Noll till 100 / avsnitt 107
Facket mot Västerbottensåpa och nya lagen för e-handlare #107

Renskriven textversion av hela avsnittet.

[00:00:00]
Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Noll till hundra. Med mig som vanligt har jag Fredrik Ankarsköld. Ny vecka, ny start eller vad säger du, Fredrik? Jajamensan. Solen är ju här så att det känns mycket bättre nu redan.

[00:00:12]
Ja, taggad. Jag ser dig på ansiktsuttrycket. Du är glad i alla fall. Ja, du då. Nej, mitt ansiktsuttryck bedrar. Jag är glad men den sjukaste grejen hände förra veckan.

[00:00:26]
Berätta. Alltså det här är något så osannolikt som det kan bli. Så i flera år som vi har jobbat med Västerbottens Såpa så har jag hela tiden tänkt så här. Vi gör någonting bra för världen. Vi gör något bra för samhället. Vi gör något bra för lokalbefolkningen uppe i Vilhelmina. Och vår intention har alltid varit att stötta lokalsamhället. Och när vi började jobba med bolaget 2022 så läste jag en artikel det året att Vilhelmina var en av de orter där flest människor flyttar bort ifrån, i hela Sverige

[00:01:01]
Det är en ort med bara några tusen personer, right? Procentuellt så försvann det ja men det var en hög tvåsiffrig andel människor från Vilhelmina. Mm. Och anledningen stavades arbetsbrist. Folk hade inte jobb så man flyttade till ställen där det finns fler jobb. Så när vi började skapa arbetstillfällen så var det alltid någonting som kändes åh du vet nice. Man bidrar till lokalsamhället och längst vägen så har vi ju vunnit priser och utmärkelser och till och med länsstyrelsen. Alltså vad heter chefen för hela Västerbotten?

[00:01:40]
Ja du det är en bra fråga det. Landshövdingen för Västerbotten. Mm. Hon bjöd in oss till palatset som det så fint heter i Umeå för att tilldela ett regionalt pris till Västerbottens Såpa 2025 för att vi så här på kort tid har vuxit och anställer många människor och ja så man blir ju som entreprenör extremt stolt när man ser vad man åstadkommit.

[00:02:07]
Mm. Vet du vad som hände i förra veckan då? Berätta. Nu är det någon person på Facebook som börjar hänga ut oss för att vi inte har kollektivavtal och skriver att det är oetiskt att handla från Västerbottens Såpa för att de anställda inte har övertidsersättning eller någonting så här strunt grejer som är helt irrelevanta i sammanhanget. Dels så har de ju absolut inte pratat med någon anställd för att alla älskar att jobba på Västerbottens Såpa. De trivs, de har bra gemenskap där uppe. Du vet det är vi har kollektivavtalsenliga villkor som det så fint heter som är sjukt mycket bättre än ett kollektivavtal. Så kollektivavtalet är ju vår bottomline. Vi har så här tittat på hur ser det ut i kollektivavtalet och sen tänkt vi är snabbväxande entreprenörslett bolag. Vi behöver inte ha ett kollektivavtal. Vi kan ha någonting som är bättre. Och vi har

[00:03:03]
försökt åstadkomma det genom att ja men vi har Fora, vi har pensionsavsättning till de anställda, vi har extra, alltså övertidsersättning, allt det som de snackar om på Facebook har vi ju redan.

[00:03:17]
Mm. Men ändå ska de hänga ut ett såpa som att vi på något sätt utnyttjar människorna i Vilhelmina. Vad tror du det beror på då? Alltså det här är ju facket.

[00:03:29]
Mm. Så facket har ju varit på oss nu i några veckor och för att teckna ett kollektivavtal. Så efter att jag tror att efter den här nyheten med att Vendis köper stor del av bolaget, kommer ut i media och det blir en del massmedial uppmärksamhet, då ser IF Metall ”Nu jävlar ska vi dela upp bytet mellan oss”, eller ta bytet. Så de ser det här som ett byte på något sätt.

[00:03:56]
Det här är ett bolag som växer här från en lokalort som varit relativt död inom svenskt entreprenörskap eller näringsliv. Har inte haft tillväxt på många år. Många bolag har behövt stänga ner. Den största arbetsgivaren stavas ICA, lokala ICA-butiken och så förutom kommunen då. Och nej då ska vi ge oss på det här lilla stackars bolaget.

[00:04:23]
Mm. Så de har ju de är på oss med galna metoder: ”Ni måste skriva på här.” När vi säger att det är en förhandling för att det är ju en förhandling. Det heter ju förhandling i svensk arbetsrätt.

[00:04:36]
Mm. Då säger de: ”Nej, vad tror ni det här är? Det är inte en förhandling. Ni ska skriva på. Vi kommer bara för att ni ska skriva på, så är det klart.” Det jag tolkar som utifrån jag har hört liknande stories med andra bolag med facket är ju att det är ju jag vet inte, nästan kriminella saker de gör.

[00:04:58]
Alltså det är typ det och jag förstår inte att politikerna tillåter såna här saker. Ja, det borde vara, eller det är säkert på något håll, men ingen vågar stå upp för det här.

[00:05:08]
Mm. Man tror att man gör någonting bra för alla människor, men det enda du gör är att du driver bort så här hela bolaget från Vilhelmina. Visst, vi kanske kommer ha kvar en liten andel människor i Villamina, men varför skulle vi alltså på något special sätt vilja förhandla med facket varje år och även om vi går med i facket så blir det ju inte bättre för de anställda någonstans. Men jag kan se, framför allt förr i tiden, att det kanske fanns ett syfte med vissa grejer med facket. Det fanns det. Nej, alltså facket kommer ju från någonstans tidigt 1900-tal när det när det fanns ett starkt driv och bra syfte för det när det var gruvarbetare det var ja men

[00:05:57]
en stor industri som växte fram där det fanns människor som vart säkert utnyttjade eller exploaterade eller underbetalda och inte kunde stå upp för sig själva, för det var det jobb som fanns. Nu är det ju nu är det ju någonting helt annat. Alltså vi lever ändå 2026. Vi har så mycket som är positivt i entreprenörskap Sverige att det är det ska inte behövas den typen av metoder som facket använder sig av. Jag har ju följt den här Tesla-frågan och någonstans tänkt att det är helt galet vad att Tesla står på sig. De har ju varit typ bojkottade från ja men alla deras så här leverantörer i maffialiknande metoder så här. Vi kommer inte hämta era sopor om ni inte skriver på facket de till slut.

[00:06:49]
Mm. Så de hämtar inte ens soporna utanför Tesla-lokalen längre trots att de betalar för sophantering. Right. De vill inte att elektriker ska reparera deras laddstolpar trots att de betalar för underhåll och skatt och moms och allt vad det heter.

[00:07:07]
Mm. Alltså det är galna maffialiknande metoder. Regeringen borde ha satt stopp för det här längs vägen. Men det har de inte gjort. Men jag tänker också när du pratar om maffiametoder då att om de säger så här att jag ska införa krav på dig och du ska ersätta oss och det är för ditt bästa. Det är ju för att vi ska skydda dig och dina anställda. Eller inte ens dig.

[00:07:28]
Det är inte dig de försöker skydda. Det är de anställda. Men gång på gång har ju jag sett när de anställda inte bett om det och att det inte gynnar de anställda.

[00:07:38]
Nej, det är samma här. Någonstans borde det finnas ett ex antal anställda då som vill det här. Mm. Som vill att det här bolaget eller snabbväxande bolaget med [oklart i underlaget: tvilämning] ska bli fackligt ansluten.

[00:07:52]
Mm. Och det är klart de kommer ju inte säga det till oss som arbetsgivare att ja vi vill det men låt dem göra det till facket då. Men vi ber om en sån så här enkel grej. Då är svaret: ”Nej, vi har ingen sådan lista.”

[00:08:06]
Vad ser du för nackdelar för att om jag tänker så här att om du har facket som går in och tänker så här att det är inte en förhandling. Du ska bara vara med i facket. Vad är nackdelarna för de anställda om ni går med? Den årliga löneförhandlingen blir inte längre individuell lönesättning, speciellt inte i fabrik och den typen av tillverkningsdrivande bolag. Så just nu så har vi haft individuell lönesättning obviously som alla andra bolag så att vi har ett årligt... anställningsavtal, vänta, vad blir det? Årlig anställningsdiskussion, typ ett uppföljningsmöte, right? Och vi diskuterar igenom vad som har presterats, vad har man lärt sig, hur ser vi på framtiden? Vad vill man göra, vill man utvecklas etcetera.

