Noll till 100 / avsnitt 117 Så delegerar du utan att drunkna i mer jobb #117 Renskriven textversion av hela avsnittet. [00:00:00] Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Noll till 100. Med mig som vanligt har jag Fredrik Ankarsköld. I veckans avsnitt har vi ett exceptionellt spännande tema. Ny vecka, ny start. Hur mår du, Fredrik? [00:00:15] Jag mår bra och är peppad för avsnittet. Ofta sitter vi och tänker: Vad ska vi snacka om nästa vecka när vi ses? [00:00:26] När vi förberedde det här tänkte jag att det är ett väldigt bra och hett tema, särskilt för bolag som börjat omsätta några miljoner och gjort sina första rekryteringar. Innan sommaren … [00:00:40] … pratade vi om hur man gör en framgångsrik rekrytering. Sedan har vi inte pratat så mycket om organisation, och det kanske vi borde. [00:00:51] Du har pratat mycket om att du rekryterat. Upplever du att du har mindre på bordet eller mer ju fler du rekryterar? [00:01:02] Det är ett ständigt återkommande problem. I den lilla byrån jag driver, Porobic Group, där jag fortfarande är vd, känner jag att rekryteringarna har hjälpt mig att delegera arbete. Arbetsmetodologin kan vi prata om. [00:01:18] Men i andra varumärken är det inte alltid solklart. Har nya seniora rekryteringar hjälpt Såpa, eller får vi bara mer på vd:ns bord? Bra fråga. Har rekryteringar hjälpt Mockberg, eller belastat vd:n ännu mer med fler heads, fler att ta ansvar för och fler direktrapporterande? I don't know. [00:01:49] Det ska vi avhandla. Alla grundare känner nog igen problemet: Ju fler du rekryterar, desto fler problem och saker att ta hand om får du på bordet. Hur bygger man bort sig själv från bolaget? [00:02:10] Det finns påståendet: Ingen kan göra det lika bra som jag. Exakt. Man tror att man är bäst på det mesta och har svårt att släppa taget. Även om man ger någon ett ansvarsområde, hur vet man att personen är proaktiv och gör arbetet … [00:02:31] … eller reaktiv och väntar på uppgifter? Kanske ännu värre, frågar om lov innan större eller till och med mindre förändringar. Det är en av de första saker de flesta grundare stöter på. [00:02:51] Det börjar alltid från toppen, från dig, kära grundare och entreprenör. Tyvärr är det ditt fel. Allt i bolaget löser sig inte med fler heads. De flesta saker gör inte det. Det enkla svaret och bästa tipset jag har för fördelad arbetsstruktur och delegerade uppgifter är tydlig kommunikation. [00:03:26] Det mesta brukar lösa sig med tydlig kommunikation och förväntansbild. Ett vanligt misstag är att rekrytera någon för att lösa ett problem, lite som att kasta spaghetti på väggen. Utan riktlinjer och regler rekryterar man i hopp om att personen löser alla problem. [00:03:48] Vad tänker du? Det stämmer nog. Du har ett problem med till exempel ekonomin och vet inte hur du ska utveckla P&L, kapa kostnader eller bli mer datadriven. Då rekryterar du en CFO och tror att personen löser allt. I stället kommer personen med fler frågor än svar, vilket leder till fler interna möten, avstämningar och rapporteringsmöten. [00:04:24] Har vi då byggt in ett nytt problem eller löst ett befintligt? Inte helt tydligt. Initialt kan det innebära mer arbete, högst troligt till och med, för att personalen ska få bra onboarding. [00:04:46] Nästan alltid innebär det mer arbete initialt. Har man gjort en bra rekrytering … Det är svårt, för även en fantastisk super-A-player … [00:04:59] … i fel organisation blir hämmad och inte kommer till sin fulla rätt. Personen kan till och med bli en belastning, medan samma person i ett annat bolag hade varit fantastisk, ett stjärnskott. Jag tittar också på att vissa förmågor går att träna upp när man rekryterar. Eller så här: Alla människor tror jag går att träna, men är det värt det? Vi tar ett exempel. Skulle jag driva McDonald's och anställa någon är det lättaste att lära ut hur man hanterar kassan, steker hamburgarna, hur många ostskivor det ska vara och hur mycket lök som ska ligga på. Det är ganska lätt att … [00:05:43] … träna. Men de sociala färdigheterna, att vara serviceminded, trevlig, le och ha servicekänsla – nu bakar jag ihop många små skickligheter i det ordet – är svårare att rekrytera, eller snarare träna upp. [00:06:02] Väldigt svårt, det har du rätt i. Mycket ligger i personligheten. Ja, men det vi buntar ihop till personlighet är egentligen en bunt beteenden. [00:06:15] Det är därför jag menar att man kan klassificera: När vi rekryterar i det här fallet, vad är svårast att lära upp? Är det kassan, jämfört med de personliga beteendena, hur de är som människa och i bemötandet? Sedan finns andra fall. Du har kanske en AI-professor som är grov i kanterna, lite säregen, nästan autistisk i sitt beteende. Okej, är det lättare att lära någon AI computing eller sociala beteenden? I det fallet kanske det är lättare att träna det sociala beteendet än att lära ut kunskapen som behövs för arbetet. [00:06:57] Bra jämförelse. Den frågan behöver alla ställa inför varje rekrytering: Vad är viktigast i rollen, inte bara vad ska den utföra? [00:07:09] Man förhastar sig i rekryteringar. Vi behöver fler för att arbetsbelastningen för dig eller teamet är för hög. I stället borde man ha en roadmap för att minska belastningen utan rekrytering. Går det när man växer? Oftast ja, med bättre processer, tydligare kommunikation och de resurser som redan finns. [00:07:40] En sak jag återkommande försöker genomföra är minskad mötesfrekvens. Jag brukar säga: ”Managers and meetings kill creativity.” Managers, ansvariga och chefer oavsett sort, vill ha fler rapporter och avstämningar. Ibland skapar det fler problem än som finns, för att man vill ha kontroll och känslan av kontroll. Känner du igen den beskrivningen, i eget bolag eller andra där du jobbat? Ja, jag brukar själv dela upp det i två. [00:08:21] Skapare och managers. Skapare behöver ofta sitta med en syssla. Ju färre möten, desto mer jobb gjort. Managers vill ha koll på vad som görs, och det kan krocka, för managern … [00:08:41] … känner sig produktiv ju fler möten den har, i vissa fall. Låt oss hitta på en redigeringsdeadline, eftersom vi har mycket poddproduktion. Du har en deadline och en redigerare som ligger lite efter. Då kan man tänka: Jag vill ha fler möten för att säga att vi måste skynda på. Hur pushar vi så att det går fortare? Men insikten kanske i stället är: Jag behöver färre möten och låta den här människan vara, för det tar ganska lång tid att komma in i och sitta med en uppgift. Jag kommer inte ihåg vad det