av olika creatives för leads. Tävlingar som du nämnde, frågor, frågesport eller en PDF, typ en städguide …

… ett quiz eller något för att få ner CPL. Det är de bästa tipsen. Vi matar på med tips. Jag tänker också på att många använder kreditkort, eller Juni och Treyd, för att …

… tillfälligt finansiera högre marketing spend. Oj, det visste jag inte. Jag har inte mycket erfarenhet och har inte gjort det själv. Jag hade inte gjort det själv. Att tillfälligt öka lagret inför Black Week vet jag däremot är ett problem om du har free cashflow-problem …

… i slutet av sommaren eller början av hösten, där vi är nu. Vi måste köpa in inför Black Week för att ha bästsäljarna på plats, och då tar man ofta de krediterna.

Men du kan ha bundit så mycket i lager att du inser att du behöver frigöra … Säg att du har en kampanj som går jättebra …

… med bra vinst på GM3, och du vill öka marketing spend. Vad heter det på svenska? Marknadsföringskostnad. Okej.

Vi kan ha det på svengelska. Jag försöker träna på mer svenska. Men då kanske budgeten saknas eftersom det tar några dagar, även om Shopify är inställt att betala ut varje dag.

Det tar ändå dagar, särskilt vid helg, att få pengarna om du vill pusha och växa under perioden. Ja, det gör det.

Du kan ha ett Amex till det också. Se alltid till att ha pengar till marknadsföring så att kontot inte står tomt när det går bäst.

Så är det, oavsett tidpunkt på året, men kanske ännu mer under Black Week. Jag tänker på någon som säger: ”Vi vill inte använda krediter.” Det kan också vara negativt. Företag har gått i konkurs av att använda för mycket kredit till lager, marketing och alla de sakerna. Men våga också använda krediter om du verkligen räknat på affären och insett att om vi skalar nu kan vi tjäna jättebra pengar.

Håller med. Kredit är ett fantastiskt instrument i verktygslådan. Alla behöver inte använda det om de är lönsamma från start och har kontroll. Men har man haft det kämpigt kan det göra Black Week-helgen och försäljningen mycket lönsammare.

Jag tänker även på bolag som går bra men vill gasa ännu mer. Budgeten finns inte, så annars hade man fått fortsätta i samma takt som före.

Självklart, ett bra verktyg att ta fram när det behövs. Vad är lärdomen? Ha någon kreditlina, antingen checkkredit på banken, kanske bäst, eftersom du knappt betalar innan den används.

När du använder den är avgiften ganska låg. Sedan finns högre. Saknar du eller har maxat bankens checkkredit kanske du kan ha Juni eller Treyd.

Där vill jag lägga till att vissa skriver ”1,4–1,8 procent per månad”. Men räknar man det som heter effektiva räntan …

… blir det typ arton procent om du fortsätter använda den. Då blir det hemskt. Men betalar du av efter Black Week när försäljningen kommit in …

Jag menar bara att vara medveten: Pengarna kan ge mycket tillväxt, men fortsätter du använda dem kanske du går back i stället.

Sant. Alright, vi vänder blad. Vad finns i frågelådan? När höjer och sänker man annonsbudget? När höjer du? Tillbaka till basics 101: När annonserna presterar bättre än väntat. Du har ett mål och måste ha räknat fram mål-ROAS och mål-MER eller ROI.

Hur mycket produkter måste vi sälja inom given time? Förstå också fördröjningen i försäljning, beroende på tid på dygnet du annonserar. Ibland direktförsäljning, som Såpa: Det vi spenderar nu borde räknas hem nu.

I andra fall, som Twistboxes, räknas det kanske hem om dagar eller veckor, och allt däremellan. Förstå fördröjningen från annons till köp både före och under Black Week.

Gå tillbaka till din kalkyl och räkna. Framför allt, ha stenkoll på siffrorna. Har du inte det, ta hjälp av någon duktig, typ Mr ChatGPT.

Svårare är det inte. Mata ChatGPT med all data: Inköpspriser, Shopify-statistik, Meta-statistik. Be om en kalkyl, sanity-checka sedan med Gemini eller Claude, för du behöver guardrails. De hittar fel i ursprungskalkylen som Mr ChatGPT …

… skickat. Basic tips. Tittar vi historiskt på trenden över många brands höjer du budget tidigt på dagen och sänker senare, utom fredag, lördag och söndag under Black Week.