[00:08:57]
Och där någonstans så sätts lönen och den är ju väldigt individuell. Medans på facknivå då vill de ju att man förhandlar med facket och så sätts det någon procent varje år. Och oftast är den procenten alltså den är väldigt låg. Vi pratar om typ så här två–tre procent. Tre procent, då är det en hög nivå.

[00:09:22]
Mm. Men det kan vara 2 % och du vet inflationen i Sverige de senaste åren den har varit högre. Right. Vad ska det? Det här sätts någonstans i paritet med inflationen och hur det går i samhället i övrigt så att det Men om man tar typ nu är inte jag helt bombsäker på såpa och ska inte chansa men om man tar på Porobic Group alltså vi har haft i snitt en löneökning på mellan fem och tio procent per år.

[00:09:46]
Mm. Ibland 15 20 %. Det beror på hur det går för den individuella personen som har gjort ett stort avtryck, stort intryck på mig utvecklats, vill utvecklas, vill framåt. Mycket händer ju på ett år, right? Så jag blir både irriterad och samtidigt blir jag så här, okej, man vill göra någonting bra och så blir man besviken av att sån här grej händer och att man ska bli uthängd för något dåligt som att vi vore ett hemskt bolag här helt plötsligt.

[00:10:18]
Mm. Vi har [oklart i underlaget: bedrövat] de anställda. Det är inte som att vi snodde dem från en annan firma. De kommer ju De flesta hade inte ett jobb eller hade ett deltidsjobb eller ett timjobb eller fick en bättre anställning. Det är ju därför de kommer till ett Västerbottens Såpa som börjar anställa människor från ingenstans egentligen.

[00:10:36]
Men vad har de mer alltså vad har de mer sagt från facket när de har kommit? Nej, jag har inte varit med i förhandlingarna så jag kan inte uttala mig. Vi har bara hört andrahand från vad kollegor berättar

[00:10:48]
som har varit med så att det är som vi kallar förhandling kallar de inte för förhandling. Nej, det är klart att de vill att vi ska gå med i facket. Vi måste gå med i facket för att vi är så litet bolag och det är väl där vi har landat i att okej, vilket förbund är bäst för oss och de anställda och de allra flesta av våra anställda jobbar i lagret och i plock och pack och i egentligen med e-handel. Så att då tittar vi på finns det vilket fack ska vi gå med i?

[00:11:20]
Då blir det något ett facket som är närmast det är ju e-handelslogistikfack. Mm. Jag är inte bra på det här uppenbart, men det är det finns något någonting som vi håller på och diskutera med och då säger typ IF Metall då. Nej, nej, det är inte ni som bestämmer vilka ni ska gå med i. Det gör vi sinsemellan.

[00:11:43]
Vi delar upp bytet här hos oss. Vi kommer diskutera. Jag bara okej. Som att vi vore ett djur. Ja, men det är helt sjukt ju. Alltså jag tänker så här att varför ska de få välja? Alltså jag tänker så här när de kommer in och säger att vi ska få välja vad ni går med i. Det är inte så här det är ju jag tänker på monopol fast det här är värre än monopol. Här är liksom mer [oklart i underlaget: en kravspel] så att ni har inte ens ett val.

[00:12:09]
Ja, jag vet. Nej, det är jättekonstigt. Men vi har ett val för vi har ett bolag. Vi kan ju om det de andra fackföreningarna går med på att teckna ett avtal med oss så kan vi teckna ett avtal med dem och sen kan vi alltid vägra att skriva på ett avtal med. Vad är det värsta de kan göra? Ja, de kan införa någon sorts blockad utanför byggnaden. Ja. So be it. Så här vad är det värsta de kan göra?

[00:12:38]
Kalla sina medlemmar till strejk. De har inte många medlemmar i [oklart i underlaget: ofullständig uppgift]. Sedan kan de det kommer ta lång tid för dem att börja mobilisera alla andra fack mot ett litet inhemskt bolag mitt i landet. Jag har svårt att se att alla fackförbund skulle ställa upp på det. Och sen även om de gör det, ja det är inte som att det är svårt att lära sig att alltså plocka och packa

[00:13:02]
Och det finns Morgongåva. Vi kan vi kan ta och förflytta hela egentligen plock och pack till Morgongåva om det skulle vara så. Alltså för oss, för vår business så är det egentligen ett nolleffektspel.

[00:13:17]
Mm. Men för de anställda så är det ju en stor grej om vi skulle flytta verksamheten eller vi skulle förflytta massa jobb. Och för de som inte vet vad är Morgongåva? Morgongåva är vår logistikhub där vi sitter i Apotea och Babylandhuset och skickar och plockar redan as is. Där jobbar vi med ett fantastiskt bolag som heter [oklart i underlaget: Chila Health] som hyr ut personal till oss och som arbetar med fackligt anslutna och kollektivavtalsenliga villkor så att vi hyr in personal för oftast en lite dyrare slant men har den här skalbarheten att vi kan öka och minska personalstyrkan med ganska kort varsel vilket så här det har aldrig varit vår intention att öppna morgongåva för att sänka antalet anställda i Vilhelmina utan det har ju varit en redundans för oss och att vi blir inte så beroende

[00:14:17]
av en ort. Även om Morgongåva är en liten ort så är det en stor logistikhubb i Sverige. Väldigt många e-handelspaket åker ju från morgongåva. Men då tänker kanske de som driver facket att det är elakt av er att förflytta det till morgongåva. Vad tänker du om det?

[00:14:34]
Det är det. Men då skulle de ju tvinga oss till det. Mm. Right. Så att vi behöver ju inte någonstans, det vill säga vi behöver inte teckna avtal med facket, för vi är inte ett bolag som på samma sätt som Tesla är beroende av facket. Även om Tesla nu har stått emot och klarat av de fackliga påtryckningarna. Vi är inte ett Tesla.

[00:14:53]
De flesta skulle inte klara av de påtryckningarna som Tesla har haft. Nej, de flesta bolagen hade nog absolut inte klarat det. Men vi är inte beroende av återigen så här av facket så här. Ja, vår produktionsavdelning är uppe i Vilhelmina och den hade väl varit någorlunda det hade varit tufft tills vi hade gjort den här omställningen. Men det är inte alltså det hade inte varit hela världen för bolaget men för att göra det enkelt någonstans för oss och om de tror att det blir bättre för de anställda, och de tror det. Nu har inte de anställda sagt det så kommer vi göra det enkelt för oss och teckna ett kollektivavtal. Men vi kommer inte teckna vilket kollektivavtal som helst bara för att utan vi vill ju teckna ett som är det bästa avtalet för de anställda på bolaget och för de allra

[00:15:44]
flesta anställda, [oklart i underlaget: kan man ändligga], och framför allt om man tänker framåt. Vi måste ändå tänka ett tre–fem- eller tioårsperspektiv vilka fler kommer bli anställda i bolaget. Vi får ju maskiner i maskinparken som underlättar för produktion, vilket gör att vi kommer ju inte anställa jättemånga fler i produktionslinan, utan då blir det ju att vi kommer ju anställa väldigt många fler i plock och packlinan, i administration, i hantering, i kundtjänst, i e-handel, i marknadsföring.

[00:16:13]
Den typen av människor har inte IF Metall som fack. Mm. nej men jag tycker det här det här är jag har inte varit på den här sidan av diskussionen förut. Jag har ju själv varit så här fackligt ansluten i många år och känt att jag får ingen hjälp av facket. Då har jag var jag med i Unionen. dels som anställd och dels som arbetsgivare.

[00:16:39]
Jag tycker inte att det har funkat för mig. det har hänt saker historiskt där man kanske har haft lite dialoger med arbetsgivare men det har inte varit så att Unionen har steppat in och sagt att vi kommer hjälpa till på något sätt. Och sen som arbetsgivare på andra sidan så har jag ju haft dialoger med facken som har varit ganska enkla att ha att göra med och det har inte varit några som helst bekymmer för mig att att direkt adressera de fackligt anslutna på bolaget som har velat det.

[00:17:12]
Så att det här är första gången jag har med IF Metall att göra och det är ett helt annat bolag eller ett helt annat fackförbund än vad jag har haft med historiskt att göra med Unionen eller Ledarna eller de har lite andra

[00:17:29]
de är lite snällare eller jag vet inte de är väldigt resonabla typ så här mer logiska mer rimliga mer arbeta mer som ett bolag ser till såklart sina anställda alltså sina fackligt anslutnas bästa men vill inte heller störta ett bolag på samma sätt.