heter, men inom psykologi finns något om att … [00:09:19] … även om jag har ett möte klockan tio och börjar redigera åtta kommer hjärnan tänka: Det är ingen idé att sätta sig in riktigt. Jag kanske inte medvetet tänker det, men prokrastinerar eller gör inte uppgiften ordentligt. Undermedvetet tänker hjärnan: Jag ska snart på möte, jag måste förbereda. Då är du inte längre inne i arbetsuppgiften, som därför tar längre tid att göra. Ju fler möten du har, desto mer hamnar man efter. Det går lite fortare. [00:09:53] Bra iakttagelse. En annan sak är att man sett i data att människor är effektivare och mer kreativa på morgonen än på eftermiddagen. [00:10:05] Vid två–tre har man fått en dipp och börjar planera vad som ska göras hemma. Man är mindre kreativ, mindre sugen på nya uppgifter eller idéer och vill bara göra klart. [00:10:22] När ska man ha möten? Troligtvis efter lunch. Men hur gör de flesta bolag? De bokar före lunch, oftast förmiddagar. Gärna morgonmöte, gärna klockan tio och gärna elva. Dels blir det problemet du nämner: Jag prokrastinerar och kanske inte ens hinner sätta mig in, för jag vet att uppgiften tar mycket längre tid. Jag ska ändå snart in i ett möte. [00:10:54] Så jag skjuter det till efter lunch och gör andra uppgifter som fyller tiden, för jag vill känna att jag gör någonting. Sedan efter lunch är man inte lika kreativ, och arbetsuppgiften tar mycket längre än den borde. Kan du som bolagsgrundare schemalägga möten, särskilt återkommande, gör det så sällan som möjligt och efter lunch. På Porobic Group brukade vi ha ett veckomöte där jag briefade en timme om var vi låg ekonomiskt, hur det gick för partners, nyheter, välkomnade nya teammedlemmar och berättade om någon slutat, så att alla fick en uppdatering. [00:11:37] Sedan blev det biweekly. Före sommaren satt jag och funderade: Är det verkligen nödvändigt varannan vecka eller räcker ett monthly meeting? Jag gick igenom use cases och tänkte att ett månadsmöte nog räcker. Men varför ska jag uppdatera resten av teamet som bara lyssnar en timme? Ibland kanske det räcker med en status i kanalen varannan vecka och ett månadsmöte där jag faktiskt presenterar nyheter. Lite som jag tacklar det i poddformatet, och många i teamet lyssnar ändå. [00:12:15] Precis som du säger kan man när man vill växa titta på vad som går att skala bort. Vi tänker ofta att mer personal behövs för att hantera saker, när det kanske är sådant vi borde sluta göra. [00:12:33] I stället för att rekrytera för att lösa det kanske vi ska sluta, eller ha en plan för att det repetitiva tas över av en agent. Går det? [00:12:50] Ska vi sluta eller ska en AI-agent göra det? Bolag gör många uppgifter manuellt som en agent kunde göra, med en människa som har översyn. Då kapar du arbetsbelastningen för personen med 90 procent. [00:13:11] Mycket går att göra. Det är en del av dialogerna. Men ett annat problem som grundare ständigt har är: Nu har jag rekryterat någon och ska sitta med onboarding. Hur gör man den bra så att det inte blir arbetsbelastning down the road? Vi vet att onboarding är bland det viktigaste för en ny medarbetare som kommer till jobbet. Då kanske man ska planera så att den inte ligger i juli, när halva teamet och du är på semester. Inte heller låta personen börja under Black Week eller i november, när alla är helt upptagna och springer i full fart. Kanske direkt efter sommaren, vid skolstart, back to … [00:14:07] … work. Januari kan vara bra, om man inte har semester då efter att ha jobbat ihjäl sig i november–december. Planera onboardingperioden. Rimligt. [00:14:22] Och tänk på att det ska finnas en onboarding överhuvudtaget. Jag har några frågor: Om ett bolag köpte ditt företag och du var borta i 90 dagar, vad skulle det göra i början? [00:14:45] Säg att du blev sjuk och hamnade i koma i 90 dagar. Vad skulle bolaget eller fonden som köper göra då? [00:14:54] Det har jag jobbat med de senaste åren. Jag blev sjuk och var borta över 90 dagar. Efter det har jag försökt se till att alla bolag jag är med i klarar sig utan mig. [00:15:07] Alla grundare borde tänka så, för man vet aldrig vad som händer i livet. Det var helt oväntat att jag skulle få spridd, metastaserad cancer från ingenstans när jag var jätteung. [00:15:19] Med den lärdomen i bagaget … Det är svårt att lära av andras misstag eller sjukdomar, man tänker att det aldrig drabbar mig. Rätt som det är står man där. Man behöver planera för det, hur hemskt det än är. Om någon köper bolaget och du är oförmögen att arbeta i 90 dagar … [00:15:43] … vilka saker skulle först brinna? Bra fråga. Förhoppningen är att du vid försäljningen har ett tillräckligt starkt team … [00:15:57] … som kan sköta den dagliga driften och operations. Det du tillför kanske är produktutveckling, kreativ höjd, strategi eller ledning, beroende på grundartyp. De flesta grundare jag jobbar med är väldigt produktstarka. Då kanske det första som ryker är: Den nya produkten för höstlanseringen blir inte av i höst, vi skjuter den till Q1. Större saker än så borde inte ske. Sedan gillar jag att köra founder stories, founder ads, där grundaren står framför kameran. Det är genuint, funkar bra och människor relaterar. Du är oftast trovärdig framför kameran oavsett hur dålig annonsen blir. [00:16:44] Du kommer inte få nya sådana annonser. Ska man återskapa från biblioteket som byggts, eller bygga upp nya entreprenörer i bolaget som inte gör founder ads men employee-generated content? [00:17:06] Då kanske flera i bolaget redan ska vara identifierade, stå framför kameran och skapa content flera gånger i månaden. Svårt att börja den dagen någon är borta. Det går, men … [00:17:21] … jobbigt i sista minuten. Det är två saker jag tänker är kritiska. Några frågor att ställa sig är: Vilka … [00:17:32] Hur kommer vi dit? Exakt. Vilka beslut kräver fortfarande dig? Om du inte är där och fattar dem, vad händer, och hur ska de hanteras i stället? Ponera att vi inte sålt. När en ny delägare kommer in vill den vara med och sätta kartan, framtiden, vision, mål och budget. Fram till dess har du huvudansvaret. [00:17:57] Som grundare, troligen majoritetsägare och ytterst ansvarig vd, sitter du på många stolar och har många hattar. Du är ytterst ansvarig för bolaget, både juridiskt och kommersiellt. När du vet det, vågar du släppa budgetansvaret? Kan du ge onlinebudgeten till en growth manager eller någon i teamet, eller ska du vara med själv? Högst individuellt. Det beror på din kunskap, hur duktig du är på forecasts