Vissa säger att ändringar förstör algoritmen. Det stämmer till viss del, och ännu mer förr när algoritmerna var känsligare för förändringar.

När du gjorde förändringar stod det till och med hos Meta att en budgetförändring kunde nollställa algoritmen. Det stod inte en exakt siffra, men säg redan vid 25 procent. Då började den om och hittade samma kunder igen och igen varje gång du rörde det. Nu …

… har Meta ändrat. För ett år sedan gick det att ta gamla annonser och ändra copy. Även om det är en bra presterande annons förstörs den inte av det. Engagemanget finns kvar och den fortsätter rulla som om du inte ändrat. Ett tips är att ta en befintlig annons med mycket engagemang …

Ändra copyn till ditt Black Week-erbjudande och pusha sedan den. Går det, går det ännu mer i dag än någonsin att göra budgetförändringar. Du kan skala upp. Det är ren och skär bullshit att det inte går. Jag kan ibland skala upp tusen procent under en dag, kanske mer. Jag minns likadant när vi sålde andra produkter i den andra dropshippingbutiken. Vi kunde testa för 300 kronor, och jag följde inte heller rekommendationerna. Jag hade en Facebook-representant som man pratade med, som sade: ”Nej, öka max 25 procent.” Jag bara: ”Men om jag lägger 300 kronor på ett …”

… test och ökar 25 procent kommer jag hinna bli pensionär innan jag når större volym. Jag dubblade typ var fjärde timme, och fortsatte det hålla var man till slut uppe i 10 000 om dagen.

Här vill jag ge ett annat råd. Från 300 till 600, eller från 300 till 10 000, är ökningen procentuellt stor men inte så stor i kronor och ören. Från 300 till 600 är en marginell ökning i kronor. Någonstans …

… har du svårt att förstöra algoritmen. Men från 100 000 om dagen i en kampanj till 120 000 ökar du med 20 000. Börja räkna på CPM och hur många fler människor i målgruppen som faktiskt finns.

Du kan inte gå från 100 000 till 500 000 och vänta dig samma resultat som från tusen till femtusen. Hål-i-huvudet-logik. Det märkte jag också. Vissa kampanjer stannar av redan vid 10 000–20 000. Samma grej fungerar inte, effekten dör mer och mer …

… ju mer du ökar. Det beror på satureringen i landet. Hur många i målgruppen når jag? I lilla Sverige har du typ sex komma någonting miljoner Meta-användare.

Hur många av dem använder plattformen just i dag när du höjer budgeten? Kanske hälften. Av de tre miljonerna, hur många har du redan filtrerat bort? Du kanske har filtrerat bort ett kön och har bara en och en halv miljon kvar om du riktar dig enbart till kvinnor eller män. Sedan tänker du: Av de en och en halv miljon människorna, hur många är ute efter min produkt just nu, eller ingår i min målgrupp just nu?

Du har smalnat av ytterligare och kanske är nere på 300 000 individer att nå. Med CPM på hundra kronor per tusen har du på några tusenlappar börjat nå hela målgruppen.

Per annons, och du vill kanske nå hela målgruppen med flera annonser den dagen. Då är 20 000–40 000 i budget fine, men inte 100 000, 200 000 eller 300 000. Då har de nåtts alldeles för många gånger med de creatives du har.

Jag minns också hur Facebook var. Även om det stod att målgruppen var 100 000 personer visades inte annonsen för alla, utan en utvald klick som de trodde var målgruppen.

Stämmer. Det blir en begränsning du inte ens känner till eller ser siffrorna för. Tyvärr finns en black box i siffrorna bakom. Annars hade de varit lite för tydliga.

Med större målgrupp, internationellt eller i USA, ser jag att fungerande annonser är lättare att skala …

… nästan oändligt. Bara lagret sätter käppar i hjulen. Hur många av SKU:n har jag, och kan den skickas fort? Okej, vi har nämnt många begrepp så jag tänkte förklara. GM1 är nettoomsättning minus produktkostnad.