[00:17:46]
Jag kommer ihåg nämligen det var många år s Wild’n Fresh-salladsbaren i Göteborg mellan 2006 och 2007. Mhm. Då var det hotell och restaurangfacket satte Salladsbaren i en blockad. Vad står det? ”Ägaren Sofia Appelgren vägrade teckna kollektivavtal med argument att hennes anställda redan hade bättre villkor än avtalet krävde.” Men på grund av blockaden så gick företaget i konkurs.

[00:18:16]
Det är det är helt galet. Men jag tror att det här var en principsak för ägaren. De gjorde det till en princip: ”Jag kommer inte skriva på avtalet för att mina anställda har det bättre än utan ett avtal.” De genomförde den här blockaden ändå för att på något sätt sätta ett avtryck eller

[00:18:33]
Men som du sa, det är ingen förhandling. Det är ingen förhandling. Ja, du ska med. Och till slut så driver den här blockaden, bolaget i konkurs. Nu är vi ju långt ifrån i samma situation som stackars salladsbaren för att det finns ingen blockad i världen som skulle kunna sätta käppar i hjulen för Västerbottens Såpa. Men återigen så här, vi vill de anställda väl. Så att vi letar ju nu efter det mesta möjliga facket för de anställda att ansluta oss till och dialog med flera fackförbund för att se okej vad skulle det bästa vara.

[00:19:08]
Men det är också någonting som tar tid från övrig verksamhet. Så istället för att sitta och fokusera på hur säljer vi mer, hur producerar vi mer, hur anställer vi fler människor, så sitter en stor del av ledningsgruppen nu och gör research på fackförbund och har dialoger med fackförbund och sitter och tänker på det här i stället för hur

[00:19:28]
Hur gör vi så att tillväxten är som den har varit. Tror du det kan finnas någon fördel för de anställda att det finns ett fack? Men det är klart att det finns fördelar också så det är inte bara negativt va? Så det den stora negativa grejen som jag nämnde, det var ju det här med löneförhandlingen per år att den sätts fackligt. Och det är klart det hindrar inte dig som arbetsgivare att du kan öka en individs lön över en annan individs lön trots att det finns. Det är bara att det finns en lägsta nivå som förhandlas. Men den lägsta nivån blir också någonstans en acceptansnivå och någonting som företagen ofta jag skulle säga utnyttjar att säga så men vi har det här är potten för i år. den uppenbara stora fördelen för de anställda att de vet att man får pensionsavsättningar via Fora till

[00:20:16]
exempel. Har man inte haft det, nu har vi det på bolaget så att det är inte någon ny fördel men det kan vara att du har bättre villkor om du har övertid eller OB eller någonting annat. Så att det kan vara det. Det behöver inte vara det. beror på vilka hur ditt anställningsavtal med arbetsgivaren är och vi har ju haft en jurist som styrelseledamot eller ordförande i många år i Såpa som har sett till att vi har väldigt bra anställningsavtal för dem. och det har ju gått bra för bolaget också så man vill ju såklart belöna de anställda och att vi har ett bra jobb och att vi har en trevlig gemenskap och det har blivit bara bättre och bättre. Sen är vi ett ungt bolag. Allt började ju flyga någonstans 2023.

[00:21:06]
Så med det i ryggsäcken och hur snabbt tillväxten har gått så vi har inte hunnit med jättemycket grejer. Men då tänker jag så här att du nämnde att vissa arbetsgivare utnyttjade till att då höjer de inte löner utan de ger bara det facket säger är minimum som standardlön. Skulle det inte kunna vara så då i vissa fall att gå med i facket för vissa företag gör att de blir mer lönsamma för att de behöver betala ut lägre löner?

[00:21:35]
Jo, exakt så är det ju. Och vad ska man säga liksom? Det är typiskt i Sverige skulle jag säga. Det är speciellt produktionsbolag och tillverkningsbolag och den typen av bolag kommer ha fördelar av det. Nu finns det alltid regler kring när du anställer i Sverige. Så att bara för att du inte är fackligt anslutet så måste du fortfarande följa svensk arbetslagstiftning.

[00:22:13]
Ett typiskt exempel är att ja men du kan ju sparka människor hur du vill om du inte är med i facket. Det stämmer ju inte. Det är den största myten som finns. Vi måste fortfarande förhålla oss till exakt samma regler som ett fackligt anslutet bolag. Det vill säga du har den här LAS-reglerna som de så fint heter.

[00:22:29]
Mm. du har är det lagen om anställningsskydd eller nå sånt? Ja. Du har lagen om anställningsskydd. Det vill säga att om du har anställt någon senare än någon annan så måste den som senast kommit in i bolaget också vara den som får gå först om det skulle vara så att man behöver ja men banta på vissa roller eller vissa delar av bolaget för att det inte går bra. Och du kan inte alls göra av med människor hur som helst utan det finns ju väldigt starka kriterier. Det tydligaste är arbetsbrist. Om det är eller om sä du har inte ekonomi till att betala ut löner då måste du göra en vad heter det, inte rekonstruktion utan omorganisering.

[00:23:13]
Mm. För att se till att bolaget är livskraftigt. som aktieägare i ett bolag så finns det också en lag som ser att du behöver driva bolaget med vinst. Du kan inte driva ett bolag med olönsamt hur många år som helst för då bryter du också mot lagen. Så att förhåller man sig till den lagen och lagstiftningen och ska ha varit vinstdrivande bolag så måste man göra allt man kan för att strukturera bolaget så att det är lönsamt. Ja, lång diskussion om eller lång utdragning om mitt missnöje med svenskt arbetsliv och fack för de svenska fackförbunden. Jag tror att många entreprenörer känner med mig och det kanske inte drabbar de flesta småbolagen som lyssnar på podden, men det kan vara någonting att ta i beaktande att man ändå läser på lite längst vägen för att rätt som det var så dyker facket

[00:24:10]
upp och bokstavligen knackar på dörren. Mm. Som ett brev på posten. Om man är lite påläst, ja, om man läser på att man känner till sina rättigheter och man vet att men man behöver inte skriva på och man kan också anlita som vi har gjort då en arbetsrättsjurist som tar förhandlingen åt dig och det är såklart en förhandling. Det är inte som facket själva uttryckte det.

[00:24:34]
[drar efter andan] Men hur funkar det då? För jag vet att Tesla har ju stämt Mm. även alltså typ svenska, jag tror det är svenska regeringen och Postnord och sånt alltså

[00:24:44]
jag vet inte. De har ju ja, de har ju blockerat att typ registreringsplåtar skickas ut till folk som köper en ny Teslabil för att göra det svårare för Tesla att kunna sälja bilar i Sverige. de har blockerat vissa hamnar där de skulle ta där bilar ska in och då måste de ju kanske köras upp med på lastbil i stället. Så de har gjort det väldigt mycket svårare för Tesla att bedriva verksamhet i Sverige, så måste man ändå säga.

[00:25:15]
Mm. Men Tesla har ju gått runt det på ett snyggt och lagligt sätt och sen har de stämt då PostNord för att Postnord är en statlig verksamhet och de kan inte blockera att vi kan skicka ut registreringsplåtar till privatpersoner oftast då som köper bilar av oss.

[00:25:34]
Mm. Jag vet inte exakt och så här hur allting har gått. Jag har följt den speciellt då i början framförallt från de anställdas synvinkel för att se hur många är det som faktiskt deltar i strejken från Teslas. Och det visade sig vara väldigt få människor för att de allra flesta var väldigt nöjda med sina anställningsvillkor visade sig. De allra flesta var väldigt nöjda med sitt jobb på Tesla så det var ju väldigt få som kunde plockas ut i den här strejen som de hotade om.

[00:26:01]
Mm. Så det drabbade ju inte Tesla på det sättet som det kunde gjort. Men jag tänker inom det har ju typ piloter och inom flygindustrin har det varit en hel del strejker.

[00:26:10]
Mm. Och då antar jag att det kanske kommer till en punkt där det faktiskt är horribelt för de anställda att jobba och det finns en fördel också. Jag har ingen aning vad de handlar om. Det jag vet är att det är ju kanske lite enklare att organisera alltså piloter eller pilotanställda eller vårdanställda.