och marknadstrender och på att analysera egen data. Kan du det väldigt bra är det klart att du ska göra det. Är du inte världsbäst kanske någon i teamet är bättre än du på att analysera forecasten. Vad säger Google Trends och vår Google … [00:18:53] … Search Console. Har varumärket högre efterfrågan än för ett kvartal sedan eller samma tid förra året? Jämföra tidpunkter och trendlinjer. Då borde kanske den personen göra det. [00:19:07] Jag gillar också frågan: Vad skulle behövas för att släppa taget? De här besluten behöver tas … [00:19:17] … vad krävs för att de tas utan mig? Vi måste producera mer innehåll till marknadsföringen. Vad behövs för att det görs utan mig? [00:19:29] De frågorna behöver en vd, grundare eller ledare ställa löpande: Hur bygger jag en organisation som fungerar i alla led, med eller utan mig? Vi tar en term: Att någon äger ett område. Du vill rekrytera en senior som ska äga ett område. Vad tänker du om det? [00:19:59] De flesta vill det, men få kommer dit. Man lägger sig i, vilket gör att särskilt seniora känner att de inte äger fullt ut. Då tar de inte heller helt ansvar … [00:20:17] … för det de gör fullt ut. Det påverkar också resultatet, den kreativa höjden och allt längs vägen. Du behöver träna dig själv först. Det börjar i toppen med att släppa taget, se människor göra misstag och låta dem göra egna misstag. Inte gå in och rätta innan de sker. Sedan finns två typer. Ödesdigra misstag med juridiska konsekvenser, som annonsering som helt strider mot lagar och regler, eller ett inköp som är alldeles för stort och kan förstöra kassaflödet för all framtid eller i värsta fall försätta bolaget i konkurs. [00:20:57] Eller så finns små misstag: Copyn för Black Week-annonsen är lite fel, eller texten i mejlet som ska ut i september är lite tokig. Du vet, den typen. Låt folk göra det. Sitter de och funderar på om de ska skicka tre eller fem kampanjmejl i veckan, låt dem testa. Du ska inte gå in och ta beslutet: Nej, vi kör tre, eller nej, vi kör fem. Funderar de på annan knappfärg eller tagline på sajten? Sådant ska du som grundare inte medla i. Låt dem som äger området ta ansvaret. Med andra ord: Låt den ansvariga fatta alla beslut inom området, förutom sådant som kan få bolaget på fall … [00:21:48] … eller i konkurs, eller som kan ge extrema juridiska svårigheter. Då tänker jag på B.F. Skinner inom behaviorismen: Ta ett abstrakt ord och bryt ner till ett beteende. Någon säger: Äger marknadsföringen. Ganska abstrakt. Vad innebär det? Exakt. Då behöver man definiera att det kanske innebär vilka beslut personen fattar utan att fråga. Bra, en toppengrej att gå igenom. Jättebra med tydliga exempel. [00:22:21] Det här inträffar: Vem fattar beslut, vem har ansvar och hur löser vi det? Andra abstrakta ord: ”Bra ledare.” Vad gör personen som du definierar som bra ledarskap? [00:22:38] Eller ”tar ansvar”. Vad innebär det för dig? Säger du något och håller vad du lovar? Kommer i tid? Vad betyder det? Eller ”har driv”, också jätteabstrakt. Inget observerbart beteende. [00:23:02] Ett annat exempel är: Teamet måste bli mer självgående. Vad ska de göra annorlunda på måndag? Hur vet du när teamet är självgående? Du måste bryta ner det. Det är som när jag säger att Fedja är en skön kille. Okej, vad definierar en skön snubbe? Jag kan inte rekrytera någon och säga: ”Fedja är skön, var också skön.” Det är för abstrakt. Nu är exemplen väldigt breda, så misstagen är lätta att se. Men ibland säger vi något till en person och tror att vi är tydliga när vi i själva verket är abstrakta. [00:23:46] Håller med. Det grundas i kommunikation. Tydlig kommunikation är A och O i alla relationer. Här har ledaren yttersta ansvaret för en tydlig förväntansbild. [00:24:02] Förkroppsliga det med tydliga exempel: Det här är okej, det här inte. Det här är ett exempel … Sedan kommer alltid gråzoner och svårtolkade saker. [00:24:16] Det är fine. Vid rekrytering brukar jag säga att jag hellre ger en fortkörningsbot än en parkeringsbot. Vad betyder det? Gör fel. Trycker du på gasen och gör fel är det okej i min bok. Jag blir inte sur. Men om du står och stampar och inte testar alls … [00:24:40] … fel eller inte, då har du blivit väldigt bekväm. Det är fel i min bok och blir parkeringsbot, för det har stått still för länge. Allt som inte utvecklas avvecklas. [00:24:53] Allt runt omkring utvecklas. Gör inte du det blir det per definition en typ av avveckling. Om jag fortfarande red med häst och vagn har världen utvecklats runt mig. [00:25:09] Exakt. Allt börjar med dig som ledare. Svårt att höra, men nödvändigt att förstå: Tydlig kommunikation och förväntningar. Tillbaka till A och O, vad är viktigt? [00:25:24] Ge tydliga exempel och led så som du vill att bolaget ska leda team och sig självt. Går du ner i detaljer, är petig med ord och ändrar saker blir du som en fallskärm. [00:25:49] Du vill inte ha medarbetare som hela tiden ber om lov: Är det här okej? Då kommer du alltid vara flaskhalsen. Tro mig, förr eller senare sitter du med tusen saker i backlog och inget gjort. Som ledare vill du kunna ta tre steg tillbaka och tänka tio fram. Vad händer nästa kvartal? Hur såg föregående ut? Vad lär vi oss? Hur utvecklar vi kommande två, tre, fyra kvartal? Det är det du vill tänka på. Följer vi bolagets vision? Missionen, är vi trogna vårt grundlöfte, eller inte för att vi tummat på två–tre saker? [00:26:32] Sådana frågor hinner du inte med om du rättar copy, skriver mejl, går in i annonsbiblioteket, fixar etiketter, kollar om någon beställt etiketter och tittar på flaskorna. Dina faktiska arbetsuppgifter får inte tiden de borde. [00:26:54] Ett annat exempel kring ansvar: Du rekryterar en senior som ska ta ansvar. Vi säger att det är en kvinna. [00:27:03] Okej. Då skulle jag bryta ner det: Vad betyder det? I det här exemplet betyder det att personen upptäcker problem själv. Ja. Hon föreslår en lösning, fattar beslut inom sitt mandat, följer upp att problemet faktiskt blev löst och lyfter frågan när hon inte har befogenhet att lösa den. Det är ett exempel på hur personen kan ta ansvar. Ansvar går från något luddigt till något observerbart. Då kan du också titta på var i stegen personen faller. Kanske inte på alla, utan en av dem. Okej, hon föreslår inte lösningar, utan kommer till dig. När jag läste om Elon Musk hade de gjort så att när du kommer till honom kan du inte bara … [00:27:51] … säga att du har ett problem och kasta det på honom. Du måste komma och säga: Jag har tänkt igenom