Noll till 100 / avsnitt 103
Vi tackade nej till högsta budet, hela sanningen om delexit i Västerbottenssåpa #103

Renskriven textversion av hela avsnittet.

[00:00:00]
Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av 0 till 100. Med mig idag igen så har jag Fredrik Ankarsköld och idag så är det ingen vanlig dag för idag så är det andra gången som du är med och det är inte en gäst i podden utan nu har vi fått så pass mycket feedback från hela communityt och alla er som lyssnar att Fredrik är med permanent. Så en round of applause.

[00:00:30]
Yay. [skratt] Det är så kul för jag och du har ju klickat så bra och vi har haft bra flow sen tidigare och vi har lunchat mycket och nu så ska vi börja podda ihop på allvar. Så nu satt vi här i förmiddags och bokade upp du vet kalendern och se så att vi kan synka så att vi har flera inspelningar varje en inspelning i alla fall i veckan så att vi kan publicera på torsdagar som vanligt. Och det är mycket att snacka om. Du var ju med om en nära dödenupplevelse senast igår. Vill du bara nämna det lite kort innan vi hoppar in på dagens avsnitt? Ja, för de som ser mig och undrar varför jag är helt röd om näsan och hakan. Är det bara för att jag ville prova igår om jag kunde flyga?

[00:01:16]
Nej, men jag körde en Voi för att spara tid och så hade de stängt av cykelbanan och när jag skulle svänga av så var kanten lite för hög så hjulet vek sig bara och jag flög som en katapult. Men jag klarade mig faktiskt bara med skrapsår. Jag körde en face plant så att det är därför min näsa är röd och hakan och sen skrapa upp händerna och knäna.

[00:01:39]
Men annars gick det ganska bra. Jag bröt ingenting för att skönt. Jag har två bekanta som jobbar på akuten och de har sagt att de ska aldrig åka en elsparkcykel för att det har varit för många människor som kommer in med så här benpiporna, sticker ut och grejer. Och när jag kom till kontoret igår för att plåstra om mig själv då så berättade han en av kollegorna på kontoret att hans kompis bröt nyckelbenet och slet axeln ur led när han trillade. Så då tänkte jag säga tack gode Gud att jag klarar mig så lindrigt.

[00:02:10]
Ja, de är ju livsfarliga de där elsparkscyklarna. Ja, men ja jag har inte fått jag har inte fått det om någon statistik men det känns ju onekligen som att det är ju enkelt och det du hade ingen hjälm heller. Nej,

[00:02:23]
nej, för jag har köpt en hjälm men jag hade glömt den på kontoret. Men jag har varit med om värre förut för när jag cyklade Sicilien runt när jag var yngre med några kompisar och en av deras föräldrar då blev jag ju påkörd av en bilist.

[00:02:38]
Oj. Så det var närmare. Men då har jag inte så mycket minnen utan då vaknade ju mest upp på sjukhus och hade skrapat av huden på hela ryggen. Å jäklar, det var inte den trevligaste upplevelsen.

[00:02:48]
Så det varit en blackout. Ja, jag har jag har ett foto. De tog det var en av kompisarna som av någon anledning tar ett foto när jag blev omhändertagen av ambulanspersonalen. Men jag har liksom inga riktiga minnen. Jag har svaga glimtar. Men då är det mer så här var det för att de berättade eller för att jag kommer ihåg det.

[00:03:04]
Mm. Mm. Men en annan spännande sak som jag ser fram emot att prata om idag, det är att du har ju varit med och sålt Västerbottenssåpa nu. Yes. Äntligen. Eller ja, äntligen. Nej, det är väl fel uttryck. Planen var egentligen aldrig att vi skulle bygga ett bolag för att sälja det.

[00:03:19]
Mm. Men när man har varit med i en sån här lång och ganska i det här fallet utdragen process Mm. då tänker man äntligen att processen är över så att man kan fokusera framåt på fas två eller egentligen fas tre i det här bolagsbyggandet. Fas ett får definieras som grundarna startade projektet någon gång som mer eller mindre som en hobbysyssla. fas två när vi kliver in som byrå och hjälper dem och strukturerar om allting och får det verkligen att expandera och all växt som alla har fått hänga med i podden i typ alla avsnitt när jag har klagat på att vi inte har råvara, vi har inte produktion, vi har bytt lager, ja ni vet vad allt. Och sen nu fas tre när vi har tagit in extern expertise i form av Vendis Capital i sin nya fond. Vi är första investeringen i den fonden och vi

[00:04:15]
får se vart det tar oss. Men jag har extremt höga förväntningar och vet att vi behöver kavla upp ärmarna ännu en gång. Vad gjorde att du föll på dem och inte någon annan? Och en och annat jag också tycker är så intressant är för att jag filmar podcasten åt Clearwater som är mäklare inom mergers and acquisitions.

[00:04:34]
Mhm. Och de berättade är att det är vanligare att entreprenörer som får bud inte väljer det högsta budet. Ja. För att de oftast tänker på framtidom bolaget vad det ska bli. Även om de kanske inte är mer kvar längre så tänker de på de anställda. Ja. Vad var din reflektion när ni sålde?

[00:04:54]
Ungefär samma sak. Vi hade tur eller vi tur vet inte vi hade väl skicklighet eller jag vet inte vad det man kan kalla det men när du bygger ett bolag som är väldigt lönsamt speciellt inom i alla fall retail där det är hyfsat ovanligt att du har den typen av marginalstruktur och potentiellt sett marginalförbättringar i åren som kommer. För ibland kan det vara så att man är två tre anställda och så är man väldigt lönsam och du har 20 % bottom line. Men när du sen skalar upp det och blir 20 30 40 anställda då har du byggt upp en organisation och du har för mycket overhead och då faller lönsamheten helt plötsligt. Här någonstans har vi ju lyckats bevisa att vi blir mer lönsamma med åren.

[00:05:39]
marknadsföringen blir mer effektiv med åren vilket är jätteovanligt inom e-handel och att kundanskaffningen blir billigare över tid. Så desto fler som känner till oss desto bättre lyckades vi prestera. Och genom att vi har det plus att vi har de här marginalförbättringarna som vi ser och kan har kunnat bevisa och har egentligen hela den här retail delen kvar där fysisk handel knappt är rörd. Men vi har ett proof of concept med över 150 butiker att det funkar jättebra. De vill ha mer av oss. De vill köpa in jätteofta. Vi kommer få vi får och kommer få superbra placeringar och ha köpkontrakt på bordet som där vi behöver bara egentligen producera mer och så kommer vi rulla ut i dagligvaruhandeln i Sverige. Så med det sagt så hade vi en form av [oklart i underlaget: fallos] i retail eller i handelspacet. Vi fick [harklar sig] in väldigt många fina bud av 10 plus

[00:06:41]
aktörer utan att nämna exakt antal men det var väldigt många aktörer. Det kändes som att egentligen hela branschen stod still ett tag och att inga bolag var sålda, inga fick investeringar. De jag själv pratade med sa att nej, alltså vi får inte investera av våra ägare säger att det direktiven har förändrats. Man tror inte längre på e-handel. Det är de bolagen som vi har investerat i fortfarande kvar i portföljen för lite för länge. Vi måste först avyttra några andra gamla innehav. Och det här säger de vanliga e-handelsinvesterarbolagen.

[00:07:21]
Och då tänkte jag att jag hade egentligen inga förhoppningar eller förväntningar utan vart bara mer positivt överraskad att det trillde in så pass många bud. Så det var egentligen steg ett. Sen steg två var ju att nu måste vi sätta oss ner i ägarkonstellationen och se vad blir bäst för bolaget kortsiktigt, långsiktigt, vad blir bäst för oss? Vilka tror vi mest på? Vilka Ja, men hur får vi det här bolaget att inte bara vara ett up-and-coming utan att faktiskt bli ett hushållsvarumärke som lever och kanske är kvar när vi är borta om hundratals år.

[00:07:55]
Så de delarna var viktigast för oss. Tog vi det högsta budet som du säger? Nej, det gjorde vi inte. Mm. Vi hade bättre bud på bordet i procent ungefär. Hur mycket bättre var de andra buden? Alltså för till att börja med så skiljer sig det lägsta högsta budet med över 100 150 %.

[00:08:13]
Ja. Så det var väldigt stor differens i hur och då undrar man ju som jag som är intresserad så här hur värderas bolag? Det är jättesvårt. Jag vet att Felicia Nordin, jag satt och pratade med henne om det för hon jobbar också inom det på Clearwater och hon förklarar likadant att hon fascinerar sig av att hon bara det är samma siffror men de har väldigt olika miniräknare vad de kommer ut på andra sidan.

[00:08:38]
Mm. För även de har ju varit med om typ så här det lägsta budet på ett av deras företag var 300 miljoner eller något sånt och det högsta var 2,2 miljarder. Mm. Men de som köper har alla tillgång till samma data. Så det är ganska intressant vad som påverkar.

[00:08:55]
Och det där tror jag att det kommer nog fortsätta vara så. Så att det har ju med köparen i sig att göra. Vissa köpare kanske inte är riktigt redo men lägger ett bud för att se. Är det ingen annan som ett lägger ett bud så kanske vi får det här till en väldigt bra värdering.

[00:09:11]
Mm. Och såna bud fick vi också där jag i efterhand frågade de som la budet för jag tyckte det var ändå vettiga människor bakom det ett av de lägsta buden och frågade hallå nu har jag ändå fått vägledning ungefär av för man tar in en rådgivare i som processen vi tog in de ni tog in

[00:09:31]
men vi tog in MERGE och MERGE Group är ett nystartat bolag två fantastiska grabbar och en som heter David och Anton som startade det. Mm. Och jag kände inte dem sen innan, men vi lärde känna varandra under 2024 och knöt ihop ett band och såg att de här är vettiga, de vill verkligen och de går den här extra milen. Så när du har en rådgivare då kommer de sitta ner och göra hela presentationen, införsäljningen. Det är typ som en mäklare gör pitchdecket åt dig som när du ska sälja ett hus så är det någon annan som ju tar bilderna, slänger ihop allt material, håller i visningen, tar in alla buden, guidar alla som är på plats.

[00:10:15]
[oklart i underlaget: Ser tidig har] ett snyggt prospekt, följer upp, ja, har olika tekniker för att få upp budgivningen. Ja. Så det finns ju den och de guidar ju då alla budgivare att ja men säljarna kommer inte acceptera ett bud under man säger så här fem gånger ebit ja eller 10 gånger ebit ja eller 15 gånger ebit ja det här är liksom minimumgränsen och kommer du in någon procent under eller 10 ja men du kanske är fortfarande med i matchen om allt annat stämmer vet det finns ju alla andra villkor som man brukar ha men sätter du dig 50 60 70 procent under då kommer du bli bortprioriterad på en gång. Så då har du bara lagt en drös med tid. Och i vissa case så tog vi också möten med firmor som var intresserade.