[00:26:29]
Mm. och som oftast har färre arbetsgivare att välja mellan och de är där de är oftast under väldigt lång tid och ja, jag tror att det är en annan typ av strej och den kanske handlar om andra saker. En utmaning som jag kan tänka mig utifrån fackets synpunkt också är ju att om vi har ett bolag som missbrukar sin relation, alltså hur de anställda behöver arbeta, då kommer ju inte de vilja gå med i facket heller. Alltså jag försöker bara jag försöker bara se hur olika

[00:27:05]
nyanser av det. Ja, exakt. Jag vet inte. Jag har ingen aning. Ja, kanske. För jag tänker ju själv så här, tänk att du är som fack och så ser du en organisation som gör ett dåligt jobb bland de anställda. Då kommer ju inte de vilja gå med i facket och då försöker de tvinga sig in. Problemet blir ju då när de försöker tvinga sig på och använda den metodiken på andra företag

[00:27:26]
på schyssta bolag. Ja. Ja. Ja, faktiskt. Jag vet inte. Jag har inte reflekterat över det. Alltså det är det enda som jag sa i början, jag är besviken för att man har hela tiden gått med tanken att vad bra vi gör någonting gott för samhället här och att man porträtteras som en ondskefull demon på sociala medier.

[00:27:46]
Nej men på sociala medier, som att det inte är ett etiskt ansvarsfullt bolag för de anställda. Mm. Så bara för att det är produkter som gör bra för miljön så är de inte bra för de anställda typ titeln.

[00:28:02]
Mm. Va? Och så är det så här helt sjuka inlägg. Jag blir chockad, besviken och jag tänker någonstans ja, låt det bli. Mm. Man får man får gå vidare. Vi ska som sagt inte prata hela avsnittet om facket. Det är mycket som händer i e-handels-Sverige. Vi har vi har några stora nyheter som jag tänkte låta oss adressera vad som händer för vi har ett bolag som heter Ongoing som jobbar med mycket som många e-handelsbolag jobbar med. Oftast om du jobbar med en 3PL-aktör som plockar och packar ett lager så kan de använda sig av ongoing som lager och hanteringssystem. Eller så kanske du själv har gjort det som jag handlar direkt att okej, vi behöver en ett system och så har man upphandlat Ongoing. Ongoing har vuxit ganska fort.

[00:28:55]
Allting är relativt men de har vuxit ganska fort. Växer med typ 20 25 %. De är väldigt lönsamma. Omsätter runt 170 180 miljoner förra året. Gjorde kanske 70 någonting miljoner i vinst. Så det är väldigt hög lönsamhet. De säljs nu till ett riskkapitalbolag för 3 miljarder kronor.

[00:29:17]
Mm. Det är helt galet. Hur tänker du? Alltså jag tänker att det är intressant med de här värderingarna som uppstår just nu för att jag är med i en medlemsklubb för investerare och satt och lyssnade på några pitchar förra veckan också och det var ju likadant att värderingarna kan ibland låta lite galna. Jag försöker jag förstår själv inte logiken ibland bakom dem.

[00:29:46]
Nej inte jag heller. Alltså det här är om man säger så här drar en parallell det är typ 35 40 gånger EBT. Mm. Förra årets EBT. Det är en enorm multipel. Inget bolag inom retail eller e-handel får i närheten av de multiplarna. Inte ens de finaste kvalitetsbolagen. Typ ett såpa eller Ninepine eller Switch Nails för den delen som såldes förra året. Inget bolag jag läser om får i närheten av de multiplarna.

[00:30:22]
Så jag är det är klart att jag är förvånad dels för att jag vet att SaaS-industrin är de möter sin största utmaning någonsin med hjälp av AI. Vi har ju pratat om det i podden många gånger hur enkelt det är att återskapa eller bygga SaaS-verktyg. Vi har

[00:30:42]
jag kan tänka mig kopplingar för nu har du MCP:er. Det kallas MCP som gör att om du har två olika API:er ett API hittar vi på snackar grekiska och en API snackar jag vet inte, turkiska. De är inte alls överens där. [skratt]

[00:30:57]
Ja, bra att ta Turkiet och Grekland då. Ja. Och så tar du en MCP-koppling som Anthropic var den som var med och skapade. Det är egentligen en tolk som gör att du har ett API. Den kan fortsätta snacka på sitt språk och det andra API:t snackar på sitt språk och MCP:n emellan. Ja.

[00:31:11]
Tolkar det emellan och det gör ju att olika API:er du kan göra kopplingar som förut kanske var jättekrångliga blir mycket lättare. Ja, det är det. Det är det är mycket lättare. Jag pratade med ett ungt bolag som startade en tjänst som heter Pango, tror jag. Pango AI. Den har funnits i kanske ett år. senaste fem månaderna har de vuxit ganska snabbt. vi kommer nog ansluta oss till det för Såpas räkning och börja prova det. Jag kan vi kan prata om det mer efter sommaren om det har varit en bra eller lyckad. De säger att de gör två såna här kopplingar om dagen. Två till fyra kopplingar om dagen kan de koppla på då är det carriers alltså UPS, DHL, Budbee, Postnord Instabox Det finns ju hur många carriers som helst. Och så har du globalt ännu större så du har de post

[00:32:04]
och du har Italia post och amerikanska och allt möjligt. Och alla de här postbolagen har egna API:er. Så för att du i checkouten ska kunna veta när får jag mitt paket så måste det finnas en koppling till det budbolaget så att man vet när hämtar budbolaget, hur sorteras paketet i budbolagets terminaler, hur mycket finns det just nu att sortera? När kommer mitt paket ungefär komma fram? Och idag kan man veta ganska mycket till och med nästan på timmen när det kommer fram till slutkonsumenten om du lägger in order idag. Vi vet när vi har plockat och packat det.

[00:32:39]
Vi vet att det hämtas idag klockan fyra. Vi vet att om det hämtas idag klockan fyra så kommer du få det i morgon klockan två, som exempel. Det är lite mer åt Ingridhållet då eller?

[00:32:49]
Det är Ingridhållet så att det är det här är ju en Ingrid konkurrent. Pango pengo, tango nå nåon [skratt] någonting sånt. AI. Mm. Och då kan de också presentera det här på produktsidan så det blir väldigt likt Amazon. Vi har ju tidigare estimerat själva och haft egna grejer som gör den här estimeringen, men nu kan vi använda oss av deras verktyg så att det blir mer trovärdigt och mer accurate.

[00:33:12]
Det sagt om de har lyckats återskapa Ingrid och gör så här två tre fyra kopplingar per dag med hjälp av AI mycket såklart och typ en eller två utvecklare som sitter och knackar på det verktyget medans jag vet att Ongoing Ja, alltså det är det definitivt bör ju konkurrensutsättas. Så det är inte lång tid innan bolag förstår det här och hoppar av ett ongoing eller ett Ingrid och hittar alternativ. Och i det här caset då ett Pango som kommer som en uppstickare och bara snor en halva Ingrids kunder. Det räcker med att du snor en del av Ingrids större kunder så kommer Ingrid känna det direkt. Behöver snabba nedskärningar. Vad händer med affärsmodellen?

[00:33:57]
En annan grej som jag såg för att jag lyssnade på en intervju med ena grundaren av Klarna här om dagen. Mm. Och han berättar ju att de har ju ersatt de flesta SaaS-verktygen för hans syn på SASverktyg var ju att de lever i silos. Så att du har ju ett SASverktyg äger all data en om något område. Sen har ett annat SASverktyg som äger data om det området. Så därför har ju de istället gjort så för att kunna ha det här AI-native att de har byggt in allting så att de har ersatt SASverktygen genom att bara bygga dem själva för de är ju tillräckligt stora så det är värt för dem att bara bygga det själva och då får du istället en enhet som har alla funktioner och all data är samlad.

[00:34:36]
Okej, jag köper det. Alltså dels så pratar vi ändå ett stort börsnoterat bolag. Mm. Så att det är det är fine. De har hundratals kanske tusentals utvecklare in house så det är ju rimligt att de bygger sina egna verktyg. Men är det rimligt för ett nystartat e-handelsbolag att bygga sina egna verktyg? Kanske inte. Eller så är det för att det är så pass enkelt idag att göra det. Jag menar vi har byggt våra egna verktyg för väldigt många olika tjänster och vi fortsätter. Nu bara i förra veckan så var det en kollega som byggde ett verktyg för att [oklart i underlaget: mäta nonsens]. Alltså vi pratar om employee generated content. Så att vi har ett bolag som vi jobbar med där alla anställda skapar annonser eller UGC-material som vi kallar för EGC employee generated content. Och så har man gjort en intern ranking liksom hur vilk hur

[00:35:29]
går det? Det här är ett familjebolag många på bolaget gör content och deras anställda gör content så vi bara hur går det för allt EGC material och så vecka efter vecka så den spottar ut rapporter baserat på om det är vi kallar henne Klara, eller Johnny som leder i den interna rankingen.