olika scenarier. Här är lösningsförslagen. Jag har valt den här lösningen av det här skälet. Du kommer med alternativ i stället för problem. När du brutit ner ”hon tar mycket ansvar” i steg ser du var hjälp behövs. Till exempel att föreslå en lösning. Okej, det går att jobba på. Säger du bara ”Du måste ta mer ansvar”, tänker personen: Hur gör jag det? [00:28:25] Säg i stället: När du upptäcker problem behöver du bli bättre på att komma med lösningsförslag, inte bara kasta problemen på mig. Då kan vi bolla lösningarna tillsammans. [00:28:36] Håller med. Led med exempel, gör det själv som ledare. Upptäck ett problem, kom med förslag, diskutera i teamet och ta sedan beslut gemensamt och gå vidare. [00:28:53] Vad måste grundaren släppa vid tio, trettio respektive hundra miljoner i omsättning? Svårt. Vänder vi på det, vad måste grundaren göra vid tio, tjugo, trettio, fyrtio och upp till hundra? Definitivt sätta vision och mission, vart vi är på väg, och vara med i product roadmap, vad som ska rullas ut. Kanske inte skapa produkterna med fingerspetsarna, men ha riktningen. [00:29:29] Definitivt sätta budgetar och tre- och femårsplaner, vad vi jobbar med kort och långt. Sedan vara med i rekryteringsprocesser även upp till hundra miljoner. Allt börjar med rekrytering. Får du in fel människor och bygger fel kultur från start sipprar det ner i hela organisationen som växer. Väldigt svårt att åtgärda, kostsamma misstag du inte vill begå. Vad borde delegeras? Runt tio miljoner tar du kanske första eller andra anställda. [00:30:11] Tänk då: Vad är jag bra på och behöver komplettera? Är jag produktperson, duktig på produktutveckling, kanske jag behöver någon som får ut produkten på marknaden, bra på performance, brand eller det jag saknar eller vill bli bättre på. [00:30:38] Du behöver en parhäst, helst senior. En junior i en roll du inte själv bemästrar får svårt att komma in och vara … [00:30:56] … ansvarig för området. Personen är junior och har inte gjort det i många år, så kan inte leda din vision i kanalen eller området den fått. [00:31:15] När du rekryterar inom exempelvis marknadsföring, definiera nyckeltalen personen ska mätas på. Du kan också fråga hur personen mäter framgång. [00:31:31] Då behöver du titta på hur de mäter framgång, hur du själv mäter och om de kan göra det du vill. Vi tar ett exempel. När vi försökt få hjälp med sociala medier har folk sagt att de gjort videor. Vi tittar och ser: Du kanske hjälpt någon växa på YouTube, där views är viktigt och ingen försäljning alls. De kan få views, men är det inom området du vill, köp och försäljning? Är det de nyckeltalen du tittar på? Vilka är ens viktiga? Så att man inte bara säger att vi ska ha views. Varför då? Försök bryta ner det. [00:32:16] Sätt målbilden redan vid rekrytering. Under onboarding vet man då vad som krävs inom 90 eller 120 dagar för att rekryteringen ska räknas som lyckad. [00:32:30] Oftast har du sex månaders provanställning och förhoppningsvis utnyttjar du det utrymmet. Sedan blir det mycket svårare. Man måste sätta en tydlig bild: Det här vill vi mot och så här ser vi en lyckad rekrytering efter tre till sex månader. Då mäter vi på de här KPI:erna. Personen måste själv vara med och ta fram dem för att kunna ansvara för dem. Det är svårare att få ansvar för KPI:er och nyckeltal som någon annan helt beslutat, där du själv inte har någon påverkan. [00:33:09] Ett exempel: Bolaget har vuxit till tio eller trettio miljoner och du är e-commerce manager. Du mäts främst på konvertering på sajten, snittvärde och återkommande kunder. Samtidigt har bolaget beslutat att dubbla trafiken för att öka försäljningen kraftigt. Dubblar du nykundstrafiken får du per definition en lägre andel återkommande kunder. [00:33:41] Det blir svårare att behålla konverteringsgraden, för befintliga är lättare att konvertera än nya. KPI:erna blir svårare att nå. Både kravställare och mottagare måste se om målen är realistiska. [00:34:05] Ett vanligt misstag i tillväxt är att ha hög konvertering för att man inte annonserar, utan befintliga kunder bara refererar andra. Då kan konverteringen vara skyhög … [00:34:24] … och så tänker man: Jag vill ju behålla den höga konverteringen. Optimeringen i sig blir en flaskhals. I stället kan vi tänka att vi lägger 10 000 på marknadsföring och jämföra med om vi ökar till 100 000, en miljon eller tio miljoner i månaden. Då får vi ut mindre per krona när vi lägger mer pengar. Man fastnar i att optimera något i stället för att ibland acceptera att det blir mindre. Vi tar exemplet att jag tjänar tio kronor per såld produkt … [00:34:59] … och med lite annonsering säljer tio per månad. Då tjänar jag hundra kronor. Jag har hellre en krona per produkt men säljer 100 000 i månaden, för då kommer mer pengar till kontot i slutet. [00:35:17] Man kan fastna i för mycket optimering. Exakt, en enkel kalkyl: Volym bör leda till mer pengar. [00:35:32] Back to basics. Vi pratade om det för några avsnitt sedan. Viktigt att ta kontroll över sin P&L. [00:35:44] Kan du inte som grundare sätta upp P&L med GM1, GM2 och GM3 och räkna behöver du extern hjälp. Det är lätt att räkna bort sig. [00:35:55] Jag tänker på en utmaning när man rekryterar i början: Du rekryterar till en roll inom något som inte är din styrka. Den är svår. Två sätt finns, och det ena är att lära sig området själv. Facebook-annonsering är ett exempel jag pratar med många grundare om. Eftersom jag är duktig på Meta, performance marketing och growth marketing kommer många till mig och säger att de har lite problem. Jag lunchade med en kille som skalat sitt brand väldigt snabbt, från typ fyra till 36 miljoner, på att sälja accessoarer till klockor. [00:36:40] I år har de fått en exceptionell spike, för ett stort klockvarumärke har gjort ett betydande drop. De är på väg mot kanske över 100–120 miljoner redan i år. Han säger: ”Ett av våra största misstag var att jag rekryterade en senior marknadsförare som jag tänkte var senior, satte personen på Meta-kontot och sedan störtdök annonseringen. Vi gick från snitt-ROAS på tre–fyra gånger till 1,8.” [00:37:13] Det är vanligt. Någon utan erfarenhet av ditt varumärke ska sätta sig in, oavsett senioritet. Det kan ha varit en felrekrytering från början. Personen kanske var jätteduktig på Meta för telekombolag, annan annonsering eller ett starkt varumärke där brandet och återkommande kunder drev försäljningen. Meta-annonseringen var mer en add-on. [00:37:43] Jobbar du på Telia eller Nike finns en