Gross margin ett. Precis. GM2 är kvar efter frakt, fulfillment, kortavgifter, returer och andra rörliga orderkostnader. Yes. GM3 är kvar efter marknadsföring, löner och övrig OPEX. Vi har inte pratat så mycket om OPEX …

Grovt förenklat: GM1, få varan in till lagret. Tull och allt som behövs för att få in produkten. GM2, varan ut från lagret.

GM3, kostnaderna för att ha fått ut varan, typ löner, team, marknadsföring, Meta, Google, Shopify och kortavgifterna du nämnde. Grovt förenklat: Varan in, varan ut och kostnaden för att få ut den.

Du nämnde OPEX. Berätta mer, vad bakar du in? Förkortningen handlar om operational costs. Vad kostar det att driva operations?

Typ lokalhyror, fasta kostnader och löner. Nästa fråga: Hur mycket vågar vi köpa in utan att binda alla pengar i lager? Tillväxtbolag som ska växa behöver binda större lager.

En grovt, extremt grovt, förenklad kalkyl – individuellt förstås – är att du från Singles Day till julafton eller dagen före brukar se markant ökad försäljningsvolym.

Ökar volymen trettio–femtio procent de veckorna jämfört med resten av året, eller kommer trettio–fyrtio procent av årsomsättningen därifrån …

… behöver kassaflöde och lagerinköp planeras två, fyra eller sex månader före beroende på produkt. Skickar du från Asien kanske ordern behövs sex månader innan.

Hur undviker man för stor lagerbindning? Jag är ingen supply chain-expert, men ser till att ha bästsäljarna i överflöd så att jag aldrig säljer slut på …

… det vi kallar evergreen, produkter som finns kvar efter Black Week. Köp helst mer än du räknat med att sälja. Du vill gasa om annonser och creatives fungerar. Sitter du med dem efter Black Week, so be it.

Du säljer dem i januari eller under nästa år. I Såpa-caset producerar vi så mycket fabriken hinner. I ett annat case …

Har ni säsongsprodukter? Inte på det sättet. Visst finns trallsåpa och julmotiv, men de fungerar nästa jul också.

Inget bra exempel. Bättre är Mockberg med trendprodukter. Vi ska inte trycka in för mycket av det som är trendigt just nu.

Men evergreen, några bästsäljande klockor, måste finnas i lager. Inget skäl att inte ha dem, de är inte lika säsongskänsliga.

De är inte lika säsongskänsliga. Men samtidigt vill du inte binda för stor del av ditt free cashflow i bara lager. Då hämmar du tillväxt på annat håll och kan inte vara lika flexibel när andra trender dyker upp och du vill göra snabba, agila förändringar. Det är ingen enkel fråga. Återigen: Ha koll på siffrorna, marginalerna, GM-strukturen och P&L …

… och ta annars hjälp av ett externt e-handelsproffs som kan strukturera och beta igenom på några timmar. Ofta hittar man kostnader att skära i och sparar så att konsulten betalas tillbaka direkt.

Här kan du med Claude och Codex också koppla till Facebook och Shopify. Du kan ställa frågor direkt via dem och på det sättet få mer data. Likadant med Spiris, vet jag, som är en bokföringsplattform. Där kan du också koppla Claude, som exempel, och till och med ställa frågor om bokföringen. Det hade varit fantastiskt, för jag ska göra bokslut nu med brutet räkenskapsår. Jag funderar på att göra det, men det här är för något annat. Frågan är som många andra väldigt individuell och komplex.

Bind inte för mycket lager, ha koll på lagerbindningen. Men sälj inte slut på bästsäljarna. En sak där du ska ha medveten scarcity …

… är Black Week-säsongsprodukterna. Ett Black Week-paket ska sälja slut och skapa fear of missing out till nästa Black Week eller kampanj.