[00:11:03]
Så att det här är ju firmor som uttrycker större intresse, vill förbereda ett bud och de vill lära känna grundarna lite bättre. Så då går man ju runt och så träffar man antingen på vårt kontor eller på deras kontor. Ibland blir uppföljningsmöte så blir ett ytterligare ett uppföljningsmöte och så blir det man svarar på några mejl. Man förbereder mer material så man gör ju väldigt mycket jobb i förarbetet. inte bara från alltså mäklaren, alltså byrån som rådges sida utan också för oss som är i säljprocessen för vi vill berätta om vårt bolag och så att de får en rättvis bild så att man inte ja men får ett bud som sen under en process så lär de säga ja men det här saknas eller det här fanns inte på plats. Så du vill egentligen ut med alla skelett ur garderoben och visa att det här är det

[00:11:54]
faktiska situationen för det kommer ändå komma fram förr eller senare. Så vi ville bara få bort allt sånt direkt och visa att det här är prognoserna. Det här är problemen som vi har haft. Det här är problemen som vi faktiskt har just nu. Det här är sätten vi tror att vi kan lösa det på. Och att man vet att det här saknar vi. Vi har vi hade en vi har en kompetensbrist i bolaget. Vi hade ingen head of retail trots att retail är en stor del av vår framtida prognos. Så vi vet att det här är någonting vi saknar i bolaget. Det här är någonting vi behöver hjälp med. De delarna behöver upp på bordet för då kan bolagen som lägger buden ta ställning till vad kostar det att fixa och när du har det på bordet först då kan man få in rättvisa bud och jämföra

[00:12:40]
dem mot varandra. Och det hjälper ju då byrån med. Och någonstans så kommer buden in väldigt olika. Sen får man ta ställning till dels prislappen som du får, dels procenten du ska sälja, dels hur mycket pengar är det i vad de kallar för secondaries, vilket är pengar till dig som är alltså de det är andrahandsaktier. Det är dina befintliga aktier jag ska sälja och byta hand.

[00:13:09]
Eller så är det en nyemission eller så här pengar in i bolaget. Och pengar in i bolaget är ju pengar som du också tar del av för bolagets räkning. Men det är ingenting du ser på ditt eget bankkonto. De flesta transaktionerna i branschen är nyemissioner alltså nyemissioner där i alltså equitybolagen eller VC eller fonder oftast stoppar de ju in pengar i bolag för att få dem att bli mer lönsamma i framtiden. Och det här tycker ju grundare är en jättebra grej för att då helt plötsligt så har de ju mycket kapital att röra sig med i bolaget men du kanske inte har fått ut så mycket pengar som grundare.

[00:13:45]
Från vår sida så var vi ju redan lönsamma. Vi hade ju det väldigt bra egentligen sen start. Så att pengar in i bolaget är tacksamt. Men det var inte det första vi prioriterade utan då var okej hur lägger man upp ett sånt bud där ja men secondaries som det heter då prioriteras.

[00:14:03]
Mm. Så det finns massa saker att ta hänsyn till i ett bud. Sen har du inlåsningseffekter. Du kan få en del upfront, en del i någon typ av exit bonus. Du kan få bud där du får saker över tid. Du kan ha uppsatta mål eller att okej du har ju satt en budget. Så länge du når den här budgeten så får du x Y z. Gör du inte det så blir det en hävstång och når du under 50 % av din egen uppsatta budget ja men då får du ingenting. Så det finns så här väldigt stora diskrepanser på hur buden kommer in. Och så finns det bara så här enkla bud. Ja, men du har x för ditt 100 % av ditt bolag. Jag lägger budet på 50,1 % av ditt bolag.

[00:14:46]
Mm. Och egentligen borde man kanske intervjua MERGE och prata med dem om vanliga fallgropar och de delarna. Men jag kan nämna några. Ja. För när du tittar på en av de absolut vanligaste grejerna är när en alltså en det första misstaget är när nu kanske jag vet inte var det ni som sökte upp att ni ville få in en budgivning eller var det någon som gav ett bud som triggade hela? Men först var det ju att det var ett stort intresse 2024 från flera aktörer som hade av sig ville ha möten med oss. Vi hade ingen rådgivare

[00:15:20]
och då sa vi att okej men i och med att vi är så tidigt i fasen och vi redan har intresse från branschen, är det ens någonting som alla ägargruppen vill göra? Vill vi ta in pengar i bolaget för att accelerera framåt? För att vi behöver ju investera i maskiner framåt. Vi kommer göra en större investering i Ja, då visste jag inte vad det var. Men nu vet vi att det är Morgongåva, lager och uppbyggnad av eget lager. Hur mycket det kommer kosta vet vi inte. Vi kommer behöva bygga egna system. Allt det kostar mycket pengar. Vi visste inte hur lönsamma vi skulle vara 24. Vi visste inte hur vi lönsamma vi skulle vara 25. Så då sa vi någonstans att okej men det är rimligt att vi tar hjälp av en rådgivare. På den vägen var det. Och då började man höra oss för och vi

[00:16:05]
pratade med ja de som du nämnde också Clearwater. Vi pratade med andra rådgivare i branschen och vi landade i MERGE för att de var mer hungriga helt enkelt. Det de visade framfötterna, hade gjort mycket mer research inför mötet, visste egentligen ungefär vad bolaget skulle vara värt om vi följer den utvecklingskurva vi hade vi hade de. Vi behövde inte skicka så mycket siffror utan de hittade alla siffror själva. De gjorde beställningar på nätet på våra produkter och hade testat produkterna och sa vad de tycker om produkterna på riktigt och det tyckte vi var coolt. Så vi blev imponerade. Sen dök de upp i Vilhelmina i produktionen innan de ens hade signat något avtal eller någonting.

[00:16:45]
De ville bara se hur det ser ut. Det är där de gick extra milen kan man lugnt säga. Det förklarar lite grann också med tanke på att de ändå var nystartade men att de visade ändå så här att

[00:16:57]
vi kommer göra allt för att ni ska lyckas. Ja, jag kommer inte ihåg om någon av de var på partner på Clearwater eller om båda var det eller ja, det var nå någonting annat. De var partner någonstans i någon annan. Jag kommer inte ihåg exakt det var länge sedan jag hörde deras

[00:17:11]
Mm. Men då kan vi nämna tillbaka till det vanligaste misstaget är ju då att man tar det första bästa budet för någon kanske kommer där. För en grej som vissa företag gör eller företag, institutioner, fonder och sånt, det är ju att de hoppas på att få köpa någonting billigt av någon som är okunnig.

[00:17:28]
Exakt. kommer dit och så säger de så här: "Ja, men vi ger dig 100 miljoner för ditt bolag och så kanske någon entreprenör tänker wow 100 miljoner för mitt bolag ja men det är taget utan att reflektera över det kanske är värt inte vet jag 400 miljoner."

[00:17:41]
Ja. Men att så det första misstaget är att man tar det första budet och det andra misstaget är ju också då att man inte tar hjälp av en rådgivare. För jag tror det statistiskt sett så får du minst i snitt 30 % mer av i försäljning av bolaget om du har en rådgivare eller inte. Och det spelar ingen roll vilken rådgivare du har så länge du har någon vettig då såklart. Det finns ju dåliga rådgivare också.

[00:18:06]
Det är helt galet om det är 30 % mer. Men det kände man under processen också. Mm. Så jag hade jag gjorde ju en process utan rådgivare med schampobolaget och [fnyser] befakt så. Det var någon som knackade på dörren. Vi fick ett väldigt bra bud. Någonstans tänkte vi att det här är väldigt bra. Vi behöver ingen rådgivare.

[00:18:28]
Hur hade vi kunnat få mer? Vem vet? Tänk om vi fick 30 % mer. Ja. Och den grejerna som även heter de MERGE. MERGE Ja. MERGE gör är ju också att vad många inte vet om är att det första budet du får det är ju när innan de vet tillräckligt om ditt bolag. Sen så vissa av de här har ju då sen som att de kommer göra allt i sin makt för att få ner det priset genom att hitta hål i bolaget som sä ja fast det här kommer sänka värderingen. Ja, det här kommer sänka värderingen. Så det är ju en av grejerna som vissa av de här fulbolagen gör. Alla säger det gick ju skitbra för dig där.

[00:19:02]
Så att ibland går det ju bra. Men ja men det stämmer så att det var ju det var ju såna så diskussioner man hade i båda gångerna som jag har gjort seriösa exit så har jag i förväg sagt att okej bara så att vi vet det här budet ni går in med det är det lägsta budet vi kommer acceptera i eventuell förhandling. Så det finns ingen förhandling senare.

[00:19:24]
Om ni hittar någonting längst vägen, då vill vi hellre att ni hoppar av. Då får ni säga det. Men ni kommer inte kunna gå ner x % i bud. Och sätter man sådna riktlinjer så vet man att det är take it or leave it.

[00:19:39]
Mm. Och så länge man själv är villig att gå ifrån bordet då känns det av under själva processen. Och jag var alltid villig att gå ifrån bordet. Så det fanns inget commitment från någon av oss att vi var vi behövde det här så pass mycket att vi inte skulle kunna gå ifrån bordet och välja nästa budgivare eller nästa partner vilket gör att du har väldigt mycket väldigt bra kort på hand. Det är inte alla som har det så det är väl turen någonstans i det hela. men så länge man har det så är det ju så här skarpt råd att sätt de premisserna tidigt. Alla dina non-negotiables, sätt dem tidigt i processen. Det här är våran.

[00:20:24]
Sen någonstans så lär man känna varandra i processen och man kan tumma på några få saker hit och dit för man måste ju mötas någonstans halvvägs också. Men värderingen är en sån sak som jag tycker är jag tycker det är som du sa det är fult att sätta en hög värdering först och sen göra allt i sin makt för att sänka den.

[00:20:40]
Mm. För att man ändrar planen eller processen eller någonting annat. Sen klart följer du inte den budgeten som du har sagt under de tre fyra månader du blir granskat då är det jättekonstigt att du ska behålla samma värdering.

[00:20:51]
Ja. Och då kommer jag till den andra punkten var ju då att vissa bolag lurar den genom klausulerna. Ja. För du nämnde ju förut så här, ja men i framtiden kan du få de här pengarna. Och då är det ju vissa bolag som säger så här att ja men s att de bara du får 300 miljoner för ditt företag, du får 50 miljoner nu och resten kommer betalas ut om alla de här villkoren uppfylls.

[00:21:10]
Exakt. Sen kan det ju vara så att de är skrivna på ett sätt så det är nästintill omöjligt att de uppfylls. Och då tror ju miljon vad heter det entreprenören så här jag har fått 300 när de egentligen har kommer få ut 50. Ja, och det och det stämmer och jag brukar så här resonera kring i alla fall de bolagen jag går in i att om det här jag säljer för nu är det enda jag får är jag nöjd med det ja eller nej.

[00:21:35]
Så om du har en exit klausul eller en exit bonus eller vad man kan kalla det eller någonting annat liknande stil där du tradar mot aktier i ett börsnoterat bolag. se till att man är nöjd med det man har fått i första rundan för att man vet aldrig vad som händer i framtiden.