grupp människor, men det betyder inte att just den personens arbete drev affären. [00:37:56] Exakt. Den här grundaren satte sig i någon mån in i Meta och jobbade hands-on ett tag, för det stod för så stor del av onlineförsäljningen. Sätter du dig in i problemet själv och löser det med AI, som ChatGPT, blir det lättare att rekrytera sedan. Då vet grundaren: Det här vill jag rekrytera för. De här KPI:erna ska jag mäta på. Så här vill jag att bolaget ska styras. Då kan du hitta någon smartare än dig och köpa några år. Det är ett praktiskt exempel som jag tycker är bra. Inom e-handel finns inte så många områden som du … [00:38:40] … behöver bli åtminstone lite hands-on i. Du får nog svårt att hitta ett område där jag inte har någon erfarenhet alls. Även om jag säger att jag inte är expert på supply och logistik. Nej, det är jag inte, för det finns många som är mycket bättre. Men jag kan ändå gå in i dialog med en supply- eller logistikchef på ett större handelsbolag, veta ungefär utmaningarna och vilka KPI:er som bör sättas upp för bästa möjliga helhet i e-handelsupplevelsen. Det är det grundläggande: Om du som grundare bara älskar och tittat på produktutveckling och tror att allt runt omkring kan kompletteras med externa … [00:39:31] … konsulter eller anställda, har du inte optimerat för total framgång som om du själv satt dig in och sedan rekryterat. Okej, egentligen underlättar det att ha definierat vad som ska genomföras så att det inte är abstrakt. Vi tar … [00:39:50] … ordet delegera. Någon tänker att det betyder att ge en uppgift till någon annan, men det är abstrakt. Gör vi det konkret och observerbart betyder det att någon får ett tydligt resultat att uppnå, mandat för vissa beslut, resurser att lösa uppgiften, ansvar för uppföljning och tydliga gränser för när frågan ska lyftas. [00:40:17] Du har inte delegerat fullt om personen gör arbetet men du fortfarande måste bestämma hur, godkänna beslut, upptäcka problem och följa upp detaljer. Bryter vi ner delegering hittar vi lättare var det faller, i stället för en klump: ”Delegeringen funkar inte.” [00:40:42] ”Folk gör inte vad jag tycker de ska göra.” Återigen, när du delegerar kan du inte vara fallskärmen som går in och petar … [00:40:56] … för då ser personen alltid en låg fallhöjd. Är den hög, du har fattat beslutet att delegera och den ansvariga har genomfört något som visar sig fel, måste den kunna äga ansvaret: Jag gjorde en miss. Jag skärper mig nästa gång jag gör en liknande uppgift. Men om vd, chef eller manager har gått in och pillat … [00:41:26] … och alltid räddat i sista sekunden släpper jag en del ansvar. Jag blir sämre på att vara proaktiv, för oavsett vad jag gör kommer någon ändå in och fipplar till det i slutet. Då är det inte riktigt jag som äger pucken. [00:41:46] Bli bättre på att låta folk göra egna misstag, även när du ser ett. Jag var extraordinärt tydlig med det när jag började rekrytera till Porobic Group: Jag vill ha självgående människor som vill och framför allt tycker det är kul. Ni får göra egna missar. En av våra bästa medarbetare kom direkt från City Gross efter mer än tio år där. Personen kommer in, lär sig mycket, går med en annan person och lär arbetsuppgifterna, men får göra egna missar. Så klart ser jag, eftersom jag jobbat med detta i tio år och den andra på City Gross i tio: Det här blir en miss. Det här är troligen inte … [00:42:36] … det bästa. Du kan aldrig veta, för nio gånger av tio har du rätt men den tionde kan du ha fel. Annonsen du trodde var urusel på förhand kan gå jättebra. Du kan veta mycket, eller tro dig veta, men du har inte alltid facit. Nio av tio kan du ha rätt. Men går du in och pillar och ändrar allt stör du. Personens fallhöjd blir lägre och den kommer aldrig riktigt lära sig själv eller bli helt självgående. Med hög fallhöjd lär den sig snabbare. [00:43:17] … tar ansvar och utvecklas snabbare. Tittar man på inlärning är en sak som gör den snabbare upplevd frustration: ”Shit, jag kan inte det här.” Då öppnar hjärnan upp. Jag undrar om det har med energibevarande att göra eller något sådant. [00:43:39] Upplevd frustration, hur menar du? Säg att du ska göra en uppgift och känner att du inte kan och är dålig på den. Det ökar sannolikheten att du öppnar dig för inlärning. [00:43:54] Jaha, jag trodde tvärtom. Är du frustrerad för att du inte kan något kanske du i stället lär dig att du inte kan och inte vill lära dig. Men det är också en skala, inte svart eller vitt. Det beror nog på var på skalan du är i det här fallet. [00:44:13] True story. Vi tar ”självgående”. Någon tänker att det betyder att personen inte behöver hjälp. [00:44:22] Men likadant, väldigt abstrakt. ”Jag vill rekrytera någon som inte behöver hjälp.” Hur gör jag det? [00:44:30] Bryter vi ner det vet en självgående person vilket resultat som förväntas, ser när något avviker, tar initiativ utan tillsägelse, fattar beslut inom sitt mandat och försöker lösa problem före eskalering. Den kommer med förslag när hjälp behövs och följer upp att beslutet gav önskat resultat. Skillnaden är att personen inte kommer med: ”Det fungerar inte, vad gör jag?” utan: ”Det fungerar inte. Jag ser tre lösningar och rekommenderar den här eftersom …” [00:45:09] Okej. Då har du definierat ordet självgående, som finns i nästan hälften av rekryteringsannonserna och som jag tror finns i de flesta arbetsbeskrivningar. På en arbetsplats förväntar man sig någon självgående motorik. [00:45:28] Sammanfattat: Självgående betyder att personen tar sig från problem till resultat utan att någon annan driver processen. Jag gillar det, en bra sammanfattning. [00:45:39] Ska vi avrunda segmentet? Vi kan prata hur länge som helst om att arbeta bort sig själv och ge bolagsbyggartips. Har ni fler frågor om organisation och entreprenörskap, skicka DM. Vi tar definitivt upp det kanske i december eller januari och sammanfattar frågor. Q&A är alltid kul och vi vet att de avsnitten blir lyckade. [00:46:10] Vi har ett nytt segment i veckans … Fredrik observerade att ni älskade avsnittet där vi bröt ner ett annonsbibliotek och tittade på Alba Healths annonser. Nu tänkte vi ha ett återkommande segment nästan varje vecka, där vi i stället för en massa annonser tittar på veckans annons. [00:46:40] Vad har vi för veckans annons den här veckan, Fredrik? Egentligen var det du som tänkte: Vi känner Björn och gänget på C'est Normal, låt oss ta dem. Nu är vi inne på Facebook Ad Library, eller Meta om man vill kalla det så. Jag har fyra