De produkterna ska inte vara kvar efteråt för utförsäljning. Då har du tabbat dig inför framtida säsong och äter av den egna marginalen efteråt. Gör inte det. Har du räknat och tror efterfrågan på paketet är 2 000 …

Skapa inte 2 000, skapa 1 500 så att du säljer slut lite innan. Då har du gjort ett perfekt jobb och skapat scarcity. Visst tappar du lite på de sista femhundra som inte får sitt paket. Men du har skapat hype i communityt, så att de köper i framtiden. Vi jobbade nära ett bolag inom naglar. Där skapade vi fear of missing out konstant, så länge vi jobbade med dem, så att det alltid sålde slut och vi kunde pusha det. Vi jobbade också med ett klänningsbolag tidigt i Porobic Groups resa. Där var hela lanseringsstrategin att vi måste sälja slut. Det måste finnas scarcity, det måste byggas hype. Det måste egentligen …

… måste finnas. Ibland är slutsålt positivt för varumärket, särskilt säsongsprodukter som inte går att sälja efter säsongen.

Sedan evergreen-bästsäljare där slutsålt kostar enormt. Kunderna kanske väljer en konkurrent. Säljer du slut på ditt …

Vi drev ett schampobolag inom hårvård. Säljer bästsäljarna slut när folk behöver fylla på, vad händer?

De får inte duscha på tre månader. Det sker ju inte, så de handlar hos konkurrenten. Risken är att de fastnar där, i deras mejl- och sms-system, och fortsätter där. Hög risk, dit vill du inte.

Vad tänker du om att folk är eller inte är lojala? Folk är inte lojala från början, så att säga. Lojalitet är ett svårt begrepp inom handel i dag. Många pratar om att bygga community, lojalitet och inbyggda ambassadörsprogram. Den är flyktig, för det finns många alternativ för konsumenten, som växlar mellan varumärken. En gång var man mer lojal, till exempel mot bolaget man köpte bilen ifrån. Min pappa kunde köpa ett bilmärke och vara kvar vid det i tjugo år. Extremt lojal.

Sedan bytte han och har fortsatt byta bilmärke. Ingen lojalitet i dag. Den är flyktig för att valen är fler än någonsin och det är lättare att starta bolag än någonsin.

Samtidigt bombarderas vi av fler reklamuttryck än förr. Lojaliteten minskar. En bättre, billigare eller mer innovativ produkt ger alltid risk att förlora kunden.

Jag tror också det. Förr utsattes man inte lika mycket för reklam. Jag minns tv-reklam när man var yngre, som man tvingades se, inget val …

Typ. Du bombarderas av mer reklam i dag än någonsin, och den är mer skräddarsydd och anpassad för att du ska köpa. Vi har blivit mycket bättre på det mänskliga, psykologiska och beteendet än historiskt. Det är snabbare och enklare att testa budskap, testa produkter och skrota saker som inte fungerar. Alla har levlat upp ganska många gånger bara de senaste åren, för att inte prata om senaste decenniet. Då kommer en fråga som passar här apropå lojalitet: Hur får vi någon som handlat på Black Week att göra nästa köp till fullpris? Den är otroligt viktig, men också väldigt komplex. Frågan måste brytas ut i flera delar. Vilken typ av kund var det? En återkommande kund som …

… handlade med rabatt men tidigare till fullpris, eller en förstagångskund? Vi gör en cliffhanger och sparar till efter Black Week i december. Då får ni ett längre svar baserat på data …

… och faktiska siffror från några case vi jobbar med. Toppen, det ser jag fram emot. Grymt. Med det sagt avrundar vi dagens podd. Jag hoppas att ni gillar den, för vi sätter oss i morgonsoffan nästan varje vecka eftersom vi tycker det är kul att dela med oss. Är du med på resan och driver bolag noll till hundra, eller känner att du får ut något av podden, dela den. Gå in och gilla. Prenumerera på YouTube, för guds skull. Vi har typ bara femtio prenumeranter där. Nu tog jag i, jag vet inte ens om vi är uppe i det. Runt femtio.

Sjukt få, och vi har publicerat avsnitten … För att kunna betala klipparen och fortsätta tycka det är kul: Prenumerera och gilla när vi lägger ut på LinkedIn. Minsta är att gilla och kommentera. Det motiverar oss att göra detta varje vecka så att du får bra content att lyssna på och förhoppningsvis lära av.

Dela med en vän, kollega eller familj, så blir det bra för oss. Stort tack för att du lyssnar. Vi ses nästa vecka, samma torsdag och morgon. Hej!

Hej.