[00:21:56]
Mm. Och att saker kan hända. Det är ju en det är också en del till varför man brukar säkra hem i såna här affärer att man säljer kanske en del och sen vill du egentligen vara med på resan och göra hela resan och så var det fallet för oss också att vi vill ju verkligen vi tror alla på caset. Vi ville behålla så stor andel som möjligt. Så det var ju också att hittar vi en fair budgivare som vill köpa en mindre del så tycker vi att det är ett mer intressant bud än någon som vill köpa en större del typ hela bolaget.

[00:22:26]
Hade ni någon fördelning med v A och B aktier och rösträtt så att ni påverkade hur ni Kan inte gå in exakt men det fanns bud som var kring sådna. Ja, det fanns det finns alltid

[00:22:38]
eller jag vet inte om det alltid finns, men jag tror att det nästan alltid finns för att det är inte fult men det är ganska vanligt i branschen att du får ja men de vill köpa en minoritet men agera som majoritet. Så genom att bara köpa 20 30 40 % av ett bolag kan du fortfarande få kontroll av ett över bolaget om du har olika typer av aktieklasser där de kontrollerar rösträtten, de kontrollerar styrelsen, de kontrollerar andra delar som indirekt ger veto i saker och ting.

[00:23:10]
Mm. Men du sitter på majoritet av aktierna. Det Ja. Ja. För vissa tror att om du äger 51 % då har du majoritet. Ja, har man fel typ av aktier så har man inte det.

[00:23:21]
Ja. Och även om du har rätt typ av aktier och allting är stjärnorna står rätt till och du har över 51 %. Du behöver en klar majoritet för att få igenom vissa typer av beslut. Så 51 % räcker inte. Sen finns det ju en hel del minoritetsskydd och vi bor ju ändå i Sverige så att det finns en del lag och regler. Så länge man följer branschpraxis så kommer man ganska bra undan i minoritetsskydden.

[00:23:44]
Mm. Så det finns fördelar. Det är inte exakt som i USA. Nej, om man säljer till en amerikansk en entreprenör då vet man att där vill de ha både hängslen och livrem. Det är någonting jag vet som vissa fonder har idag också att de har ju då försäkringar så att om de köper bolaget och det inte går riktigt som de tänkt sig så finns det försäkringar även för fonder

[00:24:08]
va. Det visste inte jag. Är det hade ingen aning. Hur menar du med försäkring typ så här försäkringsbolag? Nu kan jag inte detaljerna om det här då men det finns vissa typer av former av försäkringar som att om det visar sig att efter all due diligence och allting att det är inte exakt allting inte stämde som den skulle så finns det försäkringar som kan täcka upp vissa de grejerna.

[00:24:28]
Okej. Fair enough. Hade ingen aning. Det är inte vårt bekymmer som entreprenörer vad de gör där. Men nej det jag vet är att själva processerna är väldigt dyra. Mm. Så att oavsett vilken process så involveras alltid alltså någon typ av M&A-advokat. Så det är advokatbyråer som ska granska, drafta, skriva, guida i avtalsjuridiken.

[00:24:52]
Vad gjorde de för due diligence? För den kan ju de ibland lägga flera miljoner på. Ja, alltså den kan lätt kosta. Jag vet inte vad den kostade och jag vet inte vad den brukar kosta det. Jag vet från vad jag har pratat med folk i branschen och pratat med MERGE om så bara en advokatbyrå kan kosta mellan en halv till 2 tre miljoner i såna här transaktioner.

[00:25:12]
Mm. Och sen har du en ekonomi M& eller management consult. oftast någon av de fyra stora PwC, Ernst & Young, Deloitte, nåt som brukar gå igenom siffror, att ekonomin står rätt till och att allting har följts enligt lagar och regler, att man redovisar på ett schysst sätt, lagret inte är uppblåst eller att ja, saker i böckerna är som de är och här hittas det oftast saker och det är deras jobb att hitta saker så att Man blir också bättre som entreprenör när man har gått igenom en sån process. Det är tacksamt. De kan också kosta från en halv miljon och uppåt till några miljoner.

[00:25:56]
Mm. Sen har du rådgivare eller specialkonsulter som du tar in beroende på vilket case det är. jag har varit inne i en del cas och hjälpt många vcbolag titta på e-handelsbolag som de vill köpa. Och det jag tittar på då är från marknadsföringssidan eller från e-handelssidan. Hur ser tech stacken ut? Hur ser potentialen ut? Är det här uppblåsta siffror i prognosen? Ser jag en dalande trend någonstans? Om man gör basic, inte basic men ganska grundläggande intervjuer med ägarna. Man tittar också på att man tittar på siffrorna och man tittar på egentligen de olika plattformarna, kopplar ihop datan och sen försöker förstå, är prognosen realistisk?

[00:26:42]
Är har bolaget nått sin peak? Eller finns det att mer att hämta från den befintliga marknaden? För det är klart att säger man i sin prognos att vi kommer expandera till 10 nya länder. Ja, fast det är en fågel i handen är bättre än 10 på grenen brukar man säga. Och det är

[00:27:00]
m true story här också. Så att det är väldigt mycket bättre att gräva där man står. Finns det mer att hämta där du redan är duktig. Och i det här fallet så involverades en internationell marknadsföringsbyrå som har flera tusen anställda och de skulle göra sin due diligence på oss vilket jag tyckte var lite konstigt för vi kunde e-handel marknadsföring mycket bättre än den byrån. Då var deras jobb mer okej men hur ser marknaden ut

[00:27:27]
där de agerar och hur ser marknadspotentialen ut? Var det någonting du lärde dig från dem? Jag lärde mig ja jo det gjorde jag. De gjorde ju research på marknaden och den var ju väldigt granulär. De hade hämtat in och köpt in mycket data. Kommer inte ihåg vad bolaget hette som man köpte data från, men de tittade till exempel i hur snabbt rör sig vissa produkter bort från hyllorna. Hur stor del av alltså väldigt exakta siffror på hur omsättning, hastighet och ja men de gjorde bra. Sen gjorde de tvingade mig att göra väldigt bra kohorter. Mm.

[00:28:05]
på det egna sortimentet. Vi hade hyfsat bra koll på det men inte så här granulär kontroll både över säsongsvariationer, alla lanseringar, historisk data det var väldigt bra kohorter och då vart dialogerna som följde att okej, ska vi fokusera mer på en viss produkt än en annan produkt?

[00:28:25]
Mm. Kanske vi ska göra för att uppenbart så kommer folk tillbaks mer. det finns ett större substansvärde. Folk är nöjdare med den produkten. Folk som köper den produkten kommer ofta tillbaks och köper en annan produkt. Så mer den typen av dialoger. Och det var jättebra. Så jag älskade marknadsföringsbiten i processen för då kunde man ventilera själv hur man tänker, få lite bollplank, få folk som tycker och tänker annorlunda. Och jag gillar när folk vill diskutera saker.

[00:28:57]
Mm. Så den typen av konsulter finns också. Vi fick också en konsult som är jätteduktig på retailbitar och varumärkesbitar som kunde gå in och egentligen granska flaskorna och säga att ja men våra flaskor är ganska [oklart i underlaget: intressande]. Man skulle bara se flaskan

[00:29:14]
Mm. utanför landet till exempel i Tyskland eller i Danmark så säger det ingenting. Vadå såpspray? Soappray. Vad är det? Vad är det bra för? Vad är det dåligt? Alltså vad är det till för? Vilket rum är det för? Hur ska man använda det? Det är väldigt otydligt men på nätet så känns det ju väldigt beskrivande. Du kan jag har mycket utrymme på en PDP men det har du ju inte på när du är i handen. Så på produktsidan eller på produktdetaljsidan så kan du ha massor av bilder, videosar, instruktioner, frågor och svar, guider, PDF:er men det har du inte i butiken.

[00:29:50]
Och jag tänker ju som en e-handlare. Jag är optimerad för e-handelsprodukten är optimerad för nätet och för att den ska vara alltså mainstream i hemmet. Snyggare än det som jag tyckte då finns på hyllorna men inte så pass snygg att den ska kännas som en superpremium [oklart i underlaget: luxury bereda] och liknande produkt.

[00:30:10]
Jag tänker ju på Mathem när de ändrade typsnitt och färger för att kännas få ge en billigare känsla än innan. Ja, men det är ja så pass hårt vill jag inte dra det men jag vet att jag har sett andra butiker gö det. Mm.

[00:30:22]
Jag vet en butik i Flemingsberg i Stockholm som de hade renoverat, topprenoverat, det var jättemodernt, minimalistiskt, allting var snyggt. Men folk drog sig för att gå dit för de trodde att det var dyrt. Så tog de bara produkter i högar i längst vägen så att det nästan kändes som en bazar i matbutiken. [harklar sig] Helt plötsligt försäljningen bara [oklart i underlaget: sju hög] och ja, pikar i höjden.

[00:30:47]
Det är häftigt sånt påverkar. Ja, psykologiskt. Det känns billigare, du upplever att det är billigare så då kommer du köpa det mycket sannolikhet. Men det tänker jag likadant på kosttillskott för jag minns att jag förut undrade varför vissa burkar var så stora i proportion till vad den innehöll. Tills jag fick förklaringen att ja men det hade varit skillnad på om de bara hade sålt en e-handel. Då kan ju burkarna vara ganska små. Det hade till och med varit en fördel.

[00:31:13]
Ja. Men eftersom de säljs i butik så är ju själva burken i sig en reklamyta. Så därför vill du ju att burken ska vara större för att den tar mer plats. Mm.

[00:31:24]
I hyllan. Vilket gör att du lättare kan se den jämfört om den är jätteliten för att optimera storleken. Jag tror också det kan vara du tänker det större du för säkert du får mer du får mer saker mer valuta för pengarna.

[00:31:38]
Mm. Men du fraktar ju luft så det är det är för nackdelar. Men jag förstår att det ska vara en större yta i butik så att du vill ta yta, du vill ha det som du ser det en reklampelare.

[00:31:51]
Men någonting jag gillar som ni gjorde för att som du pratar om de här fåglarna i trädet jämfört med de du har i handen. Förr kunde man säga så här, ja vi skulle kunna expandera till 25 marknader. Och problemet är idag all de flesta när de försöker sälja sitt bolag pratar så mycket om att vi skulle kunna expandera till de här 25 marknaderna. Och då tänker jag på just Såpa för ni gjorde ju tester i riktiga butiker inom retail.

[00:32:18]
Mm. Så ni kunde ju säga att här har vi redan en fågel i handen. Kolla hur bra det blev. Och det kan ju också leda till att man får en ökad värdering för att ni har faktiskt bevisat att butiker fungerar. Det är inte bara påhittad siffra.