annonser i miniatyr. Vilken vill du välja? Varför väljer vi C'est Normal? Jag har bombarderats av deras annonser på sistone, åtminstone före sommaren. Jag ser ett starkt och tydligt mönster de senaste 12–18 månaderna. De har gått från ganska statiska bilder och tråkig annonsering till mer rörligt, personligt, innovativt, humoristiskt och utbildande material. Trots att det bara gäller, quote unquote … [00:47:31] … apparel, kläder: Jeans, skor, t-shirts, shorts och badkläder. Basic apparel, gjort med finess. Annonskontot sticker ut jämfört med andra i kategorin. Jag har inte resultat svart på vitt, inte fått siffror från Björn eller någon på C'est Normal. Men jag kan nästan med handen på hjärtat säga att det går som tåget och troligen dubblat, om inte tripplat, omsättningen på 18–24 månader och fortsätter öka explosionsartat. Jag fick visserligen ett pitch deck för två år sedan och visste att de omsatte runt 30–40 miljoner. [00:48:22] Jag tror att de är på väg att slå hundra om de inte redan gjort det. Du kanske har bättre insyn. Har du det får du hålla det för dig själv. Vi väljer en annons. [00:48:32] Jag vet inte hur mycket jag får säga. Nej, håll det för dig själv. Vi tar bildannonsen här uppe … [00:48:41] … till vänster. Uppe till höger, förlåt. Vi är i Library, har valt aktiva annonser och sorterat på recent, men scrollat längst ner för att se vilka som kört längst. [00:48:57] Bra förklaring. Varför vill vi se dem? Har en annons kört en dag har vi högst troligt ingen aning om hur den presterar … [00:49:07] … om den är bra eller dålig. Här har annonsen kört sedan den 22 maj 2026. Plattformen är Instagram men av någon anledning inte Facebook. [00:49:24] Vi trycker på ”Se mer detaljer”. Här ser vi att den riktar sig till män 25–55 år och har 28 000 i reach i EU. Ganska lågt. Väldigt lågt, men det kan vara fel. Den kan ha blivit resettad. Med stor sannolikhet har den nått många fler. [00:49:47] Under EU ser jag att location bara är Sverige och att den riktar sig till män. De säljer nog mycket här, troligen huvudmarknaden och där de kommer ifrån. Vi testar annonsen. [00:50:01] 25–34 har största delen av viewsen. Vi kör. För er som tittar är det första gången vi ser annonsen själva. Det var bara bilder som flashade. [00:50:14] Bilder som flashar till musik. En enkel annons som framhäver någon sorts affinity: Du känner igen dig i eller aspirerar till livsstilen inför sommaren. Publicerad 22 maj och kör fortfarande. En lifestyle-ad med kläder i olika bilder som flashar snabbt. Vill du se en av bilderna … [00:50:43] … måste du pausa videon. Bra, för när du pausar indikerar du att det är något du vill titta på. [00:50:51] När det går fort tenderar folk att vilja se och pausa, eller se videon flera gånger. En av de starkaste metrics för om en annons går bra är när folk har sett samma på repeat två, tre eller fyra gånger. Här kanske man tittar tio gånger för att det går så snabbt. [00:51:14] Det finns mycket fördelaktigt. Är den svår att ta fram? Troligen inte. Loggan ligger mitt på skärmen. Vad tycker du? [00:51:25] Väldigt annonsig. Både ljudet och … Generella ord! Exakt, generella ord. Men tyvärr blir den annonsig. Veckans annons är väldigt annonsig. C'est Normal börjar copyn med … [00:51:41] ”At C'est Normal, we create pieces that move with you. Refined, flexible and quietly essential.” Katastrofdålig copy. Det enda du saknar … En call to action, uspar, någonting. Utgångspunkten är ”we”. [00:51:58] Exakt, perspektivet bör alltid vara kundens. De långa strecken ChatGPT skriver … Det känns som ChatGPT-text. What's in it for me? Som kund bryr jag mig inte om vad ni på C'est Normal tycker om att skapa ”pieces that move with me”. Jag bryr mig … [00:52:19] What's in it for me? En annons med hög förbättringspotential. Vad ger vi den? Vi får betygsätta först. Åh gud, vad har vi för skala? [00:52:34] Noll till tio. En annan grej innan jag svarar: Var ligger den i deras säljtratt? Är den det första folk ser och får de nästa video efteråt? Det är svårt att bedöma därifrån. [00:52:54] Svårt för mig med. Den kan placeras både top och bottom of funnel. En bred annons över ett brett spektrum. Across the funnel. [00:53:05] Fyra då. Bra, Fredrik, vi är synkade. Jag tänkte också fyra. Positivt att den går snabbt och har snygga bilder. Mycket talar för att man vill pausa och se om. [00:53:21] Men allt säljande och aspirerande försvinner lite. Du ser inte riktigt vad de säljer eller pushar. Det är mycket vi-känsla. Vi borde ta någon med Warner framför kameran som motvikt, eller … Ta den här … [00:53:43] … grundaren. Vad heter han, Benji? Här har vi Ben. Ta den. Exakt samma målgrupp, 21 maj, ungefär samma datum, liknande målgrupp och reach. Bra jämförelse. Vi trycker play. [00:54:04] ”We're in the [oklart i underlaget: fence], shooting the new overshirts, also some linen stuff and the brand-new shorts. But before that, I want to tell you about the sneakers. This week is Sneakers Week, so 25% off all of our sneakers, and we have them in a lot of different colors. First of all, my favorite one, this beautiful cream. We also have cream and green, my second favorite. We have five colors in total.” [00:54:27] ”Also this beautiful white for the summer. Get yours right now on cestnormal.com, and see you later for the rest of the collection.” Okej, vad tycker vi, Fredrik? Du börjar. Den känns inte som en annons. Speciellt människor som gillar och följer Benjamin i sociala medier kanske stannar i flödet när de ser honom och bilen han ofta visar upp, en gammal Mustang. Han står och snackar som om vad som helst, och plötsligt visar det sig vara skorna han pratar om. [00:55:00] Jag blev också lite chockad över att det var skorna. Jag håller med. Det finns en pattern interrupt: Du vill se miljön och personen … [00:55:12] … känns likeable när han börjar prata. Flytande och enkelt att hänga med. Däremot finns många små förbättringar. Ingen logga här, så den känns långt ifrån lika annonsig. [00:55:29] Mer som ett inlägg i flödet. Däremot gillar jag inte hooken. Börja med att sälja det du säljer så att det är tydligt. Det var overshirts, sedan t-shirts och sedan skor som kom inflygande. En rolig twist med en sko i olika färger. [00:55:50] Twisten höjer betyget. Men överlag står han lite långt från kameran och ljudet är krassligt. Man hör inte riktigt bra, det är inte in your face. [00:56:05] Tror du inte … Det låter som att han har lav-mikrofon. Han låter väl inte långt från kameran? Jag tror att han