[00:35:52]
Mm. Och det är så jäkla coolt för att så här det hade aldrig gått att försvara att lägga en utvecklarbudget på ett sånt verktyg. Men nu gjorde han det på några timmar och så har du ett verktyg som faktiskt fungerar. Det tycker jag någonstans är det men det är kul. Det är det är underbart att det går att göra och jag blir bara så glad när jag ser det för att det är klart att det också sen sporrar de i teamet att okej jag vill göra bättre innehåll eller ja men så här går mitt innehåll baserat på de här parametrarna och så vidare. Men det är alltså tillbaks till värderingen.

[00:36:26]
Jag tycker det är helt galen värdering att Ongoing kan få trettiofem–fyrtio gånger. Vi ska göra en grej här. Jag ska läsa upp, jag kan inte säga vilket bolag det är då, men jag kan läsa upp

[00:36:38]
siffrorna och så ska du få ge en värdering. Nu har ju inte du så jättemycket kunskap på grund av det här, men då är det så här, det är jag ska inte avslöja för mycket då men jag kan berätta om företaget så att de

[00:36:51]
Men det här är ett annat bolag. Det här är inte Ongoing då. Nej, det här är ett annat bolag. Ja. Så de har en miljon dollar i ARR, annual recurring revenue.

[00:37:01]
De har 300 kunder. 300. Okej. Och de har 100 % MoM under sex månader. Month-over-month growth, alltså tillväxten. Så det är liksom en hockeystick. Ja. Månad tre hade de 33.000$ ARR och 10 kunder.

[00:37:23]
Okej. Så 10 miljoner som taktar de just nu, de har 300 kunder. Det betyder att per kund så har ungefär trettiotretusen i intäkter per år per år vilket det är inte jättemycket om man tar det per månad så snackar vi om vad blir ja men det är inte jättemycket pengar det är några tusen lappar det troligare att det är ett SaaS-verktyg för inom B2B mot [oklart i underlaget: Small och Enterprise], alltså small- och medium-size-bolag och de underlättar i en supernisch.

[00:38:05]
Oklart vilken nisch det är. Men tillväxten är ju väldigt intressant. 100% month over month, alltså det är inte year over year. Mm. Så att om du har x antalet, det är ju enkelt också i början att ha en hög

[00:38:18]
En krona blir två kronor. Ja, exakt. En kund blir två, du har 100 %. Två blir fyra, du har återigen 100 % month over month. Fyra kunder blir åtta. Åtta kunder blir sexton. Men det är ändå väldigt imponerande, right, att kunna växa med 100 % month over month. Sedan hade det varit mer imponerande om de gjort det i fyra år.

[00:38:37]
Ja, jämfört med sex månader. Sex månader är fortfarande väldigt tidigt. Man kan nästan säga att de har ett proof of concept, de har skapat en POC. De har visat att det finns ett behov. De täcker det behovet. Uppenbarligen är kunder villiga att betala. Vi vet inte hur länge de är villiga att betala än för att vi vet att de är villiga att betala, och vi räknar på årsbasis, men vi vet inte om kunden är kvar i ett år om de inte har bundit dem i 24 månader vilket också är [oklart i underlaget: oiskt] i ett sådant nystartat bolag och de hade aldrig kunnat växa om de hade gjort det med stor sannolikhet inte kunnat växa om de gjort det. Då är frågan: vad tror jag att ett sådant bolag är

[00:39:16]
värt? Det är svårt att säga, men man brukar räkna tio gånger [oklart i underlaget: är ute i]. Sedan behöver du se tillväxten och AI-faktorn. hade det inte varit ett AI bolag någonstans tjugo–trettio miljoner, de har hittat en nisch på marknaden som det går att skala fort i där de gör en nyemission och behöver mer kapital för att marknadsföra eller anställa säg femtio miljoner som mest. Ett AI-bolag de borde få någon faktor för att de behöver bara nämna att det är ett AI-case så blir fler människor intresserade av att investera vilket är jättekonstigt.

[00:39:56]
[oklart i underlaget: Världens publish] säger hundra miljoner, hundratjugo. Ja, det är inte riktigt där det. De tar in nittio miljoner kronor på en värdering på en miljard. Åt helvete. Jag är off med tio gånger. Ja, det är högst intressant hur ett bolag som omsätter typ, vad är det, åttahundratusen nu.

[00:40:24]
Ja, räknar man tio miljoner blir det åttahundratusen förra månaden, som då ska värderas till en miljard kronor. Men de har ju funnits i sex månader så då har de ju Ja, vad blir omsättningen på en månad?

[00:40:40]
Ja, det är typ åttahundratusen. De är uppe i tio miljoner ARR. Det har de inte haft historiskt, utan det är nivån just nu.

[00:40:50]
Och så delar man det. Du sade trehundra kunder? Då hade de hundrafemtio förra månaden, och nog sjuttiofem innan det. Det är skrattretande egentligen. Alltså förstår ni hur enkelt det är? Det är klart jag kanske förenklar det hela men det är enkelt att bygga ett SaaS-verktyg idag. Det är inte så svårt att sälja in ett SASverktyg till ett par hundra kunder och sen då få in en värdering på en miljard. Helt galet. Sorry.

[00:41:22]
Det är lugnt. Det är det sjukaste. Vi lever i en konstig bransch. Nu finns också bolag som inte har fått in en enda kund som får pre-customer-värderingar på miljarder.

[00:41:35]
Och så utvärderar jag ett bolag som gjort en innovativ produkt, som löst ett faktiskt problem i världen för barnfamiljer som är ute på resande fot och har arbetat med det här [oklart i underlaget: i år], fått det här testat och godkänt av industrin, och har ett proof of concept på flera hundra människor som är villiga att betala. De har gjort enormt förarbete. Har också ett track record som heter duga av andra bolag i samma nisch. De har arbetat med det i över tio år. Har bevisat att de kan skala upp ett bolag till 100 plus miljoner.

[00:42:22]
Serieentreprenörer som gör det här igen. Söker typ några miljoner på en 20 miljoners värdering. Det är något skevt. Jag sitter och utvärderar det och tänker: det här känns som ett rimligt case för mig att ja men vara passiv i för att det är en stark e-handelsentreprenör som ligger bakom det så jag kommer inte behöva lägga jättemycket tid på det. Jag kanske är med som strategiskt bollplank i sin höjd. Jag behöver inte ens involvera min byrå i det för att de gör bra annonser.

[00:42:53]
De har en bra sajt de har ett bra koncept. Så att för mig handlar det mer om att diversifiera riskerna och sprida ut så att man har fler bolag i portföljen. Men uppenbart i samma bransch som jag är verksam inom för att det blir enkelt för mig att avgöra. Finns det en möjlighet för det här bolaget att lyckas? Ja, de tickar i många boxar, inte alla, långt ifrån alla. det är fortfarande en sällanköpsprodukt som jag egentligen inte gillar. Jag gillar ju staple-varor mera. Det är mycket lättare att få återkommande kund. Men det här skulle kunna bli word of mouth. Det kan gå viralt. Det finns alla möjligheter i världen för det här bolaget att vara lönsamma och väldigt lönsamma om de gör ett bra jobb. Med all ny teknik har de till och med kodat hela sajten med [oklart i underlaget: kad].

[00:43:39]
En oteknisk grundare har byggt hela sajten själv. Det borde inte vara möjligt, men vi är ändå 2026. Klart han gör det, why not? Jag är imponerad. Och den värderingen mot ett bolag som precis har lanserat, är yngre än det här bolaget, har en produkt som kanske löser ett problem för vissa tills det kommer en kopia på det eller 10 kopior på det som löser samma problem billigare.

[00:44:10]
Mm. Eller tills bolagen börjar utveckla det här själv in house och tänker: varför ska jag köpa in den här tjänsten? Ska det få en miljardvärdering, snälla. Ja, men det jag tittar på också över tid är ju att kostnaden för att använda tjänsten behöver ju vara i proportion till vad det skulle kosta att utveckla den själv och underhålla den själv.

[00:44:29]
Ja, så klart. Och kostar den bara några tusen i månaden så är det ingen jättekostnad. Oftast så har man ju råd som bolag att investera några tusen i månaden om det underlättar arbetet eller effektiviserar vardagen. Så det är inga konstigheter med det.

[00:44:44]
Det köper jag. Frågan är hur mycket underlättar det? Hur mycket tid sparar det? Vad effektiviserar det? Vad ska människorna göra med tiden istället? Det finns alltid alternativkostnad också. Hur lång är integrationsprocessen för appen eller bolaget?