[00:32:30]
M. Men det tror jag är viktigt för att PE och VC och allt vad det heter när de man investerar i ett varumärke så vill man se substans bakom siffrorna. Hur har man kommit fram till prognosen? Och känns det som att siffrorna är lite tagit ur luften så kommer man snabbt sticka hål i det. Kan man i som vi gjorde då visa att de är det vi har statistisk signifikans inte bara i ett lokalt område retail utan över hela Sverige där vi har noggrann valt ut vissa ställen och butiker och vi har data från alla som visar ett klart och tydligt snitt. Det finns bättre butiker, finns sämre butiker men det här är snittet och vi ser att vi slår allt annat på hyllorna. vi får höga återköp. Vi får vi har bra marginaler och så vidare. Så då kan man ju skala

[00:33:21]
upp det. Mm. Och vi har så här vi har beställningar. I USA så pratar mycket om purchase orders som inte är levererade. I i Sverige så pratar man väldigt lite om det. Men har du en purchase order från Walmart du behöver leverera? Ja, klart som att det ökad din värdering för fulfillment brukar se så mycket lättare än införsäljning och komma i ut på hyllorna. I vårt game så har vi ska skynda långsamt. Vi har alltid sagt det. Vi vill inte att det här ska vara en snabb växande raket, men det har råkat bli det. Vi skyndar långsamt. Det är mycket bättre att bygga något stabilt över tid än att bara upp snabbt och sen få växtvärk och sen ner lika fort.

[00:34:00]
Mm. If that makes sense. Ja, men jag hänger med helt och hållet och jag tror också det är en av sakerna som kan vara ett misstag. Ibland kan man ju växa sig ur ett problem, men ibland kan det ju vara så om det inte funkar på liten skala så leder det ju till att när man skalar upp så skalar man upp problemen.

[00:34:19]
Så att det finns ju olika sätt. Vissa skalar sig ur en kris och andra måste fixa krisen från början innan de kan skala upp. Exakt. Och i vårt fall så var det inte en kris överhuvudtaget, men vi hade ju en del växtvärk, obviously och vi behöver ju stöttning med en del större inköp och man vill riskminimera. Så att det fanns en hel del som vi diskuteradei ägargruppen som vi tyckte det här det är viktiga aspekter för att ta in en extern part.

[00:34:51]
Och sen brukar jag också säga att någonstans what took us here is not always what's gonna take us there. Så om vi har tagit bolaget från 0 till 100, nu omsatte det 116 eller 119 miljoner beror på hur vi tittar på förra året med en väldigt bra lönsamhet och framförallt en marginalförbättring år efter år efter år och framåt. Är det samma team som ska ta bolaget från ja säger att det blir 200 miljoner till 2 miljarder.

[00:35:21]
Det är inte jag helt säker på. Vi kanske behöver förstärkning i teamet. Vi kanske behöver justera teamet med att vi roterar några människor. Vi kanske är alldeles för svaga för att gå från 200 miljoner till två miljarder med befintlig konstellation. Så att man måste vara ödmjuk och ifrågasätta den situationen också. Men vad gjorde att ni valde att ta in någon och växa med jämfört med bara att tänka så här att ja men vi kan bara anställa fler människor?

[00:35:52]
Vi har ju anställt fler människor också men om du har någon som du anställer som inte delar samma risk som du gör, då sitter ju den personen på en annan stol. Men när någon har hårt kommittat pengar, tid och har en uppsida i samma bolag som du har, någonstans så blir det ju andra dialoger.

[00:36:16]
Mm. Och jag i alla fall kommer lita mer på den personen som riskar. Det är också en stor anledning till att jag vet att små brands söker sig till mig och på Porobic Group och vill att vi ska kliva in för att vi kliver in med hårt tjänade pengar som jag har tjänat själv genom tiden. Det är inte som att jag har fått dem av någon annan. Och man vet att jag är all-in liksom det finns ingen plan B.

[00:36:41]
Mm. Och jag man vill någonstans att det ska lyckas och i och med att jag har riskat någonting i det hela, både tid och pengar då förstår man som entreprenör att vi sitter i samma båt. Men om man bara går till en byrå som bara ska hjälpa en, det är du är inte på samma sida. Du är inte samma båt tyvärr.

[00:36:59]
Alltså man är ju inte det. Och vad tänker du då kring för att du har ju två, det finns ju massvis av typer av investering, men två av dem är ju ena är att du går man tar in kapital och så använder man de kapitalet själv för att växa. Och andra är ju att man värderar kunskapen från bolaget som går in också.

[00:37:17]
Varför valde ni Vendis som investerar i såpa? Men dels var ju deras fond en av de få som var inriktade på [oklart i underlaget: återbruksaliterat] det gröna. De tror eller alla trodde ju på Såpa som case och Såpa som bolag och gillade konstellationen av grundarteamet, Fedja, Porobic Group, Stefania som drev som growth manager. Alla gillade den konstellationen så det var ingen som ifrågasatt i teamet och att det teamet är som vi har är bra.

[00:37:51]
Däremot så finns det ju olika typer av investerare. Så det finns familjeägda företag, små företag som vill vara väldigt operativa. Det finns de som är väldigt duktiga på strategi, ledarskap. Där behövde vi hjälp och det är Vendis. Det finns de som vill göra någonting bättre i världen. Och både vi jag har ju sagt sen starten av den här podden så alla som lyssnar kanske har hört det att jag vill investera i impactbolag och det vill Vendis också göra. Så vi hittade varandra där och jag vet att Sara som också grundade och Såpa också vill göra det. Så att en kärnvärdering för oss har ju varit just den gröna omställningen och att visa att återbruk kan vara lönsam så att andra bolag kan gå i våra fotspår för att det är väldigt få bolag inom cirkularitet som får stora investeringar. Och jag hoppas att vi kan

[00:38:40]
förändra det när man ser och läser om det här. Det får tiden utvisa. Men jag vet att Vendis är en av de som driver på den förändringen. Sen var det väldigt många fonder 2015 till 2020 som startades med cirkularitet och grön tanke i bakgrunden de sa uttalat att vi kommer bara investera i bolag som är gröna i sin omställning eller gröna eller har något mission. Men sen i slutet så när de skulle få runda två eller runda tre i sin fond så var det ingen som investerade i den typen av fonder för de visade sig var mindre lönsamma.

[00:39:18]
Mm. Och det gjorde att det är färre såna typer av fonder idag vilket gör att de stack ut i alla fall i det i när vi fick välja. Så men det fanns som sagt flera bra spekulanter och jag klickade kanske ännu mera med en annan och sen så kom Vendis in i bilden och då klickar man jättejättebra med dem också och så blir man ställd och man vet själv inte hur man ska göra. Så att för mig var det jätte jättesvårt som delägare.

[00:39:54]
Samtidigt har vi en ägarkonstellation. Vi måste ta hänsyn till många delägare i varumärket. Vi har grundarteamet, vi har Porobic Groups team och vi har mig och så här det är svårt. Och vi hade också en vår fantastiska styrelseordförande Daniel [oklart i underlaget: Dernhagen] som också är med mig i jättemånga case. Så alla cases som jag har klivit in i senaste åren har ju han varit med och haft en stor roll i. I det här fallet inte minst så var han nyckelperson och väldigt drivande till Såpas framfart, Såpas framgång. På samma sätt som Stefania och [oklart i underlaget: Sergion] som var på growth och marketingssidan var lika drivande eller lika de var väldigt drivande i att hålla ihop företaget, driva marknadsföringen.

[00:40:36]
Så jobbade Daniel väldigt mycket bakom kulisserna, väldigt nära grundarna, väldigt mycket mellan och nu under processen inte minst. Jag tror inte han vissa dagar sov han [oklart i underlaget: typ inte tr] alltså jag var så rädd för när jag såg honom jag har aldrig sett honom så ever

[00:40:52]
han är alltid glad han är alltid sprallig han var även glad och sprallig men man såg att Daniel du är jäkligt trött [skratt] och ja vi vet båda två hur viktig sömn det är så jag försökte berätta det för honom men det gick ju inte för han är ju Balis tidszon som när han vaknar

[00:41:07]
Mm så sover alla här och Ja. Vad gjorde han på Bali? Men han jobbar oftast varje vinter så åker han till Bali och jobbar där några månader. Det är smart. Vi kommer bort från Ja. Allt blött och trist och det mörka här i Sverige.

[00:41:23]
Fler soltimmar. Fler soltimmar. Många fler soltimmar. Nej men Daniel är grym och Stefania är världsklass så vi har vi har ett sjukt bra team. Vi är teamet gör ju bolaget. Det kanske jag som frontar mycket av det som syns nu i media, men i ärlighetens namn, det är inte min förtjänst. Det är väl långt ifrån min förtjänst. För tjänsten till att det går bra. Ja, jag satt jag var med och satt i strategin i början. Jag var med och byggde upp och hur det skulle se ut och tankar och att vi skulle ha refiller istället för att bara skicka stora flaskor. De delarna som var startskottet vi så. Men sen själva operativa delen och driva igenom allting och projektledning och allt det kreativa höjden, alla annonser man ser, alla mejl som skrivs, det kommer från Stefania och hennes närmaste i teamet och sen allt det här operativa på

[00:42:15]
legalsidan, all byråkrati, allting i pappersväg var korrekt upp. Det kommer från Daniel. Mm. Så att ja, jag har ju suttit och poddat. Jag har fund fokuserat på min hälsa de sista två åren. Så att jag har inte varit en absoluta nyckelpersonen i Såpas case. Men nu under processen så var jag ju väldigt delaktig i och med att jag är väldigt bra på att läsa av e-handel och marknadsföring.

[00:42:42]
Och det här är tips jag kan ge till de som till dig som lyssnar också är att om du funderar på att sälja ditt bolag, ta hjälp av en rådgivare, vem som helst. som du känner liksom tycker matchar dig och dina värderingar. Men gör det nu för att det är ju vissa papper som du behöver kommer behöva ha på plats och du vill inte sitta i den här krisen och stressen av att hålla på mitt i bolagsförsäljningen och hålla på och reda ut alla de här grejerna utan du vill ju gärna ha gjort det här ett två år i förväg och ha rätt ut alla sakerna.

[00:43:12]
Plus att som i erat case kanske en rådgivare kan säga att om ni visar det här som ett proof of concept till exempel som ni gjorde med butikerna så kommer det här öka er med er värdering men förmodligen x antal procent så att man kan ju få tips i förväg som kan ta flera år och implementera så att man inte tänker så här ja men jag ringer en rådgivare den dagen jag är klar. Ja, och så får var det för oss också så vi tog ju hjälp av MERGE ett år innan ens processen var så den var ju tilltänkt då tog vi då tog vi hjälp och sen sa vi att när är det bäst? Då gav de oss tips att ja men vänta ett år, få mer traction, få ut den här budgeten och prognosen. Vi slog budgeten om tanken var att vi skulle jag

[00:43:57]
tror den första prognosen vi visade för MERGE var att vi skulle omsätta någonstans runt 100 110 miljoner 2025. Men vi slog ju den budgeten ganska mycket. Mm. Och speciellt på sista raden, de trodde inte på att vi kommer kunna göra en så stor marginaljustering. De hade inte sett det och så att det här är en enorm marginalförflyttning. Är du säker? Ja, vad jag är säker. Jag är väldigt säker i min marketingdata.