står ganska långt ifrån. Han kanske har en mygga, men utomhus är ljudet inte riktigt så krispigt som med en bra voiceover. Han känns inte heller förberedd på vad han ska säga. Man ser honom kliva ut ur bilen, från bakdörren, och i slutet glömmer han något. I stället för att ta om blir det: ”Ja, just det, vi har också det här.” Det är en kampanjannons. Vi vet att kampanjer som Sneakers Week, 25 procent på sneakers, brukar fungera bättre i statics än just … [00:56:44] … video. Just den här typen av video får lite för många negativa grejer. Men overall, vad ger vi den på en tiogradig skala? Den är svårare. Jag har suttit och kollat biblioteket och de kliver ofta ut ur en bil, monterar något eller gör något annat än de vill visa upp. Jag vet en annan video där han står och monterar ett picknickbord och plötsligt pratar om sin produkt. [00:57:22] Jag gillar det. Det finns en poäng och en pattern interrupt, särskilt med en miljö som får folk att känna: Där vill jag också vara. [00:57:35] Är det då positivt eller negativt att inte vara helt inzoomad? Här tycker jag negativt, för han börjar sälja ett plagg. Hooken är ”Look at my overshirt”. [00:57:49] Vi tar igen. ”We're in the [oklart i underlaget: sal fence], shooting the new overshirts, also some linen stuff and the brand-new shorts. But before that, I want to tell you …” Som ni ser gör han reklam för flera olika saker. [00:58:01] Det blir rörigt. ”Before that”, men sedan kommer han aldrig till ”that”. Det kanske är den enda annonsen någon får i flödet. Okej, du skulle ju prata om din overshirt. [00:58:13] Tror du det är det enda de pratar om, eller …? Sedan kom allt om sneakers, så jag tror inte annonsen var förberedd, utan mer: Benjamin … [00:58:20] … vi ska snacka sneakers. Du har inget manus, men står framför den coola bilen och vi filmar från två meters avstånd. Shoot. Så spelar de in. [00:58:31] Lite hastigt på väg till en shoot, och då pratar han som han brukar: Vi är på väg till en shoot, men innan det … Som om tittaren sett många andra saker före eller känner varumärket väl. Då funkar det kanske bättre. Men många exponeras för den första gången någonsin. [00:58:51] Den körs i dag, flera månader senare när sommaren är förbi. Jag vet inte vad jag tycker. Eller jag vet, men vill höra dig först. Utmaningen för mig är att de jobbar i flera steg. Det här är troligen inte den enda annonsen någon exponeras för … [00:59:12] … och jag vet inte var … Du pratade om att Facebook-algoritmen vet mer om när den ska introducera vad för personen. De kanske redan sett två videor eller stillbilder. [00:59:29] Säkert. Jag tror den kommer längre ner, tydligare bottom of funnel. Spelar platsen i tratten roll? Ja, men det gör inte själva annonsen bättre. Creativen i sig är ganska dålig. [00:59:48] Jag ger den sex då. En sexa? Jag hade gett lägre, ungefär fyra, samma som förra. Den har en plats i tratten, men ungefär samma. Vi tar en sista. Det skulle vara veckans annons, men blir veckans tredje, tre från C'est Normal. [01:00:14] Vi måste hitta en som får mer än fyra eller sex av tio. Hoppas den här är bättre. Vi tar en av deras senaste, eller en senare i biblioteket. [01:00:28] Läs copyn innan vi trycker play. ”Last summer, it sold out quicker than we imagined. So we brought it back sharper, lighter, better than before. Updated fits, refined details, fresh seasonal colors. The Holiday Linen Collection now includes three warm-weather staples: the [oklart i underlaget: sort shirt], linen trousers and linen shorts.” Vad tycker vi? [01:00:56] De säljer tre saker samtidigt, va? Tre. Det är en kollektionsannons för hela Linen Collection. Tryck på annonscopyn. Kommer det mer? [01:01:12] Ja. ”Designed for slow mornings, long lunches, late dinners and everything in between.” Allt till alla. ”Discover the new collection now.” En tydlig call to action. Vad jag tycker om den: ”Last summer, it sold out quicker than we imagined, so we brought it back.” [01:01:31] Nu bättre för att vi tagit till oss feedback. Lättare, bättre fabrics, sharper och uppdaterad passform. Vi skapar en fear of missing out: Den sålde slut förra sommaren och är tillbaka bättre än någonsin. Lite iPhone-känslan, där varje ny är bäst någonsin fast de uppdaterat väldigt lite … [01:02:00] … nästan omärkliga skillnader. Knappt märkbara, men det framställs som en ny, innovativ produkt. De har lyckats med det i snart tjugo år. Lite det stuket här. Är det fel? Nej, skitbra, tror jag. [01:02:16] Ärligt talat är det mycket bättre copy än de andra, med tydlig call to action i slutet. Jag saknar länkarna, men annars är allt i copyn bättre. Längre och mer matnyttigt, så du kommer läsa. Vi vet att när du läser stannar du längre på annonsen. Människorna som faktiskt är intresserade och läser stannar ett antal sekunder längre i snitt. Det ger högre average view, vilket indikerar en bättre annons, och i sin tur ger bättre CPM-kostnad i Meta-kontot. [01:02:50] För den som inte vet: CPM är kostnad per tusen visningar. Cost per mille, va? Ja, mille står för tusen, inte miljon. Jag tänker fortfarande på att de skriver ”we”. Vad tycker du? [01:03:06] ”Last summer, it sold out … we brought it.” Fortfarande vi som gör, men nu är fokuset ändå på dig. [01:03:15] Mycket mindre på oss och vad vi gör och vill. Mer att det är designat för dig utifrån feedback från communityt. Det står inte direkt i copyn, men är den underliggande meningen. Vi trycker play. [01:03:34] Ett vanligt misstag jag vill nämna: I mitt projekt för att skriva copy jagar jag ChatGPT och Claude för att de skriver ”vi”. Min gissning är att de tränats på det som skrivits på internet. [01:03:51] Många skriver ur jag-perspektivet: Jag har gjort det här. På företagets sajt vill man berätta sin story. Fokus är inte kunden, utan vår story och historia. [01:04:09] I stället för kundnyttan och vad kunden får. Exakt. Kunden ska vara i fokus i annonser, story, produktsida och överallt. StoryBrand av Donald Miller, sjukt bra. Intressant att bygga upp kunden som hjälten. [01:04:25] Jag gillar hans nya 2.0 också. Han har gjort en uppdaterad version. Vi trycker play. ”It is hot. Except when you're wearing a pair of linen sets. These are made from 100% premium linen, which is very breathable and also comfortable. We also added zipper pockets so you never lose your stuff, and it's available right now in many different colors and different fits on cestnormal.com.” [01:04:54] Älskar det här. ”It is hot.” Mycket bättre hook. Dels kan du relatera