[00:45:04]
Och det är det jag tänker som vi pratade om förut med MCP:er och sånt att man förmodligen kan integrera saker mycket lättare nu än förr. Ja, när du hade två API:er. Men vi har även NA-KD som har till slut svarta siffror.

[00:45:18]
Ja, helt galet. Det tog många år När grundades NA-KD? Jag har inte kontrollerat, men 2016, av Jarno och en drös bra entreprenörer. Mm. Men Jarno i grunden det tog många år så att det växte ju det var den svenska e-handelsraketen i flera år. Ett av Sveriges mest omskrivna e-handelsbolag. De gjorde en fantastisk resa som byggde på att de hade influencer collabs i stor utsträckning.

[00:45:51]
De hade ett maskineri där de tog in så här tusentals influencers i månaden på ett strukturerat sätt såklart och visste hur de skulle göra det. De expanderade utanför Sveriges gränser och började omsätta hundratals miljoner, dubblade och dubblade upp mot miljarder. Så att det var ju ett case som med tanken var att det skulle bli lönsamt med skala och det är väldigt svårt att bli lönsam när man växer i den takten i just den nischen för det är fortfarande hög andel returer. ännu högre andel returer utanför Sverige typ i Tyskland är det femtio procent returer. Det är svårt att få ihop kalkylen. Mycket svårare än vad man tror.

[00:46:36]
Och det visade sig vara fallet för NA-KD. Ni vet inte allt bakom att de blödde så mycket, men det jag vet är att Jarno är en jäkligt duktig entreprenör. Han hade säkert alltså faktiskt hade han fått uthållighet så hade han säkert vänt till svarta siffror. Det är jag helt övertygad om. Men nu gick det inte. Under covid tror jag att de ville byta ut honom. Styrelse och ledningsgrupp och investerare ville byta ut Jarno. Då gjorde de det. Det gick inte jättebra. Men nu verkar det gå bra.

[00:47:10]
Jag läste någonstans att de gjorde trehundrafyra miljoner i vinst förra året. Av det var trehundratvå miljoner någon typ av lagerinventeringssak, så det kanske var två miljoner i nettovinst.

[00:47:26]
Ja, fortfarande vinst. Det är fortfarande vinst. Det är fortfarande svarta siffror. Det är otroligt imponerande. Frågan är hur det kommer bli framåt. Jag hoppas att det går bra. Topline har ju obvious minskat senaste åren. Nu ner från 1,7 miljarder till 1,6. Fortfarande imponerande stort. Så det är inte ett litet bolag. Klarar man att vända det här på riktigt nu så kan det ju bli som Nelly förra året att det är en extrem raket och väldigt lönsamt. Nu har det även gått tufft för Nelly men förhoppningsvis så går det bra. Jag vill att det ska gå bra för svenska handlare.

[00:47:59]
Men det är intressant. Och apropå du nämnde att de gjorde ju tusentals collabs i början. M men vad är din syn på influencer marketing idag? Det finns ju ett bolag som i bokstavligt talat i morse har ansökt om konkurs. Det är ett börsnoterat bolag. Jag har glömt vad det heter. Men de har appen Collabs. Just det, namnet var Collabs och bolaget [oklart i underlaget: IKE].

[00:48:20]
Ja, [oklart i underlaget: IKE]. De hade ju en omsättning på typ 130 någonting miljoner ned till typ 30 någonting miljoner och har haft fallande omsättning, blöder och haft det väldigt tufft. De ansökte om konkurs i tingsrätten i dag. Det är tråkigt för att det är ju det men det är också ett resultat av att det går väldigt dåligt för influencer marketing. Och anledningen till att det går dåligt är för att influencers i allmänhet höjer sina priser varje år.

[00:49:00]
Men deras följare blir mindre påverkade av reklam. Det har blivit mer åtstramat. Från början var det ju typ High Chaparral. Det var ju ingen som reklammärkte någonting. Så det var ju väldigt svårt att se är det här reklam eller är den här influencern som jag följer i månad in och månad ut genuint intresserad och älskar den här produkten.

[00:49:25]
Det var svårt att urskilja. Sen har det blivit lättare och lättare och lättare och nu är det supertydligt att det här kan ge extrema böter om du inte skriver ut det.

[00:49:34]
Ja, det ger böter, men inte extrema. Några influencers har fått dem. I sammanhanget, för [oklart i underlaget: en anden grosso] som omsätter hundra... Ja.

[00:49:43]
Så det är med tanke på hur mycket du kan dra in på ett samarbete. Anyway, sjukt. Jag tänkte också där har exempelvis [oklart i underlaget: C media] de hade ju en som handlar om Influencer Marketing Talks tror jag den hette innan.

[00:50:00]
Ja. De har ju till och med bytt namn på sin podcast till Inside the Creator Economy. Jag har ingen aning, men vad jag menar är att då är det ett bolag som är fokuserade på influencer marketing som nu till och med har bytt namn på sin podd. Den heter inte influencer utan creator nu för att de fokuserar på kreatörer.

[00:50:19]
Ja, meningen kanske är att vi vill skapa innehåll och content som kan användas i din paid annonsering och det är det man säljer idag. Och som influencer så finns det ju partnership ads och det finns ju massa grejer som du kan sälja som inte är direkt konvertering till dina följare. Men om vi utgår ifrån ursprungligen så var det ju att vi vill åt dina följare.

[00:50:41]
Vi betalar en slant plus produkter. Du lägger ut saker till ditt nätverk och du säljer saker. Vi båda tjänar pengar på det. Men att tjäna pengar på det har blivit väldigt svårt. Så Om jag bokar, säg, hundra influencers så kanske 95 influencers går jag back på direkt alltså i direktkonvertering och då är det då synligheten du betalar för men jag kan köpa synlighet på annat sätt.

[00:51:09]
Och den är mer effektiv på annat sätt dessutom. Och det här handlar ju grund och botten om att de har höjt priserna men trovärdigheten har gått ner och människor är inte lika påverkade av den kanalen som de var under om man säger 2015 till 2020 när influencer marketing blomstrade. Ända sen covid egentligen har det börjat gå så här sakta gå sämre och sämre och nu går det väldigt dåligt.

[00:51:36]
Så att fler bolag som har livnärt sig på och som har haft det här som kanalstrategi i sin mix har ju behövt säga upp människor, har behövt säga upp appar och plattformar. Jag pratade med grundaren till Scope App förra veckan. Scope App är ett fantastiskt influencer marketing tool. där grundaren frågar liksom vad finns det för andra utmaningar i e-handelsbranschen som vi kan sätta tänderna i? Vad behöver en e-handlare för SaaS-verktyg idag som skulle lösa ett faktiskt problem?

[00:52:06]
Och det finns ju massor av verktyg vi behöver obviously, men ett influencerverktyg kanske inte är ett av dem idag. Ja, för jag tänker ju själv, jag träffade en annan entreprenör nyligen som berättade också att han har ju sagt upp flera anställda vars enda jobb på hans företag var att jobba med influencer marketing. Och anledningen till det var ju han sade att de anställda är helt fantastiska. De är otroligt duktiga på att det de gör.

[00:52:31]
Problemet är att vad de än har gjort så har de inte fått det gå runt. Nej, jag vet det. Det är svårt att få det att gå runt. Det är som jag sa, det är 95 av 100 fails och då är det bolag som är väldigt duktiga på influencers. Det finns de som är kassa som då det kommer ju vara nittionio av hundra som blir flopp liksom.

[00:52:50]
Är man dålig på att förhandla, vi förhandlar ju ändå ganska hårt och får ändå inte att gå runt. vi har gått från fem anställda på heltid jobba med influencer marketing på Porobic Group i sin peak till att vi nu är ungefär 1,2.

[00:53:03]
Det är inte att det har blivit effektivare. Det är bara att vi har skalat ner plattformen som helhet. Ett såpa till exempel hade kanske tio–femton procent av sin totala marketing spend på influencer marketing har idag låga en–två procent av total marketing spend på influencer marketing.

[00:53:23]
Vad har ni flyttat pengarna till? Till Meta, kan man säga, tyvärr. Nej, men vi har vi testar ju med IPTV och radio och andra kanaler istället för influencer marketing så och det är det som vi har förflyttat pengarna till med Meta som större del av den totala kronan. Kanske inte större del av den procentuella kronan.