[00:44:21]
Jag ser att vi kommer ha ungefär samma team. Vi behöver inte fler människor i sig bara för att vi växer omsättningen. Budgetarna växer men vi behöver inte fler människor. Och framåt är det likadant.

[00:44:32]
Jag tror mycket på att AI hjälp. Vi har byggt väldigt mycket verktyg. Vi har byggt egna system. Sen finns det ju saker som driver kostnader också, lager förflyttning. Men det är också en säkerhet någonstans att ha två lager. Dels ja, det driver kostnader i form av att du måste ha produkter på båda ställena, du måste ha ett team på båda ställena, du kanske har lite mer dödtid som de inte får betalt som du betalar för men som du inte kan utnyttja. Men i det fallet att det blir en sjukdom eller att det blir, jag vet inte, att någonting annat kan oförutsett kan hända, då har du fortfarande produkter att som du kan komma ut till kunderna som du kan skicka. Och det hände ju faktiskt i vårt case väldigt många gånger att fick stora förseningar i leveranser som skapade missnöj hos kunderna som sen

[00:45:20]
skapade problem i marknadsföringen. väldigt mycket problem i marknadsföringen och Mm. Allt sånt staplas ju på och det vill inte ha för många sådna incidenter när du skalar fort. Ja. Och en grej som kan ske vet jag för vissa bolag. Jag har hört om vissa företag vars försäljning inte gått igenom på grund av att de kanske har växt. De har haft bra siffror och sen så har de tagit bort fokus för att de har lagt för mycket på kanske försäljning av bolaget och då har de tappat försäljningstakten.

[00:45:55]
Mm. vilket gjort i sin tur sen att värderingarna de fått in har blivit för låga för de har inget momentum åt rätt håll längre. Ja. Och det där är jättevanligt. Jag tror inte att man kan inte säga att det där är en miss för det kommer hända i varje process. Dels är processer ofta ganska långa.

[00:46:09]
Mm. Det kan ta månader till ett år att få klart alla papper och att due diligence ska sitta och du vill du vill också att det ska ta tid för du vill inte att det ska gå fort för du vill lära känna köparen under processen. Det är lite av att dansa tango. Du vill lära känna din partner väldigt bra. Och under processen så har du fokus på en processen.

[00:46:35]
Mm. I vårt fall som jag gjorde var att jag tar hand om processen för jag var inte jag är inte den mest operativa personen på marketing och handel för såpa. Jag är strateg och rådgivare, yes. Jag är inte den mest operativa personen. Jag är med på styrelsemöten. Jag får rapporter. Jag feedbackar. Men jag är inte den som råddar i någonting. Vilket gör att jag kan ta hand om processen.

[00:46:55]
Jag skyddar teamet. Mm. Teamet behövde typ ställa upp på några intervjuer och några möten med [oklart i underlaget: tätsitt]. Jag tog fram alla siffror och papper och allt som behövs för processens skull, vilket gör att de kan fokusera på omsättningen. Det drabbar ändå som alla andra. Men tänk dig när du när du inte har en sån uppdelning i teamet. Det är klart att om du lägger ditt huvudfokus på en sak så kommer det andra ta stryk. Om du är van att lägga 200 timmar i månaden eller 200 % på x och sen förflytta det till 50 % helt plötsligt för du behöver lägga och sen är det ju så här att det kommer in massa sidobollar för alla de här rådgivarna som de tar in så alla vill ha underlag och alla kräver in underlag konstant så att du behöver feedbacka till alla vilket gör

[00:47:45]
någonstans att ja tiden blir splittrad med eller utan rådgivare men utan rådgivare är körd men även med rådgivare så är det väldigt mycket som ska göras för rådgivaren kan hjälpa dig med 60 % av svaren och ta fram underlaget som krävs och göra det snyggt och presentabelt så att du slipper göra det. Men du måste fortfarande lägga in de där 40 %en.

[00:48:08]
Och det var det också vi pratade om då att en del av det arbetet kan man ju göra i förväg innan processen startar. Mycket av det kan man göra i förväg och gör man inte det, ja då det är tufft.

[00:48:20]
Så inför en försäljning av bolaget, vad ska man förbereda i den processen? enligt mig vetligen så behöver du ha väldigt bra koll på siffrorna. Så du måste ha en ekonomisk grund att stå på. Du måste ha stenkoll på lager och du måste ha bra koll på prognoser. Så att när du väl har skickat in prognoser så måste du se till att kunna följa dem.

[00:48:45]
För hamnar du bara 1015 % under din egen prognos så kan hela caset fallera för att man börjar ifrågasätta trovärdigheten. Men det är klart att desto längre ifrån datumet du skickar in prognosen till att det blir en closing det större sannolikhet att det blir en diff eller en variation. Så man kan också uppdatera siffror längs vägen och sä att det här är den nya sanningen som vi ser just nu för att marknadsläget har förändrats.

[00:49:10]
Hormuzsundet har gjort att oljepriserna ökar vilket gör att våra inköpspriser ökar för vi behövde öka priset ut mot kund. Det minskar eller någonting annat kan hända. Teamet förändras, någon slutar. Ja, men gud förbjude något händer. Det är ju en sån sak som man behöver ha stenkoll på. Men sen allt det här legala strukturen kan du förbereda innan bara det här med cookie consent och att man har jobbat med influencer marketing på ett vettigt sätt och att man har avtalen att man äger sitt eget IP med varumärke och sajt och domännamn allt sånt kan ju dra ut på tid annars mitt i en process. Men gud jag alla grejer du nämner här, vi skulle kunna gå in på IP och [oklart i underlaget: Vipe] och

[00:49:54]
[oklart i underlaget: USP] då alla de här som hanterar de här olika varumärkesskydden och likadant som vi pratar om även designskydd. Det finns så mycket man skulle kunna ha ett helt avsnitt om. Vi kanske var det i framtiden för grejen är med den här podden är att vi behöver också vara lite hand alltså det måste finnas hands on idéer tips som du kan ta med dig när du lyssnar på podden. Det är den feedbacken vi hör från er. Tycker ni inte det? Vill ni att det ska vara mer brett så gör vi gärna det också. Vi är duktiga på att snacka väldigt öppet. Men det handlar också om att man ska ha ett djup i samtalen och att man ska få hands on tips, right? Så att det är massa intervjupoddar där du kommer vara historiskt bredd av vad som har gjorts och inte gjorts. Men man lär sig kanske inte så

[00:50:42]
mycket. Ja. Och vi jag försö tänker att vi ska försöka förklara så mycket av termerna som möjligt. Och ett tips är ju faktiskt efterå det här finns på YouTube och YouTube gör en automatisk transkribering är att bara plocka den från YouTube. Du kan trycka på visa den och sen så lägger du in den i NotebookLM och så kan du ställa frågor om chatten.

[00:51:05]
Mm. Det är ju bästa. Eller köp ChatGPT funkar också. Ja. Du kan inte få in kanske hela transkriberingen. Då får du dela upp den. Men då skulle jag faktiskt vilja nämna en av de absolut första grejerna som man ska göra i sin förberedelse. Och det här är ju nästan in man ens har byggt bolaget. Det är ju att äga sina aktier i bolaget genom ett holdingbolag, inte privat. Kan du prata lite om det?

[00:51:31]
Vi Ja, vi har jag har ju ett holdingbolag men alla delägarna i Såpa hade inte ett holdingbolag. Så att det vi gjorde var att vi flyttade över folks aktier från enskild privatperson till holdingbolag så fort det vi skulle börja med utdelningar. Varför? Jo, om du äger dina aktier som privatperson och får en utdelning och eller säljer ett bolag och behöver kommer den utdelningen och eller ja, utbetalningen ses som direkt lön. Och lön beskattas i Sverige i alla fall väldigt aggressivt, speciellt över en viss tröskel.

[00:52:09]
Sen finns det ju upp efter några sex sju miljoner så kommer den gå ner också. Så den bara skattas bara med 30 %. Om du tar ut så här säg 50 miljoner på ett bräde eller 100 miljoner på ett bräde. Det finns någon break even att okej men då är det fine att ta ut det som lön.

[00:52:25]
Mm. För då blir det nästan lika effektivt som att du har tagit ut det som en utdelning och från ett holdingbolag. Men det andra är att du kan skjuta fram skatten. Mm.

[00:52:36]
Så det första är att när du tar ut det på som på personen dig så kommer du behöva skatta nästan omedelbart eller i alla fall i samma veva. Medans om du tar ut det senare eller tar ut det på ett holdingbolag då kan du skatta för det senare. Vilket också gör att du kan återinvestera en del av kapitalet till andra projekt eller du kanske har ett bolag du vill så här skapa eller du kanske har en idé du vill så här förverkliga. Då kan du göra det med obeskattade medel. Men har du skattat det en gång och sen stoppar du in det till bolaget ja då är då jobbar du med skattade medel och då blir de väldigt mycket färre.

[00:53:15]
Är det ju gigantisk skillnad på om du har obeskattat 100 miljoner eller om du har beskattat som du har tagit ut på kroppen? För då blir det ju om du tar vad blir säg i alla fall 30 miljoner extra som du får på det.

[00:53:27]
Ja, det blir mer. Ja men då ja det är mer än det. Men tänk det bara avkastningen på 30 miljoner om du bara tar den delen som du går åt skatt vilket

[00:53:36]
Ja herregud. Ja. Ja. Alltså det är ju tänk ränta på ränteeffekten på den. Ja. Så en stor del som jag i alla fall planerar med exitpengarna eller exitpengarna det vi är ju kvar i bolag men för transaktionspengarna är ju ränta på räntaeffekten. Man stoppar in det i börsen och så bygger pengarna mer pengar. I framtiden kan du investera ännu mer.

[00:54:00]
Mm. Så det är jag tycker alltid pengar nu är mer värt än pengar sen. Just av den enkla anledningen att när du har pengar nu då kan du investera i olika projekt. Och här tänker jag också på att i en del startups nu får du har du optionsprogram där istället för till exempel tjänstepension så får du ju ett optionsprogram och vad många anställda då inte vet om är ju att de väljer att ta dem privat vilket gör att låt säga att det går de är bland de första anställda på bolaget det växer jättemycket och så säljs det och sen kanske en anställd får ut 5 miljoner men på grund av att de inte de har registrerat inte på ett holding utan på sig själva som privat så beskattas ju de enormt på det. Så det är ju som ett pensionssparande alltså i sig bara att du behöver inte

[00:54:50]
vänta 35 år på att få utan du får ut det ganska tidigt. Mm. Det som man kan ge rådet om här är ju att det går ju att strukturera om till ett holdingbolag eller till ett aktiebolag även under processen i sluttampen när du ska sälja. Så att det är egentligen inga konstigheter. Man bara förklarar att jag gör det här av skattejuridiska skäl eller för att jag vill inte skatta pengarna omedelbart, jag gör längs vägen eller jag har andra projekt jag vill investera i vad som helst. Så det går att göra bara om man gör det och är transparent med det så går

[00:55:25]
Kan inte Skatteverket se det som att man gör en försäljning för när man mellan privata företag. Nej, utan det är ju dina egna så du har du har rätt att flytta aktier mellan egna bolag. Du har rätt också att flytta aktier från sälja aktier av dig själv till dig själv och så vidare. Sen är jag inte expert på det här området. Det är därför jag har Daniel med mig i alla såna här case.