till värmen, för det har varit en varm sommar. Den kördes i augusti, väldigt right on time. Bra timing. Det var extremt varmt de augustidagar jag var i Sverige. Var du utomlands var det kanske ännu varmare. Right? Bra hook: ”It is hot, except when you're wearing a pair of C'est Normal linen pants.” Jag går i jeans, det var varmt. Jag relaterar och tänker att jag borde haft deras linnebyxor. Jag letar efter linen pants. Är jag ute efter det eller byxor överhuvudtaget? Breathable, lightweight. Sedan går han in på uspar. [01:05:49] Han börjar med någon pattern interrupt så att du stannar: ”It is hot.” Ja, det känner jag igen och vill veta mer. Sedan: Förutom när du har våra byxor, för de är lättare, bättre, andas och är naturmaterial. [01:06:11] En bra uppbyggd annons med tydlig call to action i slutet: Gå till C'est Normals sajt för att lära mer. Den bygger AIDA bättre med awareness och interest. Sedan desire när man zoomar in och ser när han rör byxorna hur sköna de känns, ärligt talat. Då blir man taggad på att klicka hem … [01:06:40] … eller åtminstone lära sig mer. Mycket bättre. Vad tycker du? Gillar också. Utveckla, vad gillar du? Jag tänker på platsen i säljtratten. Den känns närmare att leda till köp, mer konkret om produkten och konkret mot ett köp … [01:07:06] … jämfört med … När vi scrollade i annonsbiblioteket gjorde de många andra sysslor under tiden som fick en att stanna. [01:07:18] Här var mer fokus på produkten. Jag vet inte vad som är dåligt eller bra, jag är alltid för mätning. [01:07:27] Allt måste mätas. Det enda tokiga är Linen Collection, medan fokus ligger på byxorna. Leder länken till byxorna är det fine. Leder den till en kollektion … Det kan vi testa. Tryck ”Shop”. [01:07:45] Det står ”Holiday Linen Collection”. Tryck ”Shop now”. Då tycker jag det är fel … Men den leder till linen pants. Det är lite förvirrande och missvisande med en kollektion när du pratar om och leder till byxorna. Ändå bättre att göra så än att leda till en kollektionssida med tre produkter, som hade varit svårare och längre från köp. Det här är bättre. [01:08:13] De har merförsäljning nedanför. Men det räcker inte. Merförsäljning på vad? Inte det han visat och snackat om, Linen Collection. Du har en t-shirt och ett par skor. [01:08:25] Då hade du hellre valt helt fokus? Likadant när han sålde skon, började med annan produkt och sedan växlade … [01:08:35] Ja, den var förvirrande. Den här blir lite förvirrande i copyn, men inte i annonsen. Kanske viktigast, för du får den i story, reel eller flöde. Där kommer den fungera bättre. Landningssidan stämmer med vad du såg i annonsen, inte med copyn. Men copyn är troligen ChatGPT-genererad, och det är deras stora misstag. De har ingen bra prompt … [01:09:03] … och har tyvärr inte kvalitetssäkrat materialet de publicerar. Men överlag en bra annons, bättre pattern interrupt och bra hook. Jag gillar att saker händer i videon, men det finns förbättringar. Vad skulle du förbättra? Kanske lite längre backstory kring det i texten: Det här har vi utvecklat, och varför. Texten hänger inte riktigt ihop med videon i dag. [01:09:35] Du menar varför de utvecklat byxorna, varför de har lättare tyg? Han nämner vissa uspar men inte det som står i texten. De här är … [01:09:46] Är det bra eller dåligt att texten skiljer sig från det han säger? Dåligt, tycker jag. Bättre att förstärka budskapet i texten än tvärtom. I dag är texten genererad från … [01:09:58] Kan det inte bli att de läser och tittar och tänker att det är samma sak? Jo, men det är inte dåligt. Frågan är om det förstärker. Jag tycker det är bra att förstärka budskapet som visas. En URL saknas, lite längre video med backstory hade inte skadat och något mer kunde hända. Visst, du zoomar långsamt … [01:10:25] … men inget annat händer. Inte jättemycket B-rolls, vilket kanske inte behövs. Men lite mer som händer hade inte skadat. Vad ger du för betyg? [01:10:37] En stark sjua. Det finns en plats för den i kontot. Den presterar troligen helt okej, för man blir lite sugen. En aspirational-annons i ett varmt land där byxorna sitter bra på personen … [01:10:58] … och du får ganska mycket mer än att det bara är vanliga linnebyxor. En stark sjua. Kul att du säger aspirational. När han pratar om värmen och hur svala de är tänker jag mer feature, att tyget påverkar värmen. [01:11:24] Det ena utesluter inte det andra. Båda kan finnas i samma annons. Här finns båda, kanske inte den mest aspirational någonsin. Inte David Beckham i en snygg bil … [01:11:41] … som man kanske ser upp till. Men jag tänker i det här fallet på något jag lyssnade på tidigare om hur folk påverkar en. Då hade de en fotbollsstadion med många olika personer: Kändisar, TikTok-profiler, YouTubers, poddare och sådant. Sedan mätte de hur populära personerna var utifrån mängden applåder de fick. [01:12:15] De så kallade David Beckham-kändisarna, kanske inte just han för han är stor, men A- och B-kändisar, fick minst applåder … [01:12:30] Really? Ja, folk kunde inte relatera lika mycket. Livestreamers fick mest, för de streamar nästan varje dag. Folk ställer frågor och får svar. Aspirational behöver inte vara en A- eller B-kändis i dag. Intressant iakttagelse. [01:12:52] Tack för den, den ska jag också kolla upp. Med det sagt avslutar vi veckans segment. Det skulle vara veckans annons, nu tre. Hoppas ni är kvar och lyssnar. [01:13:07] Vi får dela upp nästa gång. Hittar vi annonser får vi sprida ut dem. Från nästa avsnitt av Noll till 100 blir veckans annons mer förberedd. Då tar vi den ni som lyssnar skickar in … [01:13:27] … eller som vi verkligen tycker är bra, och gör en kalkyl, betygsätter och bryter ner varför den är bra, som hittills. Sedan någon ranking i slutet av månaden. [01:13:48] Och i slutet av året rankar vi alla annonser vi haft. Kommer du ihåg allihop då? Hundra procent, det här är min hemmaarena. [01:14:00] Hoppas ni gillar segmentet. Gör ni inte det, skriv så skrotar vi. Såpa eller skräpa? Vi skräpar om det inte tillför nytta i Noll till 100. Jag lovar att vi gör det, eller hur, Fredrik? [01:14:18] Jajamän. Grymt. Stort tack, än en gång, för att du lyssnar. Har du fått ut någonting, hjälp oss: Gå till YouTube, gilla och prenumerera. Gå till Spotify och ge oss ett betyg … [01:14:37] … på podden. Vi är typ uppe i hundra recensioner nu och vill ha lite över hundra. Skicka vidare till en kollega eller någon som får nytta av den. Vi ses nästa vecka. Tack för avsnittet. [01:14:58] Tack så mycket. Hej! Yeah.