[00:53:43]
Mm. Och IPTV, vad gör ni där? Vi testade TV4 i digitala så här IP. Det kanske inte heter IPTV, det kanske heter något annat. [oklart i underlaget: CCTV]. Mm. Så det är TV4 Play. i första hand och deras gränssnitt och det funkade ganska enkelt att ladda upp och det är som ett du köper media i vilken annan kanal som helst. Det skillnaden är att du måste förbinda dig till en pengasumma. Du kan inte bara testa en annons med några tusen lappar utan du skriver avtal med, nu glömde jag vad mediegruppen heter. och sen får du inloggning. Det är väldigt mycket manuellt som ska ske. Du har en account manager. Du säger hur mycket du ska spendera på ett helt år.

[00:54:27]
Och vi kanske kommittar till säg 2 miljoner på ett helt år över flera kunder. Och så skriver vi avtalet med på Porobic Group för då kan vi om det skulle gå jättedåligt för såpa kanske någon annat bolag vill testa i samma i konstellationen och kanske går jättebra för det bolaget och kan det bolaget ta större del av medieutrymmet för man förhandlar CPM-priser så det finns ingen budgivning som på meta att okej just nu är det väldigt få som budar ja men då blir det en typ av pris för att det ska synas medans är det hög konkurrens under black week utan det här förförhandlar du och du säger ungefär hur mycket du kommer spendera Säg två miljoner och så testar vi 200.000 just nu på Västerbottens Såpa, kanske trehundratusen på Såpa vi får se hur det går. Än så länge så har vi bara positiva

[00:55:13]
saker att säga om det. Men vilka är de positiva då? Nej men vi har fått bättre konvertering på sajten. Det är ju sjukt svårt att mäta men det är ju så svårt. Det är det är klart du kan titta på UTM:er. Hur många har gjort det? Vi har en QR-kod som är väldigt vanligt idag i [oklart i underlaget: CCTV] där du kan scanna en QR-kod om du sitter vid tv:n och så hamnar du på sajten och då kan vi mäta hur många har skannat QR-koden. Hur många har [oklart i underlaget: ju anslutning till det].

[00:55:40]
Men det är inte som vanlig, traditionell tv då vet man exakt när kanalreklamen sänds. som om du köper kanalreklam på TV4, stationär TV eller jag vet inte vad det heter, gammel TV, då vet jag att okej, reklamen kommer sändas [oklart i underlaget: 123] och då kan du kolla faktiskt bokstavligt talat i ditt Google Analytics hur många fler besökare kommer 12.03 till 12.07

[00:56:04]
Utifrån reklamen och då kan du benchmarka det här om du har gjort sju reklamsändningar idag och så har du sju imorgon och så har du gjort det här i två veckors tid så har du en reklam som går så tekniskt sett kan du se hur mycket fler besökare har jag fått eller bara titta på hela perioden och jämföra med en annan period. Det går att se. Men i det här caset så kan du ju se ganska exakt för du har QR-koder, du tar upp telefonen, du scannar, du går ändå in på din telefon som vanligt även om du tittar på TV. Så nackdelen är att du vet inte när den här kanalen sänds för du kan ju själv som konsument sätta på TV4 Play när du vill idag och klicka på play, så kommer reklamen sporadiskt under avsnittet. Så

[00:56:45]
Det är det som är svårigheten och utmaningen för en marknadsförare att knäcka. Men du har QR-koden i en iPad så kan de klicka sig vidare till sajten. Jag tror inte att de genomför köpet på iPaden om de är inne och tittar på När tittar du på [oklart i underlaget: CCTV], eller typ Förrädarna? Ja, du kommer inte sitta och titta på Förrädarna, pausa reklamen och gå in och handla på Såpa.

[00:57:10]
Mm. Det är väldigt osannolikt. Men du kanske klickar dig vidare till Såpa och lägger det i bakgrunden och tänker jag sparar här sen. Ja. Eller om man ens kanske kommer och tänka Frågan är om man kommer och tänka på det senare. Du kan ju se reklam för Felix Ketchup och det gör att när du väl är i butiken så köper du den.

[00:57:27]
Ja. Men då är det ju mer naturligt att du går ju till butiken och där finns den. Men det är inte så att du går in på Såpa genom någon annan. Såpa är en egen sida. Det är det jag tänker på.

[00:57:36]
Men jag tänker bara till mig själv Det är egentligen en jättedålig liknelse. Men om man tänker jaha jag sparar ju oftast flikar. Så att om jag är inne på TikTok och ser bra reklam för någonting, det är inte så att jag klickar hem det på en gång. Oftast är jag inne på TikTok på vägen till eller från någonting eller kanske på kvällen efter att jag lagt barnen och har en timme att döda eller en halvtimme att döda så kanske jag är inne och scrollar lite.

[00:57:59]
Och när du gått till sajten lägger du den i bakgrunden bland dina flikar. Sen när du vet att du har lite mer tid då går jag in och så gör jag min efterforskning och då köper jag. Så jag tror att det finns en del människor som lägger i sina flikar och sen kommer man tillbaks till det eller så får man mer reklam av oss från Facebook efter att man har varit inne

[00:58:20]
För då har du en retargeting-pixel, antar jag, för dem som skannar QR-koden och kommer till sajten. Ja, då har du gjort det. Så det då är det ju större sannolikhet att man gör det. En sista grej som vi måste nämna innan vi avslutar podden, returknappen.

[00:58:39]
Ja, vet du vad det är? Det är väl en ny lag att du måste ha en returknapp. Det vill säga att du kan ju ha avtal och såana saker som du förut måste [oklart i underlaget: sigera]. Men det ska vara så enkelt. Så om du vill säga upp någonting nu så ska du bara kunna trycka på ångra eller returknappen.

[00:58:57]
Ja. Eller lämna tillbaks någonting. Så det här handlar främst konsumentvarumärken. Förr trodde man att det handlade om SaaS-produkter eller tjänstebolag. Men det handlar främst om konsumentbolag som vi som driver såpa eller Mockberg eller ni som lyssnar på podden. Vi måste senast den nittonde juni, som är precis runt hörnet, förenkla för våra kunder att returnera sina varor. Vare sig vi har ett enkelt flöde eller inte. Många av oss är ju redan där och vi har installerat appar för returflöden där det är väldigt enkelt för kunden att göra en retur. Men det finns fortfarande sajter där det är ganska svårt där man måste fylla i ett formulär på sajten, mejla in bilder och prata med kundtjänst och så vidare. Nu måste det finnas ett enklare sätt att göra det här på. Förslaget, eller lagstiftningen, säger att man inte ska behöva ringa

[00:59:55]
ett bolag eller mejla ett bolag för att göra en retur utan man ska kunna göra det med någon typ av självserviceknapp på sajten. Hur tror du det här kommer påverka bolag? Ingenting. Jag tror att som sagt nittio någonting procent av bolagen vill göra det så enkelt som möjligt för kunderna för att de vet att det handlar om att göra en kund glad eller nöjd i första hand. Försvårar du returprocesser så vet vi att du tappar kunder och du skjuter dig själv i foten långsiktigt.

[01:00:26]
Så att jag tror inte det här kommer påverka de flesta av oss och många av oss har redan appar för det här och det finns flöden för det här. Det finns många bra appar som har funnits länge. Jag kommer inte nämna några så att jag inte glömmer några utan jag tror inte det kommer påverka. Men det är ändå värt att nämna för det är nog en del bolag som helt har missat att det här kommer.

[01:00:50]
Ja, för jag tänker har man Shopify i alla fall så finns det ju appar för det. Ja, men det finns appar även på andra plattformar. Kanske inte appar i sig men det finns andra benämningar för det. Och sen så jag jobbar ju mycket med AI så att jag skulle kunna bjuda de om någon som lyssnar behöver en sådan orderknapp så skulle jag tycka det var en kul utmaning att fixa en sån AI till dem.

[01:01:09]
En returknapp. Ja, precis. Men det beror på vilken plattform de ligger på och vilka kopplingar de har. [oklart i underlaget: det där kommer ju ta det]. Nu har du skjutit dig själv lite här,

[01:01:21]
men jag kan se det som en utmaning i alla fall. Det kan bli en kul utmaning. Jag tror inte det är ett svårt projekt. Jag tror bara att det kan bli att det finns teknik som stökar i bakgrunden för det returer är inte så enkla som det ser ut. Dels har du gjort ett köp, du vill ångra köpet. Det säger sig självt att du har fått en produkt eller ska få en produkt. Du vill ångra det. Men i vissa flöden så fort du lägger en order så skickas ordern till ett externt plock och pack.