[00:55:47]
Han gjorde om så att så att teamets aktier som de hade privat vart på deras bolag. Han gjorde om så att deras bolag sen blev två bolag. Han gjorde om så att grundarnas aktier som de har separat för sig själva hoppade in i ett gemensamt holdingbolag och allting där emellan alla avtal som ska skrivas och

[00:56:10]
Mm. exakt hur det säljs vet Ja. Ja. löste han. Jag kommer ihåg när jag sålde det finns skatteeffekter som kan triggas igång när du gör den här typen av förflyttning. Så att jag sålde eller jag hade två olika bolag. Ett bolag säger vi kallar vi för bolag A och så har jag ett bolag som är Porobic Group. Porobic Group ägs av mig till 100 %. Men jag vill nu att bolag A ska äga Porobic Group till 100 % vilket blir mitt ultimata holdingbolag. För jag gör väl att Holdingbolaget ska äga ett investmentbolag och en konsultverksamhet separat så att konsultverksamheten om vi kallar det så inte traditionell konsult men den på pappret är det en konsultverksamhet.

[00:56:58]
är separat från mina äganden i aktiebolag. Så när jag gjorde den förflyttningen så triggade det en skatteffekt och den var på x antal alltså vi var jag var ju tvungen att sälja då Porobic Group till mitt holdingbolag så holdingbolaget behövde köpa det

[00:57:16]
och eftersom jag säljer aktierna så behöver jag göra rätt till ett marknadsvärde och då tar man fram ett marknadsvärde och det vart xantal miljoner på x antal miljoner så har du en skatteeffekt på jag vet inte om det är 20 % eller något sånt de 20 de ska ju på något sätt staten få in. Så jag fick ju in det året efter som från Skatteverket, hej, du måste betala in så här 800.000 eller vad det är.

[00:57:38]
Mm. Eller om det var någon miljon eller två. Det var det var i alla fall väldigt mycket pengar som skulle in på ett bräde och jag tänkte herregud för jag har ju inte fått de pengarna någonstans ifrån. Jag har ju bara flyttat aktier från ett bolag till ett annat. Hur ska jag få ut pengarna? Så jag var ju tvungen att ja dels vinsta, göra utdelning, skatta på utdelningen för att kunna betala in statens skatt som inte jag hade tjänat några pengar på. Men då finns det en skuld i något brev någonstans från då Holdingbolaget till mig som privatperson.

[00:58:11]
Mm. Att de har ju köpt aktierna av mig som någon gång i framtiden kan du ja men typ nu när du säljer andelar i såpa då kanske du kan få ut pengarna utan att behöva skatta dem från ditt hållingbolag för då har han skattat för det en gång. Ja, men det är ju smart och det var en av de grejerna jag tänkte på att varför det är viktigt egentligen och man kan ju bara googla starta aktiebolag så finns det ju lagerbolag man kan köpa. Jag vet [oklart i underlaget: Speedis] har till och du får lagerbolaget gratis alltså utan du betalar ju fortfarande 25.000 kr i aktiekapital.

[00:58:44]
Det måste du göra oavsett. Men de tar [oklart i underlaget: speedistar] inget extra för att de har ex antal lagerbolag alltså som bara ligger så att när du får ett aktiebolag inom några timmar helt enkelt.

[00:58:56]
Det är skitbra. Jag hade ingen aning. Jag vet att jag har köpt lagerbolag så säga Grundbulten och sånt då köper man för några tusen lappar 3 4000. Ja. Och du måste fortfarande alltså hela anledning till att du ska köpa ett lagerbolag istället för att göra processen på verksamt är för att historiskt tog den här processen väldigt lång tid. Du kunde ta upp till månader innan du fick ett aktiebolag på handen som du stod som kontroll för. Men sista tiden som jag har startat bolag så går det på dagar eller veckor. Så det tar eller veckor är en vecka, två.

[00:59:27]
Då kan man lika gärna gå in på Verksamt. Ja. Så du kan göra det på Verksamt och så svensk alltså bolagsbildning är väldigt enkel. Jag har byggt bolag i Italien och i andra länder. Inte alls lika okomplicerat där du behöver gå till notarier, skriva på papper och processen kan ta månader och du kan få frågor och massor. Ja,

[00:59:49]
jag kommer ihåg jag startade ju bolag när jag var 23 i Grekland för jag hade en bar där oh my god v det var mycket stämplar och åka fram och tillbaka och då var det Skatteverket skulle ha en stämpel och sen skulle du åka till nästa kontor för att de skulle stämpla att den första hade stämplat så höll du på så där

[01:00:03]
i evigheter. Ja, jag vet. Så det är ju så idag. Mm. Så är det i många länder. Så därför jag säger att vi har ju vi ska vara hyfsat tacksamma för att vi har ett enkelt system i Sverige förhållandesvis enkelt. Det finns enklare. Det finns Emiraternas system är ju hur enkelt som helst. Du kan starta bolaget inte ens var i landet.

[01:00:23]
Mm. Det är hyfsat enkelt. anyway, det är inte vi ska inte prata om det men att köpa lagerbolag det du tjänar är de här den här tiden som du tar för uppstartsprocessen. Men den tiden är ganska bra att göra om du går in på Verksamt som guidar den dig så här steg för steg. Okej. Vad ska beskrivningen vara? Tänk på det här. hur vilka hur ska bolaget styras? Tänk på det här. vilken [oklart i underlaget: aktiebolagsförordningen] och allt sånt där som egentligen är krav som ska finnas med guidar Verksamt igenom hur många antalet aktier till exempel.

[01:00:55]
Ja, exakt. SNI koder. SNI-koder. Mycket sånt guida så när du köper ett bolag och tar ifrån så måste du ändå fortsätta ändra det, uppdatera det senare. Det är bara att du får organisationsnumret och accessen som verklig huvudman ganska snabb. Och sen ett tillägg är ju också att det är ju en kostnad även om du det man ser ju nolldeklarerar för att det är ju inte det du måste ju fortfarande deklarera för bolaget så det innebär ju fortfarande årliga kostnader.

[01:01:25]
Oh ja. Att ha det här. Ja. Ja. Så oavsett om du har ett aktiebolag eller ett holdingbolag som vi kallar det ett holdingbolag är ett aktiebolag. Den enda anledningen till att det kallas för holdingbolag är för att du har ingen aktiv verksamhet i det utan

[01:01:38]
Du har ingen [oklart i underlaget: momsing efterskatt]. Det har ingen [oklart i underlaget: momsing] eftersom tanken med holdingbolag är att det ska hålla värdepapper eller tillgångar i andra bolag som kanske är operativa, eller bara vara det.

[01:01:49]
Okej, tillbaka till processen då. Förberedelserna. Om vi går igenom vad är de första förberedelserna som man gör sen när man har holdingbolaget på plats? Det är du behöver ett datarum. Ibland kan rådgivaren sätta upp det till dig eller så engagerar man en advokatbyrå eller en M&A-byrå som hjälper till med det. Så i datarummet som det är så fint heter, det är typ som en Dropbox eller en Google Drive som är säker säkrare.

[01:02:21]
Det är en krypterad. Där ska egentligen du börjar förpopulera med data och idag är det så enkelt så du kan ju fråga ChatGPT vad behöver ett datarum i min nisch ha för dokument och så säger den ja men de behöver de här foldersna och tänk på det här tänk på det här tänk på det här och det kan du börja förpopulera redan nu avtal egentligen sen begynnelsens tid bokföring sen starten vissa saker är digitalt och egentligen nästan allting är digitalt numera så att allting ska ju hittas eller dokumenteras om, laddas upp och förberedas.

[01:02:58]
Så att det kan annars vara väldigt stressigt under processen när man behöver Ja, men vem skapar det varumärket? Är du säker att du har rättigheter till var det ett varumärke som du kanske har betalat för? Vart du kvitt till att du har köpt det? Har du något avtal att du har köpt det? Är det du som har skapat det eller? Alltså så att det kan ju bli väldigt jobbigt när man ska leta efter saker under en process. Speciellt så här åtta år senare efteråt

[01:03:23]
eller 80 år senare tänkte ja 80 år [skratt] ja jag tänker på förr när datarummen var fysiska högar med papper för det var bara det var inte många år s så att det så förut gjordes ju due diligence man brukade skapa war rooms så att ett sånt rum som vi sitter och poddar i kunde vara fyllt med böcker en whiteboard och folk som sitter dygnet runt och

[01:03:43]
Mm. Ja. Finns det något sätt som man kan automatisera delar av de här processerna så det sker löpande? Det finns Ja, men jo, men det finns det säkert. En stor del av våra alltså rapporter

[01:03:55]
Mm. hade vi in i datarummet så att istället för att man manuellt ska behöva leverera in det så hade vi kopplat ihop datarummet med våran Google Drive och så hade vi en enkelt skript bara som för över vissa filer så att så fort vi laddar upp det så kommer det komma upp där över tid.

[01:04:14]
Vad var det för typ av rapporter? Ja, men det är månadsrapporter, veckorapporter, handelsrapporter, sånt som alla ska ha tillgång till konstant så att man slipper skicka över datan hela tiden. Annars vill väntar de på måndag morgon. Hur har försäljningen gått?

[01:04:29]
Mm. För att i en process så vill ju alla veta hur går försäljningen. Man vill inte att den ska avvika från budgeten och framförallt inte vara på en nedåtgående trend jämfört med föregående år.

[01:04:43]
Mm. Annars kan man straffas ganska hårt. Och är den det, det är inte hela världen om du kan förklara det tydligt varför det händer och revidera det. Är det någonting som ni inte hade gjort som du ångrar i efterhand att säga, det här önskar jag att jag hade gjort i förhand.

[01:05:00]
Ja, nu är det ju man kan säga, jag är erfaren, jag är rutinerad. Nej men både jag och Daniel har ju gjort processer tidigare så vi har ju lärt oss och gjort misstag tidigare som vi kunde fixa i vår process och förbereda väldigt mycket. Framförallt kanske Daniel har varit som juridiskt ombud till extremt många bolag som är i säljprocesser. Jag har bara suttit på DD-sidan och hjälpt venture capital och Private equity bolag.

[01:05:29]
De tar alltid in specialistrådgivare och det är bara en handfull. Man kan tro att det är jättemånga specialisterrådgivare i Sverige, men det är bara en handfull människor som jag vet om som roterar kring alla de här stora transaktionerna man läser dem på Breakit.

[01:05:41]
Mm. I och med att jag har gjort det så har jag fått se första hand vad som är viktigt att ha och vad som värdesätts. För där säger de ganska öppet och transparent liksom det här är det vi letar efter och det här är det du måste bevisa att bolaget håller eller inte håller när du granskar det.

[01:05:59]
Är det några av de vilka är de viktigaste punkterna där då? Ena var ju att lönsamheten inte sjunker eller Nej, det inte sjunker. Om den sjunker så måste det finnas en tydlig förklaring för var alltså varför gör det.

[01:06:11]
Mm. Nej, men det är jättemånga olika saker. En sak kan vara varumärkeskännedom, att den inte sviktar och då tittar man till exempel på Google Trends och andra verktyg och jämför varumärket. Man kunde också som vi gjorde i Såpas ringa runt fysiskt till många människor. Nu gjorde du inte video utan du måste ha ett externt bolag som gör det och valider att det har gjorts och då har de frågor om branschen i sin helhet.

[01:06:38]
Hur stor varumärkeskännedom har varum varumärket i fråga och har du en trendlinje som du har på Google Trends exempel. Hur många googlingar får du på ditt varumärke? Det är ganska tydlig direkteffekt. Och sen har du Ja, men det finns så många olika saker beroende på vilken bransch man är i. En många red flags som man som man kan råka ut för kan vara om du har för många beroenden. Om du själv inte äger din egen data, om du är beroende av en extern byrå som sitter på kompetensen, om du är beroende av en anställd som alldeles för mycket som sitter på stor roll och inte är utbytbar på ett enkelt sätt och att du har byggt in det i olika beroenden.

[01:07:21]
Det är sånt som kan slakta värderingar. Det är väl också det som man kan få hjälp av om man går till en specialist i förväg eller fråga ChatGPT förväg. Ja, exakt. Man måste fråga ChatGPT eller gå till en specialist men man måste gå långt. Det här är långt i förväg. Det är jätteenkelt att se över sitt eget bolag och se vad hade hänt om du plockar bort XYZ till exempel en app eller ett företag eller en konsultbyrå eller när sajten kraschar. Vad hade hänt?

[01:07:46]
Eller en kund som står för hälften av försäljningen. Eller en kund som står för hälften av försäljningen eller en plattform som står för 80 %. Så det är väldigt många som kanske är Google tunga

[01:07:55]
eller Facebooktunga eller tung i ett land eller i ett län eller alltså allt skapa risk som jag nämnde vi hade risk med lagret för att det har hänt många incidenter på lagret att vi får inte varorna i tid. Ja, nu har vi två lager så jag har riskminimerat. Det är helt plötsligt väldigt svårt för oss att inte få ut varorna i tid eller du för beroende av en råvara som vi vet har volatilitet typ guld.

[01:08:22]
Mm. Vad händer om guld ökar i vär alltså i kostnad? Vad händer med Ja, med dina smycken för då blir det att ni er inköpspris blir ju så extremt mycket högre och då måste ju utpriset också bli och kan marknaden acceptera det priset?

[01:08:38]
Exakt. det kan ju vara det råvarukostnader. Det finns så många olika beroende man kan ha. Det kan vara allt det är ju värt att se över väldigt tidigt om man har för avsikt att ta in en delägare eller sälja sitt bolag någon gång i framtiden. Det är mitt så här starkaste råd se över det. Säga har man också frågor alltså jag lovar att man kan bolla med andra i branschen. Jag bollar med jättemånga.

[01:09:04]
Jag vet många bollar med mig. Jag har inga problem att svara på LinkedIn om någon frågar. Du jag är tankar av att sälja mitt bolag. Vad tycker du? Och någonstans rule of thumb är växer du väldigt snabbt och lönsam inomhandel. Så har du en multipel på 8 till 15x på [oklart i underlaget: EBT]. Det vill säga hur mycket vinst du gör efter avskrivningar och så vidare.

[01:09:29]
Växer du sakta däremot eller inte växer alls så kanske den multipeln är nere på mellan tre till sex istället. Så att ja det kan ju vara olika. En enkel grej att titta på börsen. Börsens bolag brukar oftast vara lite högre värderade och då är det här P-talet profits divided by earnings.

[01:09:52]
Mm. Om jag minns vad det stod för det kan ju checka. Jag kan kolla upp det. Vänta en sekund. Det är i alla fall ett viktigt nyckeltal. Och tittar man på till exempel Nelly på börsen så stod kanske P-talet på under 10, långt under 10 för några år se och sen gick det nu upp till ja långt över 20 ett tag och sen kanske den stabiliserar sig på mellan 10 till 15 eller 20. Om jag kan kö om jag som investerare kan gå in och köpa Nelly-aktier på börsen för ja 10 15 gånger PE. Varför skulle jag då köpa ett onoterat bolag där är det svårt att likvidera aktierna? väldigt svårt att likvidera aktierna dessutom till ett lägre till den lägre multipeln.

[01:10:37]
Right. Så det är någonstans ett rikt bra riktmått att titta på. Mm. Jag fact checkar. Det står faktiskt det är price delat på earnings. Alltså priset delat med vinst. Yes.

[01:10:50]
Är det och egentligen är det hur många års vinst du betalar för aktien vid nuvarande kurs. Ett P/E-tal på 15 betyder att du betalar motsvarande 15 års vinst. Givet att vinsten hålls konstant. Ett P/E-tal på 40 betyder att marknaden prisar in kraftig vinsttillväxt framöver. Annars är den dyr.

[01:11:08]
Ja. Och det finns ju hur mycket data som helst alltså för från miljontals bolag där det visar att okej tal över x y z är dyrt, det här är billigt och sen prisas ju framtiden ofta in på börsen. Det gör den inte onoterade bolag utan du måste ha ett stängt räknopsår eller rullande 12 som det så fint heter.

[01:11:33]
Det vill säga du tar dagens datum och de senaste 12 månaderna och så räknar man på [oklart i underlaget: EBT] om på den perioden. Man kan inte tänka att okej om tre år så kommer vi vara här eller om två år vi har den här stora potentialen framför oss. Ja men då ska du inte sälja bolaget eller ta in en delägare för att realisera den först.

[01:11:52]
Sen kan du gå ut på till marknaden med det. Det är väldigt svårt att få betalt för framtida vision. Klart att det går. Det har hänt mig någon gång till och med, men det är väldigt sällan det händer. Och det var mer vanligt skulle jag säga innan covid för då var det då såldes många bolag på spekulativ framtid. Jag tror att det kanske kommer komma en sån period snart igen för nu sker det väldigt stor transformation i branschen där väldigt många bolag inom retail och blir väldigt lönsamma. Dels med hjälp av ja men förenklingen i branschen, Shopify och andra teknik teknikutveckling har gått långt så att det blir lättare och mer lätttillgängligt. Det är inte så mycket overhead på den delen. Vi har också stora förflyttningar inom AI som gör att OPEX sänks. kan man ta nytta av det. Samtidigt som man har ett starkt

[01:12:44]
varumärk eller en bra idé så kommer man ha ganska låga kostnader vilket gör att även om marknadsföringen har blivit dyrare så är man mer lönsam på sista raden. Det kan ju också vara att OPEX sänks men mer data alltså vi har så jag såg att till exempel Facebook sparkar ju ska sparka 8000 till för att lägga de pengarna istället på molnet och AIutveckling. Så det kan ju vara också att OPEX förflyttas till ett annat område.

[01:13:10]
Kan vara. Men nu är nu är ju Facebook ganska radikalt i och med att det är uttalat vill vara ett av de Ja. AI infrastrukturbolagen. Mm. Vi som bara adopterar Ja, det är klart att det kommer kanske bli dyrare med verktyg istället för människor. Men jag har svårt att se att ett verktyg kommer ersätta en ja men en vanlig knegalön i Sverige.

[01:13:34]
Mm. Det har jag svårt att se att det kommer vara så dyra kostnader. Det tror jag också. Sen kan jag helt fel det spekulerar spekulativt. Men min spekulation är ju att det kommer komma fler väldigt snabbt växande lönsamma bolag i tack med inte tekniken blir enklare, backenden blir enklare. sen blir svårare nu är ju att vi kunde se en stark globalisering i väldigt många decennier. Nu är det ju mer en nationalisering så det blir svårare att komma ut i världen med tariffer hit och dit och importskatter och det blir svårare att frakta och framförallt väldigt volatilt. Om du har en fabrik i Kina som producerar de kan stänga ner ena dagen för att det de inte får energi.

[01:14:21]
Mm. Eller så kan det de kan inte frakta för att det är en global pandemi eller så. Det är så det finns så många grejer som har hänt bara de senaste åren. Krig som har utbrutit. hål i någonting och du får inte tag på dina varor.

[01:14:35]
Mm. Så det är det har blivit svårare med den globala utvecklingen så att det tar det tar ändå inte ut varandra. Det har på det stora hela blivit väldigt mycket enklare att driva i handel.

[01:14:48]
Men jag tänker så här att det finns ju så enorm för man pratar ju om data men problemet är ju så att det finns ju väldigt mycket. Vad är skillnaden på brus från signal och hur vet man vilken typ av data man ska samla in? Jag gillar terminologin. Jag har läst mycket kring brus och signal som jag har hört om mycket ifrån Ja. med Elon Musk. Ja, det var vad heter Walter Isaacson författaren bakom Steve Jobs självbiografi.

[01:15:20]
Kommer inte ihåg vem som var författaren men jag tror han heter Walter Isaacson och jag tror jag för mig att han heter det. Och sen har han också skrivit Steve Jobs bok.

[01:15:30]
Mm. Och då säger han, förlåt, han har också skrivit Elon Musks bok och refererar mycket till att ja men de här stora genierna har väldigt stor del av sin vardag omfattas av signal. Det vill säga att du är väldigt fokuserad och gör det som du har sagt till dig själv att du ska göra. Och det är väldigt få saker väldigt effektivt istället för att ta in väldigt mycket Ja. Men brus om världen skriver till dig, du får katt, din katt som springer på gatan, som tar bort dig från din signal.

[01:16:08]
Jag lyssnade nyligen på bara här om dagen när jag ute och gick på en intervju då var det ju den som var president för Tesla, alltså jag tror det blir VD på svenska.

[01:16:18]
Ja. Och men det är väl Elon Musk? Nej, men President är väl under vd:n då. Okej. Ja, en av de högre cheferna i alla fall. Och då berättade han hur han gjorde för att se skillnaden på signalet och bruset. Och det var intressanta var då det här var ju precis innan han hade blivit anställd. Elon hade en intervju med honom när de frågade så här: "Okej, men vi vår försäljning går inte som planerat. Vi har lovat att vi ska sälja så här många bilar. Vi säljer typ inga bilar alls. Och då hade han fått som det som fråga. Men han hade ju själv då sen så gått och bokat i olika namn massa olika kör alltså att du får prova och köra Tesla.