[01:01:50]
Mm. Den har redan skrivits ut på en maskin. Den kommer plockas och packas. Oavsett om du ångrar din order eller inte så kommer den plockas och packas. Men och du kan inte stoppa utskicket till kunden.

[01:02:03]
Nej, men då kan det ju bara vara att kunden inte hämtar ut den och så går den i retur. Ja, dels är det miljöpåverkan när den går i retur, och så blir du [oklart i underlaget: återbetalningsskyldig som kund].

[01:02:14]
Mm. Det är ingen som säger att det här kommer vara gratis att returnera. Det sägs bara att det ska vara förenklat returflöde och olika ehandlare har olika flöden obviously. så att det är bra att se över sina returflöden. Det är bra att se över texten för de här. Det kan vara bra att se finns det någon enkel app som man kan använda, eller då kontakta Fredrik som erbjuder sig och bygger lösningen åt er. Alltså förstår ni hur sjukt det är?

[01:02:43]
Har jag lite hål i huvudet i dag? Sen kanske inte jag lyckas men det är värt att försöka i alla fall. Du sa gratis, men du borde ta lite betalt.

[01:02:51]
En krona symboliskt. Nej, jag vet inte. [skratt] men där vill jag faktiskt lägga till att så här att apropå kontrakt och sånt så finns en annan lag. Den är inte så ny, men det är Data Act. Artikeln är vinklad mot business-to-business SaaS och handlar om discount clawbacks. Nu ska jag försöka förklara det här, som är krångligt. Det är förr i tiden så kunde du signa upp på två års abonnemang på någonting. Men nu den här nya lagen i EU gör att du kan bryta kontraktet även om du bara är tre månader in. Det som du dock blir ersättningsskyldig för är ju till exempel om du har fått säger att du får 30 % rabatt för att du binder upp dig på två eller fler år.

[01:03:39]
Då blir du skyldig att betala tillbaka rabatten. Men du har rätt att säga upp långa avtal enligt lagen. Vad är definierat som långa i det här caset? Alltså jag tolkar det som att egentligen är det så du ska inte behöva bindas upp till någonting. Det här då tänker jag att

[01:03:57]
Handlar det om tjänster eller appar? Det här är bara business-to-business SaaS. Business-to-business SaaS. Ja. Så business to business tjänstebolag typ ett konsultbolag. Nej, men det vet jag faktiskt inte utan det handlar egentligen om att data processing service står det här. Jag kan länka till den här artikeln i shownotes.

[01:04:18]
Det här är en väldigt intressant artikel. Det är ju många av oss som säkert sitter i långa avtal med appar eller med bolag där vi har köpt in tjänster. Mm. Jag vet inte, ett dashboardbolag som vi tecknat med för ett eller två år sedan och tänker att det här kommer vara fenomenalt och så kommer det en ny dashboard som helt ersätter den för en bråkdel av pengarna. Då kan du alltså säga upp det gamla. Sweet.

[01:04:45]
Ja. Och exakta reglerna kan man ju läsa om i artikeln själv då som jag har i shownotes. Jag kommer läsa om det också. Jag måste erkänna att jag inte läst på om det här. Jag hade ingen koll på det men sjukt bra grej för entreprenörer och entreprenörer i synhet.

[01:05:01]
Men hur tror du det här kommer påverka SaaS-företag då genom att vi pratade förut om årlig intäkt men om den nu kan saboteras genom att du kan bli av med kontrakt som du trodde var långa?

[01:05:14]
Ja, alltså om det här bara är i Sverige så är det ju väldigt liten grej. Men det här du talar om är EU? Ja, jag tolkar som att det var EU. Ja, som det är i hela EU så kommer det ha en stor påverkan i en bransch som redan får enorm påverkan av AI och automationer och ett Claude där du själv bygger appar.

[01:05:33]
Mm. Och nu ska det bli enklare att säga upp appar. Det säger ju sig självt att det kommer bli tufft. Jag läste att ja men att McKinsey nu har gått ut med en rapport att ja men vi har junioranalytiker verkar inte behövas just nu så att säga. Vi har 25.000 anställda för mycket. Mm.

[01:05:51]
Vi säljer fortfarande, men vi binder våra partners i längre avtal och så att det är mycket som sätts upp och ner på grund av AI. SaaS är vad jag tror särskilt kommer ha det så här, [oklart i underlaget: old skoläggas i SAS]. Mm.

[01:06:07]
Bolag som gör en sak eller underlättar för bolag kommer ha det väldigt tufft när bolagen bygger mer av sin egen teknikstack själva och underhåller den själva med hjälp av de här MCP:erna som vi pratar om.

[01:06:20]
Ja. Och det är det jag själv brinner mycket för. För att ha ett AI-native som man kallar det bolag så måste ju AI ha tillgång till all data som du har och ligger den spridd överallt på massa olika ställen då är ju en av de första uppgifterna så här hur kan vi få ihop allting samlat? Ja,

[01:06:38]
Jag vet. En ganska intressant sak är att hierarkin och strukturerna vi använder idag i företag för att koordinera information kommer egentligen från romarriket va? När man hade stora krig hade man delat upp det så att det fanns ett tält. Hur många människor får vara i det här tältet som du samordnar för mat och sånt. Och sen så hade du ju någon som var, inte instruktör, vad heter det? Ledare.

[01:07:09]
Okej. För ex antal tält. Sen har du en ledare av ledarna av ledarna. Och det är ju så den strukturen och hierarkin som vi byggt upp i dag grundade sig egentligen i Romarriket.

[01:07:21]
Ja. När du ser det så är det logiskt. Tänk: jag kommer inte ihåg hur många tusentals människor de hade ute i fält. Men om du inte har någon som

[01:07:29]
någon hierarki som de hade, då blir det [oklart i underlaget: bli tydligt]. Ja, exakt. Men problemet vi har idag är att som vi jobbar nu så behövs inte det längre för att informationen går att samla på andra sätt så att vi jobbar lite utifrån gamla hierarkier.

[01:07:49]
Ja, faktiskt. En annan sista grej då. Det här läste jag om. Läste du om Air Force One-planet som lyfte från USA med typ alla techmiljardärer om bord?

[01:08:04]
Nej. Tillsammans med Trump till Kina första gången ever för att diskutera ja med massor av detaljer och ingå samarbeten mellan USA och Kina men också de här techbolagen. Vi pratade om Mark Zuckerberg, Elon Musk, Jeff Bezos, [oklart i underlaget: Juang] från Nvidia ja men många fler på planet, där deras totala net worth var så här 20 trillion dollars eller något sånt där galet.

[01:08:36]
Mm. Ja, men det jag såg en diskussion om var att det är intressant att de väljer för att diskussionen som jag såg kring det var att om du hade bara samlat massa politiker, hur hade diskussionen blivit då?

[01:08:50]
Ja, i det här fallet så har de samlat entreprenörer och hur ser samarbetena ut? Alltså vad kommer de komma fram till då jämfört med om det hade varit politiker som hade träffats? Trump är ju en businessman i grunden så jag har ingen aning men jag kan bara anta att några av de här samtalen kommer strukturera en stor del av den nutid och framtid

[01:09:19]
som vi kommer uppleva snart. Det har jag ingen aning om. Men varje en av de här techentreprenörerna och miljardärerna var ju där för sin egen vinning. Mm. Men det går inte att undkomma att Trump är slug.

[01:09:36]
Ja, han är en speciell människa. Ja, vi får se. Det blir kul att återkomma senare, kanske redan om något eller några avsnitt för att se Vart kom diskussionerna? Vad ledde de till? Eller kanske ingenting.

[01:09:55]
Kan inte du känna dig ganska liten ändå? Alltså jag tänker ju så här, hur mycket påverkan kan man egentligen göra? Ja. Jo, absolut. De kan skicka ett sms till varandra och göra mer förändringar i typ miljoner eller miljarder människors liv än vad vi kan göra

[01:10:10]
...någonsin. Ja, absolut. Man får se till [oklart i underlaget: vad de som någonting annat]. Samtidigt som vi påverkar på något vänster kan jag intala mig själv i alla fall. Ja, men vi är ett litet kugg i ett stort maskineri.

[01:10:22]
Mm. Det sagt så sätter vi punkt för veckans avsnitt. Och tycker du att avsnittet var intressant, se till att dela det med en kollega eller vän som du tror kommer att gilla Noll till hundra och entreprenörskap, hälsa, diskussioner mellan två riktiga nördar. Från e-handlare till er e-handlare säger vi tack för den här veckan och hej

[01:10:50]
Hej. Yeah.