[01:17:02]
Okej. Massa olika ställen i området eller som han kunde orka åka till. Och sen så dokumenterade han bara så här: "Ja, men hur är min upplevelse? Ingen här vet, ingen som jobbar här vet vem jag är och vad händer. Och så märkte han att det var ingen som frågade så här, hur var din åktur? Skulle du vara intresserad av en bil? Det är ingen av alla som han besökte som ringde upp honom och frågade så här: "Ja, är du intresserad av en bil?" Så det var ju så han hittade då orsaken. Och det han gjorde om då i systemet var

[01:17:34]
m att du måste fråga för att det felet du måste fråga om ett köp. vilket är ganska basalgrej. Men en av problemen de hade gjort som var chef innan han hade anställt människor som typ hade jobbat på Apple eller Nike och sånt och då sa han ja fast de flesta som jobbar på Apple är ordermottagare. De är inte säljare.

[01:17:55]
Nej. Så att han de hade ju bara en massa ordermottagare som jobbade på Tesla som inte ringde upp och sålde och det var därför de inte sålde några bilar. Så det han gjorde om var ju att ett hitta företag, alltså hitta säljare som faktiskt jobbar med produkter som inte är så bra så att de faktiskt bevisar att de kan nå sin kvot med någonting som inte är så bra istället för att titta på de som är ordermottagare. Men bara genom att de gjorde om regeln, de satt ett hard stop att de fick inte någon provision överhuvudtaget så länge de inte ringde upp alla som de redan hade provkört hos dem.

[01:18:31]
M. Och då direkt på några dagar så tuff drog försäljningen igång. Och det är inte så konstigt egentligen. När man säger det så låter det ju jätte banalt. Ja, precis. Men det var ingen som hade varit ingen av de andra cheferna hade varit och provkört en Tesla för att se hur upplevelsen var. Och det är så han och Elon även pratade om att de gjorde jättemycket efteråt att han åkte ut till bandet. Det finns lite böcker jag kan tipsa om ett senare. Jag kommer inte ihåg dem i huvudet som jag håller på att lyssna på just nu.

[01:18:58]
Men du kan lägga dem i shownotesen. Jag kan lägga dem i shownotes där. För det här de sa så här: "Det här är våra favoritböcker kring hur vi skiljer bruset från signalen." Och då blev jag direkt så här: "Men då vill ju jag veta vad är det?" Och då är det ju inom tillverkning, men du kan ju applicera det på många andra grejer. Men en av principerna var ju att prova produkterna som att du är kunden. Men det här handlar ju inte om datainsamling, men det är ett en brus en signal i alla fall.

[01:19:24]
Men jag gillar det. Ja. Nej, men det låter ju ändå så här som en enkel grej. Men det är klart att du ska leva din egen produkt som vi producerar såpa. Jag har beställt hem massor av såpa. Jag har delat ut massor av såpa till alla mina vänner, bekanta familj för att jag vill att de ska testa.

[01:19:40]
Jag har beställt såpa till och med. Jag gör det varje månad så att skönt. Men jag vill få in feedback och när man får det så kan man utveckla produkten på ett bättre sätt. Samma sak gör vi nu med Twistboxes. Det är klart att jag är inte jag har aldrig haft en takbox men lik förbannad så går jag s vill jag sätta så här grejer som behövs på taket för att ska fram få en takbox dit de här rälsarna och sen börja använda takbox för att se hur är upplevelsen med produkten.

[01:20:11]
Provar du även att ha en plastbox jämförst med en twistbox eller kör du bara på twistbox? Nu kommer jag bara, jag har inte gjort det här än, men jag ska göra det och jag kommer bara köra ett twistbox. Jag leva den produkten först och kommer jag jämföra. Jag kanske köper en plastbox också för att testa jämförtså skillnaden, men den känns så otymplig och så stor att jag vet inte vad du ska förvara den sen.

[01:20:34]
Men jag tänker du kan ju hyra någon på Hygglo. Ja, men typ det kanske jag gör. Ja, men det kommer jag nog göra 100 %. 100 %. Men det är en vanlig grej att man ska leva sin egen produkt. Det är jättekonstigt att man om man har en tjänst att man inte utnå så att testa den själv. Jag brukar väldigt ofta gå till ja med vår butik där på NK Mockbergsbutik för att se hur är upplevelsen som kund. Jag har gått igenom den här [oklart i underlaget: behind the currencies] där man ska sitta ner och beställa och skradd i sin produkt och tillsammans med min fru och sen har jag varit i butiken flera gånger. Jag har varit där med min mamma och bara för att få in intryck så här hur finns det saker som vi kan förbättra i butiken?

[01:21:12]
Vet de om vem du är? De visste inte. Jag tror nu vet de vem jag är. Men du i ett tag så hade vi ju [oklart i underlaget: slash den] som förut är väldigt duktig

[01:21:21]
byrå på att hyra in personal från då körde ni riktig mystery shopping. Ja men då blir ju det riktigt my de hade ju ingen aning. Mm. Nej de är absolut ingen aning. Sen har jag skickat dit folk medvetet så att så här ja men kan du när du ändå är på väg i närheten kan du bara gå in i NK-butiken och se vad hur det ser ut hos Mockberg och ta lite bilder så att jag kan göra det dokumenterat.

[01:21:42]
Mm. Och om vi kopplar det till företagsförsäljning och datainsamling, hur kan man använda de här grejerna egentligen för att i sin i grunden är ju egentligen om du förbättrar bolaget så kommer du förmodligen bättre för med tiden göra nöjdare kunder, få bättre lönsamhet.

[01:22:00]
Ja. Men hur tänker du kring de frågorna? Men så nöjda kunder och bät bra och snabbt växande lönsamhet är ju fundamentala i ett bolag. Alltså det står ju någonstans i aktiebolagslagen att du ska driva lönsamt bolag. Du ska göra vinst [skratt] eller i alla fall ha ambitionen att vilja göra vinsten för eller senare. Även om du går med förlust en period.

[01:22:22]
Mm. Så ska du kunna göra det över tid. Så det är jätteviktigt och man ska vilja driva lönsamma bolag. Sen har det inte alltid varit sett ut så i handelsbranschen men alla har haft ambitionen att man tror att när man når skala så kommer det allting lösa sig. Men oftast med skala så växer problem. Så det är inte allt enklare. Då måste man se till att visa att okej när vi skalar så kommer det bli lättare för fler känner till oss eller för att vi har större muskler för inköp eller för någonting annat. Men att säga att ja men marknadsföring kommer vara lika dyr då som nu om utan att ha bevisat det med det kommer nog inte hända. Oftast blir marknadsfören mycket dyrare när det växer.

[01:23:03]
Vad gjorde ni såpa som gjorde att eran blev billigare? kännedomen. Det är väldigt svårt i början att ta in ett nytt varumärke för folk i st alltså om du har köpt städartiklar från ett bolag oftast så har du ärvt idén om dessa städprodukter från kanske din mamma eller din mormor och när du flyttar ut så tar du samma saker som du alltid har haft och det är två tre giganter i branschen som har hängt med i 100 år plus ibland så det är de utvecklas såklart ibland lite nyheter och så vidare Men ja, om min mamma har kört ett tvättmedel när jag flyttade så använde jag samma tvättmedel för att det var det jag såg hemma. Jag visste du förstod hur det användes.

[01:23:44]
Mm. Och man är man tar man är ganska lat som människa. Man gör inte sin egen research. Det fanns ingen [oklart i underlaget: köttkeppt]. Nu kan du fråga din egen assistent och så får du snabbare tips och raka tips. Så det är det är en ganska förlegad bransch i första hand.

[01:23:58]
Mm. Så den behövde du utbilda i att ja men du skulle också kunna ha refiller. Du behöver inte frakta vatten. Du kan beställa på nätet. 98 % av all försäljning skedde fysisk butik. och sker fortfarande i stor del i fysisk butik. Så att okej att förflyttningen till nätet, förflyttningen mellan ett väldigt okänt varumärke så känt varum till ett okänt varumärke vi har ibland ganska innovativa produkter. Vårt tvättmedel är ett alltvättmedel som funkar till både kulörtvätt och vittvätt. Det är vä ovanligt. Folk vill hellre sälja på dig två olika tvättmedel så att du köper dubbelt så mycket produkt som du har hemma. Vårt funkar till båda alldeles utmärkt. Att tillverka tvättmedel som är effektivt utan enzymer kräver också sin utbildning i sig. Så det är väldigt mycket egentligen i parallell som man behöver tänka på och jobba efter.

[01:24:57]
Jag vet det som vi båda är hälsonördar så har vi diskuterat så här kemikalier i så här tvättmedel, diskmedel, klumpförebyggande och alla möjliga grejer. Och du har ju även skickat tack var det så på skickat in

[01:25:10]
Mm. saker till laboratorium för att faktiskt se vad som är i dem. Ja. Ja, men det har vi ju och man förbluffas av resultaten som det är jag vet inte. Ibland så tänker jag man som och så nu pratar jag som privatperson att man är ganska skyddad av samhället för att man tror att vi bor i Sverige allting vi stoppar i oss är alltså det är kontrollerat och visst det är kontrollerat mot att du ska få en direkt skada här och nu. Är det inte det så kommer det stå ganska tydligt på förpackning liksom du har en stor varningstriangel i städindustrin är det jättevanligt med varningstrianglar så får du det på kroppen i ögonen i på huden i kroppen som så här det är jättestora varningstrianglar det är svårt att missa dem våra produkter har inga varningstrianglar det är en av

[01:25:58]
en av de en av våra uspar vi har inga för vi har inga skadliga kemikalier som även om du får det på huden så bara tvätta av det så är det fin du är kanske lite kladdig

[01:26:07]
mm det är inte farligare än Så men det är sagt, vi är inte så skyddade som privatpersoner som man kanske tror. Jag mot direkt skada att det kommer inte få du kommer inte fräta dina händer om du får in men det kan göra långtidseffekten är aldrig testad och det är ganska enkelt att få ut saker till marknaden som är helt oprövade. dessutom ackumulerad och ränta på ränta. För många tänker ju inte på att de kanske har en produkt och den i sin tur gör inte så mycket men så har de kanske fem olika städprodukter plus vad de får i sig genom vattnet alltså. Och det är en hela den cocktailen gör ju att det är snarare svårt att hålla sig frisk om man inte ser till att skydda sig själv och läsa på.

[01:26:49]
Ja, det är som en kemisk cocktail. [skratt] Det är sant. Det jag håller helt med. Vi borde ha ett helt avsnitt om det här också. Vi skulle kunna ha så här om diskmedel till och med.

[01:27:00]
Ja. Om ni vill höra mera om hälsa så skriv en kommentar på LinkedIn eller skicka ett meddelande. Jag lovar jag och Fredrik är galna hälsonördar. Ja, vi kör nästan ett vi kan köra ett halvt avsnitt om det.

[01:27:13]
Det kan vi göra. Coolt. Ska vi sätta punkt för ett bra avsnitt? Jag hoppas att ni får med er en del av processen och hur det var varför vi gjorde det och alla tips och tricks och saker kring att sälja ett bolag.

[01:27:31]
Jag tänker att jag har ju till och med fler frågor men vi får ta dem i kommande avsnitt istället. Det kommer säkert komma. Det är ju Vi får ju köra uppföljning. Mm.

[01:27:39]
Coolt. Tack Fredrik för ännu en vecka. Så ses vi igen nästa torsdag. Hej. Yeah.